Motivering (skydd): S:T PEDERS KYRKA är belägen mitt i Lödöse, strax öster om riksväg 45. Kyrkan är omgiven av modern bostadsbebyggelse. Församlingshemmet är beläget ett stycke norr om kyrkan. Kyrkogården närmast kyrkan inhägnas av kallmurade stenmurar med smidesgrindar i väster.
Kyrkan uppfördes 1845-46 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten P Wallström. Kyrkan var 1847-1924 gemensam för S:t Peder och Tunge församlingar. På kyrkplatsen har det funnits kyrkor sedan 1200-talet. Kyrkans sedan byggnadstidens föga förändrade exteriör är en god representant för de nyklassicistiska kyrkobyggnader som uppfördes under 1800-talets förra hälft.
Interiören präglas i huvudsak av byggnadstidens nyklassicism med påkostade snickeriarbeten och utsmyckningar, delvis utförd av bildhuggare och kyrkomålare från Lödöse. Predikstolen ritades 1864 av Uddevallafabrikören J M Ruthenbeck. Orgelfasaden i klassicerande stil tillkom 1866. Bänkinredningen ombyggdes, med bibehållande av äldre dörrar, 1924 efter förslag av arkitekten Knut Nordenskjöld. Kyrkan renoverades 1947 under ledning av arkitekten Sigfrid Ericson, med en tydlig ambition att förstärka interiörens nyklassicistiska karaktär. Vid renoveringen erhöll kyrkan åtta tavlor av konstnären Erik Abrahamsson, skildrande händelser i Petrus liv. Tavlorna, som tidigare hängt under läktaren, pryder numera läktarbröstningen. Läktarunderbyggnader tillkom 2002. Den medeltida dopfunten i täljsten har tidigare tillhört Skepplanda kyrka men skänktes 1731 till S:t Peders församling.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar och trädrader.
- Det välbevarade bårhuset i klassicistisk stil.
- Interiörens huvudsakliga prägel av det nyklassicistiska stilidealet från 1800-talet. - Den invändigt väl sammanhållna färgsättningen.
- Den fasta inredningen sedan byggnadstiden.
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (1996)
Byggnadsdel (1996): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
S:T PEDERS KYRKA är en vitputsad stenkyrka med torn i väster och rundad sakristia i öster. Murarna genombryts av stora rundbågiga fönster med småspröjsade rutor. Ingångar i väster och via en sydportal samt genom sakristian i öster. Långhusets sadeltak har tegeltäckning medan torn- och sakristietaket har kopparplåttäckning. Tornet kröns av en öppen kopparbeslagen lanternin samt ett kors i koppar.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Spritputsat utspringande sockelparti av färgat i grå kulör. Slätputsade fönster- och portalomfattningar. Överputsade ankarjärn i tornfasaden och i höjd med läktaren på långhuset. Vitmålade ljudluckor med rundbågiga överstycken på tornfasaderna. Stuprör och hängrännor i kopparplåt.
PORTAR - Huvudingång i tornets västfasad genom gråmålad pardörr med rakt överstycke. Dörrblad med pärlspontpanel, snedställd på övre delen och liggande undertill. En ramp åt söder vid västportalen. Sydportal i lika utförande. En gråmålad dörr i sakristian åt öster med fiskbenspanelat dörrblad.
FÖNSTER - Rundbågiga femluftsfönster, fem åt norr och fyra åt söder. Fönsterlufterna är spröjsade till tolv rutor. Ett spröjsat lunettfönster ovanför västportalen och ett ovanför sydportalen. Ett fönster lika långhuset i tornets bottenvåning åt norr och ett åt söder. Ett rundbågigt fönster i tre lufter i tornets västfasad samt ett rundfönster spröjsat till åtta rutor ovanför detta. Två rundbågiga treluftsfönster i sakristian. Lufterna är spröjsade till sex rutor, förutom i det krönande lunettfönstret med fem rutor. Samtliga fönstersnickerier är gråmålade. Solbänkar i sten.
TAK - Långhusets sadeltak är täckt med enkupigt lertegel. Koppartak på tornet och sakristian samt kopparbeslagen öppen lanternin som kröns av ett kors av kopparplåt. Vindflöjel av kopparplåt med årtalet 1845 utstansat på nock i öster. Gråmålade vindskivor och gråmålad profilerad takfotslist i trä. Tornets och lanterninens taklist har tandsnittsdekor.
LÅNGHUS
GOLV - Brädgolv och smal gråmålad golvlist. Längst fram i mittgången utgör brädgolvet en ramp upp till det förhöjda korgolvet. Golvet under läktaren är slipat och oljat och har en mycket ljusare ton än den övriga golvytan.
VÄGG - Putsade väggar avfärgade i ljust grå kulör.
PORTAR/ INNERDÖRRAR - Sydportal i form av speglad pardörr med rakt överstycke. Rosamålat ramverk och tre spegelfyllningar per dörrblad marmoreringsmålade i brunorange kulör. Gråmålade listverk. Klassicerande gråmålad portalomfattning med bemålade och delvis förgyllda snidade skulpturer i överkant föreställande Kristus på korset omgiven av två änglar. Pardörr lika sydportalen åt väster. Tre speglade dörrar med raka överstycken i läktarunderbyggnaderna, två i den norra och en i den södra. Brunmålade ramverk och gråmålade spegelfyllningar.
FÖNSTER - Rundbågiga femluftsfönster, tre åt norr och två åt söder. Innanfönster spröjsade till sex rutor och det krönande lunettfönstret till tolv rutor. Samtliga fönstersnickerier är gråmålade.
TAK - Trätunnvalv målat i blågrön kulör. Profilerad taklist målad i grönt, brunt och grått.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnader med avfasade hörn, relativt långt indragna under läktaren, i norr och söder. Väggar med gråmålad stående panel. I väggen mot kyrkorummet i den södra underbyggnaden finns ett fönster med luckor.
KOR
GOLV - Vitlaserat brädgolv. Förhöjt golv innanför altarringen täckt av grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Lika långhuset.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Två dörrar med raka överstycken åt öster, på vardera sidan om altaret, målade lika sydportalen. Klassicerande gråmålade portalomfattningar med dekor i rött och guld i överkant.
FÖNSTER - Två fönster lika långhuset, ett åt norr och ett åt söder.
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är utfört i trä av Martin Bernhard Wallström i början av 1900-talet och sammabyggt med altaruppsatsen. Altaret har avfasade hörn och är dekorerat med sju fält, varav tre på framstycket. Altaret är marmoreringsmålat i bruna kulörer, fälten är marmorerade i brunrosa och listverken i grått. Den mittersta liggande rektangulära fyllningen är dekorerad med en förgylld snidad kalk med två kärvar flankerade av två druvklasar. I överkanten finns ett snidat draperat tyg i vitt bestrött med guldstjärnor och kantat med guldfrans.
ALTARUPPSATS - Altarprydnad i klassicerande stil. Altarmålning föreställande Jerusalem direkt på muren i rundbågig nisch. Målningen flankeras av två kolonner, marmoreringsmålade i gråvit kulör med förgyllda korintiska kapitäl. Kolonnerna kröns av två snidade polykromt bemålade basunblåsande änglar. Framför altarmålningen står ett förgyllt kors med törnekrona och strålglans. Kristus och de fyra evangelisterna i snidade friskulpturer står på altaret, bemålade i grått och vitt med förgyllda attribut och andra detaljer. Skulpturerna som föreställer Markus och Lukas härstammar från den förra kyrkan. Matteus och Johannes snidades i början av 1900-talet av Teodor Wallström, som också utförde altarmålningen samt de två basunblåsande änglarna.
ALTARRING - Rundad väggansluten altarring. Svarvade balusterdockor marmoreringsmålade i gråvitt med listverk i rött och guld. Ingångar i norr och söder. Armstöd och knäfall stoppade och klädda med tyg i rött och guld. Gråmålad sockel och listverk.
BÄNKINREDNING - Fast bänkinredning i tre kvarter, sluten åt mittgången och öppen åt sidorna. 15 bänkrader i norr och 13 åt söder, fördelade på två kvarter. Bänkskärmarna är gråmålade med tre liggande rektangulära fält marmoreringsmålade i beige och vitt fram- och baktill samt stående fyllningar på bänkdörrarna. Bänknumren är målade i vit färg på bänkdörrarnas överkant. De marmoreringsmålade fälten inramas av röda lister. Bänkinredningen är invändigt grönmålad med gråmålade bokbräden. Bänksitsarna är stoppade och klädda med grönt tyg. Sockel och överliggare målade i mörkt grå kulör. Ett manöverbord är infällt längst bak i det sydvästra bänkkvarteret. KORBÄNKAR i norr och söder målade lika övrig bänkinredning. LÄKTARBÄNKAR på fyra gradänger i norr och sex stycken i söder. Gråmålade bänkar med stoppade och klädda sitsar lika kyrkorummet.
PREDIKSTOL - Predikstolen ritades 1864 av fabrikör J M Ruthenbeck, Uddevalla. Femsidig korg och tak placerad invid norra långhusväggen med rak trappa åt öster. Predikstolen är målad i huvudsak i vitt och guld. Korgen är dekorerad med kvadratiska fält med snidade förgyllda ornament och symboler. Trappbarriären är dekorerad med sex fält marmoreringsmålade i beige och vitt. Gråmålad trappa med orange heltäckningsmatta på planstegen. Mellan korgen och taket finns två vitmålade pilastrar med kannelyrer i guld omramande en draperimålning i rött och guld. Innertaket är blåmålat med en silverfärgad duva hängandes från en sol i guld. Ljudtaket kröns av ett gråmålat kors med guldkant.
ORGEL - Orgeln är byggd 1866 av J N Söderling. Orgelfasaden är gråmålad, utförd i klassicerande stil och utgörs av ett förhöjt mittparti med pipor i ett rundbågigt fält med blåmålad ram med guldstjärnor. Detta flankeras av två sidopartier med raka överstycken. Rosamålade smala fält avgränsar pipfälten. Snidade listverk målade i rött och guld kröner fasaden. Orgelverket ombyggdes 1947 av Nils Hammarberg, men fasaden och mycket av pipmaterialet bibehölls. 1976 byggde John Grönvall i Lilla Edet ett nytt orgelverk.
LÄKTARE - Orgelläktare i väster som bärs upp av sex kvadratiska läktarpelare och läktarunderbyggnader. Pelarna är målade i mörkt grå kulör med kannelyrer i guld samt listverk i rött och guld. Läktaren har ett utskjutande femsidigt mittparti. Läktarens undersida är målad i ljust grå kulör. En röd matta täcker läktargolvet. LÄKTARBRÖSTNINGEN är dekorerad med åtta tavlor målade av konstnären Erik Abrahamsson. Tavlorna skänktes 1947 till kyrkans 100-årsdag av AB Lödöse Varf. Motiven skildrar händelser i aposteln Petrus liv. Bröstningen är gråmålad och förutom de åtta tavlorna finns tre fält marmoreringsmålade i beige och vitt. Ett förgyllt snidat ornament med en lyra pryder mittfältet. Listverk i grått, rött och guld. Svartmålat skyddsräcke i metall. Läktarbröstningens baksida är målad i mörkt grå kulör.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - se altaruppsats.
DOPFUNT - Dopfunten är medeltida, troligen från 1200-talet. Dopfunten har tidigare tillhört Skepplanda kyrka men skänktes 1731 till St Peders då nyuppförda kyrka. Dopfunten är tillverkad av täljsten i två delar. Cuppan pryds av en uppåtriktad spetsfliksbård och en palmettfris. Foten som har fyrkantig bottenplatta är i hörnen dekorerad med blad.
NUMMERTAVLA - Två psalmnummertavlor på gråmålat stativ i järnsmide i norra respektive södra korbänken. Rektangulära tavlor med vit botten. Guldramar med blomsterdekor på rödmålad botten i över- och underkant. Tavlorna kröns av en förgylld lyra. Två ljusstakar är fästade på ramverket. Två enkla rektangulära gråmålade nummertavlor i en fönsternisch på sydväggen samt i sydportalens omfattning.
VAPENHUS - Ej inventerat
SAKRISTIA - Ej inventerad
TORN - Ej inventerat
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Sakristia - Öster, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
S:T PEDERS KYRKA uppfördes i sten 1845-46 som gemensam församlingskyrka för Tunge och S:t Peders socknar. För ritningarna svarade arkitekten P Wallström, Trollhättan. Kyrkan fungerade som gemensam kyrka fram till 1924 då Tunge kyrka efter renovering återinvigdes.
Kyrkan är byggd i nyklassicistisk stil och hade ursprungligen invändigt vita väggar och pärlfärgat tak. Vid 1900-talets början målades kyrkan invändigt av kyrkomålarna från Lödöse, Martin Bernhard Wallström och hans son Teodor, som också målade altartavlan. Tak och väggar dekorerades med schablonmålningar.
Predikstolen flyttades 1924 och samtidigt genomfördes en förändring av bänkinredningen efter förslag av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld. Bänkarna förkortades invid väggarna och mellanrummet mellan bänkraderna ökades varvid en bänkrad borttogs. Nya bredare mellanstycken insattes medan bänkdörrarna bibehölls.
Kyrkan genomgick en omfattande invändig renovering 1947, under ledning av arkitekten Sigfrid Ericson. Kyrkorummet ommålades invändigt och ett nytt slätspontat innertak uppsattes. Taket målades blått och väggarna vita. Den fasta inredningen ommålades, med undantag för predikstolen och altarbordet. Altarkorset, brunt med förgylld kant, helförgylldes.
Tornet hade ursprungligen en sluten lanternin med luckor. Då regn och fukt hotade att förstöra trävirket beslöt man öppna lanterninen genom att ta bort luckorna och bekläda den med zinkplåt. Lanterninen omkläddes med kopparplåt 1955 och torntakets skiffertäckning utbyttes mot samma material.
Kyrkan renoverades ut- och invändigt i början av 1970-talet under ledning av arkitekten Voldermars Vasilis, Västra Frölunda. Putslagning och avfärgning av fasaderna. Utvändig fönsterrenovering och ny takbeklädnad på långhuset. Invändiga förändringar i vapenhuset och invändig ommålning och konservering.
Förslaget till den invändiga ommålningen upprättades av konservatorn Thorbjörn Engblad.
Kyrkan renoverades utvändigt 1991 under ledning av arkitekten Magnus Wångblad. Fasaderna putslagades och avfärgades. Torntakets skiffer omlades och utvändiga snickerier målades.
Torntakets skiffertäckning utbyttes mot kopparplåt 1999.
År 2002 utfördes läktarunderbyggnader i kyrkorummet och i samband med detta flyttades läktartrappan till den nordvästra delen.
År 1845-1846 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn.
Arkitekt: P Wallström
År 1924 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad av bänkinredningen med bibehållande av bänkdörrarna.
År 1937 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysningsanläggning.
År 1938 Teknisk installation - värme
Installation av värmeledning.
Firma: Ingenjör M Ericsson
År 1938 Underhåll - interiör
Byggnads- och målningsarbeten i samband med värmeinstallationen.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1944 Underhåll - grundförstärkning
Grundförstärkning av kyrkans nordmur.
År 1944 Ändring - ombyggnad, takstol
Ändring - ombyggnad, takstol - Ny takstolskonstruktion.
Konstruktör: Hugo I, Ingenjör Andreasson
År 1947 Underhåll - målningsarbete, interiör
Fullständig invändig ommålning.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1947 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgeln.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1955 Underhåll - takomläggning
Lanterninen bekläddes med kopparplåt och torntaket fick kopparplåt.
År 1958 Teknisk installation - värme
Installation av elektrisk uppvärmningsanordning.
År 1962 Underhåll - takomläggning
Den skadade skifferbeklädnaden på sakristietaket utbyttes mot kopparplåt.
År 1963 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk klockringning och tornlucksöppning.
År 1971-1972 Konservatorsarbeten
Konservering av altarbord och predikstol.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1971-1972 Underhåll - fönster
Utvändig fönsterrenovering.
Arkitekt: Voldemars Vasilis
År 1971-1972 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning av väggar, tak och fast inredning.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1971-1972 Underhåll - takomläggning
Nytt underlagstak och omtäckning med enkupigt tegel.
Arkitekt: Voldemars Vasilis
År 1971-1972 Underhåll - omputsning
Putslagning och avfärgning av fasaderna.
Arkitekt: Voldemars Vasilis
År 1976 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
År 1980 Underhåll - takomläggning
Omläggning av torntaket.
År 1982 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ungefär hälften av murytan omkalkas.
År 1991 Underhåll - takomläggning
Omläggning av torntakets skiffer.
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 1991 Underhåll - omputsning
Putsreparationer och avfärgning av fasaderna.
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 1999 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering av torntaket.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Olsson, Erik & Sager, Lennart, Sankt Peders kyrka i Lödöse. Kyrkobeskrivning.
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 5, Sallinen-Övrabymästaren. Malmö 1967.
Västergötland - landskapets kyrkor. Markus Dahlberg, red. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin