Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Väne-Ryrs kyrka med kyrkogård är belägen i en fridfull, skogsrik miljö mellan landsvägen i norr och järnvägen samt riksväg 44 i söder . Detta är stiftets västligaste församling. Tillsammans med ett församlingshem i en före detta skola, en IOGT-lokal och en före detta affärslokal utgör miljön ett tidigare sockencentrum.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan och har en öppen yta med ett vagt gångsystem och trädrader längs kanterna, vilket kan sägas ge en tidig 1800-tals karaktär. Förlängning, stenmurar och en ekonomibyggnad från 1952 finnes.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan restes med tidstypiskt tresidigt kor 1730-32. Det är kontraktets enda bevarade kyrka med timmerstomme. Vapenhuset tillkom 1757 och tornet vid en renovering vid 1900-talets början. Anmärkningsvärt är att tornet är placerat i öster och inrymmer sakristia i markplan. Exteriören fick samtidigt nuvarande utseende med vagt klassiserande drag. Interiören är till alla väsentliga delar intakt sedan 1700-talet, förutom de ombyggda jugendbänkarna och läktarens inredning från 1938. Originalfärger är framtagna. Läktarunderbyggnaderna är sentida men harmonierar med rummet. Läktarbröstningen från 1781 har en sällsynt rokokoform och är ovanligt praktfull med målningar förmodligen av mäster Dieden. Upphovsmännen till 1700-talsinredningen i övrigt, J. P. Weber och O. Collander, anlitades i flera av traktens kyrkor vilket ger ett personhistoriskt värde. Barock och rokoko är de huvudsakliga stilarna i inredningen. Länsmuseet har bedömt kyrkans kulturhistoriska värde som högt med tonvikt på inredningens höga klass.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är belägen i ett förutvarande sockencentrum från förra sekelskiftet tillsammans med församlingshemmet med daghem i en före detta skola, IOGT- lokalen och före detta affärslokalen.
- Kyrkogårdens murar, grindar, trädrader och fåtaliga, grusade gångar.
- Timmerstommen är den enda i kontraktet.
- Exteriörens prägel av tillkomsttiden och förändringarna vid 1900-talets början. - Interiörens mycket välbevarade 1700-talsutformning.
- Bevarad ursprunglig inredning och inventarier.
- Bänkinredningens jugendgavlar är tidsbärande element.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2002)
Hela exteriören restaurerades 1992. Kyrkans exteriör präglas av sitt ursprungliga utseende och tilläggen från 1902. Den har tresidigt kor med ett lika brett, kraftigt torn vidbyggt i öster och med ett lägre och smalare vapenhus i väster. Tornet är lågt och avslutas, strax över långhusets taknock, med en smalare del upptill med ljudluckor. Entréer finns på båda gavlarna.
FASAD - Fasadpanelen är troligen från 1904. Vitmålad locklistpanel med välvd läkt och en slät bräda runtom nedtill över sockeln. Knutlådor finns i långhusets hörn och två på var långsida.
FÖNSTER - Alla fönster är målade i rödbrunt har plåtbleck upptill. Omfattningarna är klassiserande med en "slutsten" och vertikala markeringar upptill likt pilastrar. Tornet har runda fönster på andra våningen, alla övriga är rundbågade och likadana med fyra träspröjsade lufter i korspost. Södra sidan har tre fönster på långhusväggen, ett i koret samt två i tornet, norra sidan har två fönster i långhuset och ett i koret, västra sidan har ett fönster på andra våning. De raka lufterna är tunt spröjsade till åtta rutor och de böjda till fyra. Glasen tycks ha hög ålder, men bågarna är sentida. Tornet har ett runt fönster på andra våningen på var sida i slät omfattning med fyra lufter i korspost och spröjsar. Ljudgluggar finns åt alla väderstreck och är lika höga som fasaden, rundbågade med träluckor med fiskbenspanel och omfattning likt fönstrens. Portarnas överljus har två lufter med mittpost och är spröjsade.
PORT - Båda portarna är rödmålade och har likadana omfattningar som fönstren. Västporten har två dörrblad med fiskbenspanel från 1968 med sparkplåtar och överljus. Två huggna trappsteg med tresidig uppgång ligger framför dörren med en smidd handledare från 1996. Östporten till sakristian är likadan men smalare och saknar ledstång.
TAK - Långhus och vapenhus har sadeltak täckta av svart plåt i skivtäckning med ståndrännor. De båda västnockarna har var sitt kraftigt förgyllt kors med kulor i ändarna. Tornet har dels ett flackt fyrsidigt takfall nedtill och på toppen ett pyramidtak med skivtäckt plåt med spira, krönt av en gyllene sol med löv på en förgylld kula. Taken skjuter alla ut något och i taksprånget löper profilerade listverk. Stuprören är vita sedan 1992.
Väne-Ryrs kyrka är en liten salkyrka med separat vapenhus i väster och dold dörr bakom altaruppsatsen till sakristian i tornet i öster. Koret är grunt, tresidigt och förhöjt fram till bänkskärmarna med ett trappsteg i mittgången.
LÅNGHUS - Långhuset domineras av en mycket djup läktare i väster med en hög, särpräglad barriär på en kolonnad och av en bred taklist. Interiören är till alla väsentliga delar intakt sedan 1700-talet, förutom bänkarna och läktarens inredning. Läktarunderbyggnaderna är sentida men harmonierar med rummet i övrigt. Färgsättningen är ljus med accentuerande röda bänkgavlar och pelardetaljer. Predikstolen är i nordöst med trappan längs väggen från koret. I söder, på gränsen till koret, sitter en trähylla med en bemålad madonna av keramik från 1980-talet av Willy Fischer, en gåva från S:t Petri katolska församling. Endast vägglampetter och en stor 1700-tals tavla, föreställande Jesu nedtagande från korset, i kraftig ram smyckar väggarna.
GOLV - Slipat, oljat trägolv från 1900-talet med något upphöjt golv i bänkkvarteren. VÄGG - Troligen 1740-talsbräder i bred lockpanel med handsmidda spikar, täckmålade gräddvita. Vid läktaren skjuter två knutlådor ut på var långsida.
PORT - Pardörr till vapenhuset i väster.
FÖNSTER - Tre likadana rundbågade fönster finns åt söder och två åt norr med fyra lufter med korsform utan poster. Innanfönstren är från 1938 och har en tvärgående spröjs i de raka lufterna, ingen i de böjda, och espanjolettlås. Ytterbågarna är äldre med öglehakar och dubbla spröjsar. Runt fönstren finns klassiserande omfattningar i två språng som markerar kannelerade lisener och slutsten. Mörkgråmålade bågar och ljusgrå omfattning. De västligaste fönstren, på sidorna av läktaren, har indragna, panelklädda ljusschakt.
TAK - Tunnvälvt tak, med sannolikt originalbräder, lagda i längdriktningen, handsågade, handhyvlade av liknande bredd. De två kronfästena med ljuskronor från 1910 har blå plafonder med gula solar. Vitmålat. En mycket kraftig taklist består av en marmorerad, konvex, bred trälist och därunder en vitmålad lika bred hålkäl med blåmålad utskjutande list nedtill.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - En på var sida, byggda 1992. Väggarna är klädda med pärlspånt i samma färger som väggarna i övrigt, med likadan bröstning som i bänkarna och anpassar sig diskret till rummet. I norr är det ett dörrlöst kapprum med bröstning, panel, tak och golv som i långhuset. I söder finns en låst dörr till en trappskrubb samt en liten lucka till manöverpaneler. Konturerna av läktartrappans undersida ses i hörnet där.
KOR - Koret har ett fönster i sydöst, ett i nordöst samt en dörr till sakristian i öster bakom altaruppsatsen. En kuriositet är ett slagur från 1791 av Lars Dahlgren, Trollhättan, som byggts in i nordöstra hörnet. Framför det står en liten brudbänk, troligen tidigt 1900-tal. En ambo av blålaserade träspjälor står i norr vid bänkskärmen. I söder står dopfunten och vid väggen ett piano, samt en modern ljusbärare i svart smide. Kraftiga ljusstakar är placerade på fönsterbrädorna. På östväggen i söder sitter en nummertavla.
GOLV - Smala, oljade bräder likadana som i bänkkvarteren med en målad golvlist med profilerad överkant. Kormattan är från 1992 vävd av Harriet Södergren, Vänersborg.
VÄGG - Som långhus med elelement under fönstren. I söder sitter en liten hylla på kraftiga konsoler. PORT - Saknas
INNERDÖRR - Till sakristian leder en pardörr från 1938 med helt släta blad och spolformat mässingsvred. FÖNSTER - Som långhus, fast med sentida fönsterbrädor på figursågade träkonsoler. TAK - Valmat och likadant som i långhuset, även taklisten.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret tillverkades 1746 av J.P. Weber av liggande, laserade bräder. En nytillverkad kopia av en äldre långsmal knäpall står framför. Baksidan kläs av pärlspont och har ett skåp.
ALTARUPPSATS - Ett verk i stram rokoko av J.P. Weber från 1746 och målat av O. Collander. Altaruppsatsen är tvådelad med kraftfullt postament och en stor altartavla med både karnisformad ram och krön. Tavlan har en skulpterad korsfäst Kristus på ett rödmålat träkors med Jerusalem målat i bakgrunden på bräderna i en nätt, välvd ram och på sidorna korintiska pilastrar. I mitten mellan ram och krön är ett stort, snidat änglahuvud samt skurna blomgirlander och på sidorna sitter ett kort parti med välvda, snidade akantussniderier. På bjälklaget tronar Agnus Dei överst på ett stort rött klot, snidade akantusslingor på välvningarna och änglaskulpturer på sidorna. På listverket mellan tavlan och postamentet står på sidorna två figuriner, Paulus och Petrus, med både förgyllningar och försilvringar, vilket all snidad dekor har. Övrigt är marmorerat i blått med grå listverk. Postamentet har en bred och åttakantig predella med ett skrivet bibelcitat, där en 1700-talstext under lyser igenom den svarta ytan.
ALTARRING - Altarringen är troligen ursprunglig, men har byggts om, senast 1992 då den gjordes del- och flyttbar. Formen är en halvcirkel med öppningar till altaret på båda sidor och hög balustrad med slanka, marmorerade dockor med förgyllda skaftringar. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blått tyg i färg med balustraden. Grå, slät sockel.
BÄNKINREDNING - Bänkarna sattes in 1904, men är ombyggda 1938 och 1992. De står i två öppna kvarter med 13 rader längs väggarna på en målad tröskelstock med en samtida väggbröstning av pärlspånt. Nationalromantiskt utformad gavel med rundning upptill och en skuren dekor av förgyllt solkors i armstödets välvning. Ryggarna består av liggande pärlspånt med såväl bokbräda som bokhållare och sitsen har röda dynor och bänkvärmare under. Skärmarna har nästan kvadratiska dubbelsidiga fyllningar med marmorering, fyra på den norra och sex på den södra. Färgsättningen är röda gavlar, laserade sandgula ryggar, panel och fronter, och blå och röda listverk. Rader har avlägsnats i väster. Varannan gavel har ett litet hål, antagligen för vas eller ljushållare.
PREDIKSTOL - Tillverkades med tak 1746 och målades året efter av J.P. Weber och O. Collander. Korgen är en fyrsidig barockstol med renässansdrag, då den har fyra raka sidor, indelade vertikalt av tre lister med skulpterade evangelister och deras symboler i fyllningar med arkadmotiv i det mellersta partiet. Det övre fältet har triglyfer och i det nedre fältet står namnen i liggande rektangulära fyllningar med kraftiga ramar. Korgen har ett rustikt, profilerat överstycke Alla lister är marmorerade och korgen träimitationsmålad. Undertill löper en figursågad list. Korgen står på en sekundär låda av pärlspåntpanel, målad likt väggbröstningen. Bokbrädan är sentida.
Ljudtaket har en figursågad akantuslist undertill, ett molndekorerat undertak med sol och en försilvrad duva med välskuren fjäderdräkt i sexkantig ram. På den kraftfulla listen står genombrutna obelisker med liljor på och njurformade kartuscher. Allt har en sirlighet och är rokokoinfluerat. Räcket synes vara ursprungligt med två svarta fält med målade tulpaner och rosor i ett likadant marmorerat ramstycke. Trappan kan också vara original, då den har handsmidda spikar och höga trappsteg.
ORGEL - Installerades begagnad 1981 och har ett gråvitt, laserat orgelhus med träluckor upptill i en rektangulär låda, mycket diskret utan dekor,.
LÄKTARE - Läktaren stod klar 1781 men golv och bänkar byggdes om 1938. Läktaren är mycket djup och stöds av en kolonnad av åtta kolonner med kort, svällande, marmorerat skaft på en hög, kraftig, fyrkantig plint med uthuggningar för tidigare bänkinredning. Kapitälet är en vidgning av kolonnen till en fyrkantig kapitälplatta som är rödmålad liksom skaftringen och basens översida. Bröstningen har en mycket ovanlig rokokoform med korta raka sidor och en böljande, bred mitt med omväxlande konkava och konvexa fält mellan marmorerade kolonetter, krönta på överliggaren av svarvade, höga knoppar. I fälten sitter 11 tavlor på duk som visar scener ur Frälsarens levnad, bland annat de tre vise männens besök i Betlehem, Getsemane och Judaskyssen. De är förmodligen målade av mäster Dieden från Uddevalla med gesäll, som gjorde målningsarbeten i kyrkan 1782-84. Under dem anges bibelstället som bilden anspelar på. Bilderna har profilerade ramar från 1938. Runt dem är en träimitation målad. Överliggaren och en list nedtill är skirt profilerade och likadant marmorerade. Undertaket består av gamla, handhyvlade bräder med ny armatur.
Läktaren har kvar bänkar från 1938 på båda sidor, två i söder och sex i norr av olika bredd på fem gradänger, varav de tre västligaste har trappsteg på södra sidan. Bänkarna har raka gavlar med list upptill, svagt lutande ryggar med bokbrädor och släta sitsar utan dynor på profilsågade stöd som troligen är original. De är laserade i samma färger som långhusbänkarna. Golvet är av oljade smala bräder på längden i väster och på bredden i öster. Vid trappan i sydväst är sekundära träfiberväggar som målats i färg med övriga väggar och en skåpsvägg i sydväst, samt ett förråd med slät dörr i nordväst. En dörr från 1938 med tre halvfranska, dubbelsidiga marmorerade fyllningar och spolformat vred leder till trappan. Dragjärn löper mellan långsidornas taklist över läktarbarriären och stagas i den breda överliggaren. Orgeln är mycket smal och spelbordet är infällt och helt träfärgat liksom pallen. Två ljuskronor från 1700-talet finns av bronserat trä, järn och bleck.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten med kalkform av målat trä är från 1909 med ett mässingsfat från 1703 med runor och ett tennfat från 1966. Cuppan är åttakantig på dito skaft och bas och marmorerad med förgylld kant och röda detaljer. Målaren Serge Babot har daterat sitt arbete 1992 i skålens botten.
NUMMERTAVLA - En enkel, rektangulär tavla med förgylld, profilerad ram från 1938. KLOCKA - En liten så kallad primklocka finns bevarad, förmodligen en konsekrationsklocka från medeltiden.
VAPENHUS - Brett och ljust rum med fönster åt söder och läktartrappa längs sydväggen, entré i väster och dörr till långhuset i öster. Trappan är troligen från 1938 och har såpskurade steg i ett målat vangstycke och laserat trappräcke med trubbig topp på mäklaren och fyrkantiga spjälor med urfräsningar. På norrväggen sitter 1700-talsfönstret till prydnad, med gult glas kvar i blyspröjsar. Dörrsnickerierna är i grå nyanser. Rummet möbleras med bland annat en väggfast bänk i vinkel i nordväst och en kollektbössa från tidigt 1900-tal. Kyrktuppen på väggen är från 1700-talet och har suttit på den gamla klockstapeln.
GOLV - Oljat/såpskurat trägolv med bredare bräder i söder och målad golvlist med profilering upptill. VÄGG - Smal pärlspont målad i sandgul nyans.
PORT - Porten är från 1969 och sitter i en rundbågad, bred omfattning, fasad inåt, med enklare markering av kapitäl och slutsten. Dörren är en bred, hög pardörr med tre lika stora marmorerade, helfranska fyllningar i sandfärg och grått, med kraftiga välvda lister och svängt metallvred. Över dörren är ett överljus.
INNERDÖRR - I öster sitter en bred, något lägre pardörr med fyra stående, smala halvfranska fyllningar och mellan dem en liggande fyllning.
FÖNSTER - Ett rundbågat fyrluftsfönster från 1904, innerbågarna är eventuellt från 1992, med vitmetallvredhakar och skjutreglar, spröjsade med profilerade spröjsar likadant som utsidan. Omfattningen är likadan som västportens. Överljuset är ett halvmånefönster med två lufter och mittpost med tunt spröjsade ytterbågar och ospröjsad innerbåge.
TAK - Plant tak med bred, vitmålad pärlspåntpanel och en skålad, smal taklist. Takarmaturen är från 1900-talets mitt av glas och smide.
SAKRISTIA - Stort, ljust rum med högt i tak, senast renoverat 1992, med garderobsinredning av olika ålder från de olika renoveringarna. Entré ut i öster och till kyrkan i väster, dit två trätrappor leder. Nedre steget övergår i ett plan under ett väggfast träaltare av furu som har liksidigt ett kors komponerat i träet på framsidan. Över altaret hänger ett stort krucifix av trä. En garderob som inte når taket finns i sydvästra hörnet. Södra väggen har två fönster med en knutlåda emellan. I östra väggens södra del är textilskåp inbyggda, både för hängande och liggande förvaring. Inbyggda takhöga skåp finns i nordöst med dels ett förråd, dels en diskbänk från 1992 och däröver skåp upp till taket. Mellan dem och trappan finns en dörr till en liten korridor varifrån en städskrubb och en elcentral nås. Alla snickerierna är målade i två olika grå nyanser.
GOLV - Lackat furugolv lagt på bredden, antagligen från 1992, bredare bräder än i kyrkan. VÄGG - Hög bröstpanel, nästan i höjd med fönstrens tvärbjälke, av stående gråmålad panel, däröver slät, vitmålad vägg.
PORT - Dubbla dörrar och mellan ett litet vindfång med pärlspåntade väggar och tak, samt på norra sidan en dörr till torntrappan. Innerdörren är en pardörr från 1904 i en smyg och med tre halvfranska fyllningar på båda sidor samt spolformat mässingsvred. Torntrappans dörr är likadan. Ytterdörren är en pardörr från 1969 med tre helfranska, lika stora fyllningar, med välvd list och dito lodrät list i mitten, svängt metallvred och nya lås. Däröver är ett halvmånefönster i en smyg utan omfattning med två lufter och mittpost, med innerbåge möjligen från 1969.
INNERDÖRRAR - I väster är en pardörr från 1938 med helt släta blad och likadant spolformat mässingsvred som i väster. Norddörren har tre lika stora halvfranska, helt släta fyllningar och liten nyckel med sköldformad nyckelskylt. Alla foder är breda och lätt fasade inåt. Garderobsdörrarna har olika enkla fyllningar.
FÖNSTER - Rundbågade fyrluftsfönster med innanfönster med vitmetallvredhakar och skjutreglar, spröjsade likadant som ytterbågen med profilerade spröjsar, troligen från 1992. Omfattningen är bred utan kannelyr, fasad inåt och med enklare markering av kapitäl och slutsten.
TAK - Plant, slätt vitmålat tak med en enkel, välvd taklist. Elektrifierad takkrona från 1700-talet av bronserat trä, järn och bleck.
TORN - Står i öster med sakristian i bottenvåningen.
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Sakristia. På norra sidan leder en trätrappa utan sättsteg upp mellan timrade väggar. VÅNING 2 - Förråd. Stommen över den timrade bottenvåningen är av ofodrat regelverk av obehandlat trä. På delar av brädgolvet ligger breda lockläkter från en äldre fasad, troligen lagda där som tätning när läkten byttes utvändigt 1903. De är profilerade och har spår av rödfärgning. Rummet är högt och har runda fönster med vitmålade snickerier i varje vägg utom åt väster. De har en profilerad korspost och är spröjsade i strålar utifrån en cirkel. Glasen är troligen original. De kapade altarringsdelarna och en äldre altarpall finns här, liksom en flöjel med "1730", "RK" och "LOT" utstansat. Mitt i rummet med uppgång från väster finns en öppen trätrappa i två lopp åt öster upp till ett hål i taket. Korets takvalv och det tillbyggda taket är synligt åt väster.
VÅNING 3 - Klockvåning. Den stora klockan tillverkades 1745 och göts om 1765. Den lilla sägs vara ett krigsbyte från 1600-talets Polen. Rödfärgade elektrifierade ljudluckor.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 03
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Gaveltorn, Torn - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Väne-Ryrs kyrka uppfördes på 1730-talet. Tidigare låg en träkyrka vid Kyrkesjöns strand nära gränsen till Bohuslän. Vid 1700-talets början ansågs kyrkan vara i dåligt skick, för liten och illa belägen. Tillstånd gavs 1730 att "flytta" den till kronoallmänningen Ryren, mellan Hedetorpet och Risån. De flesta uppgifter tyder dock på att byggnaden nyuppfördes helt. Den gamla kyrkan revs, timret lär ha sålts i omgångar under 1730-talet, och på dess plats finns nu ett kors uppsatt. Den nya kyrkans timmerstomme med tidstypiskt tresidigt kor restes 1730-32 och kyrkan togs i bruk, men arbetet fortsatte under decenniet med tegeltäckning av taket och rödfärgning av fasaden. Under 1740-talet inköptes en klocka och predikstol med tak, altare och altaruppsats blev klara, tillverkade av Johan Petter Weber, målade av Olof Collander. Weber var även garnisonssoldat, verksam som bildhuggare i Uddevalla under 1740-50-talen. Han gjorde även altartavlorna till kyrkorna i Uddevalla och Västra Tunhem. Från den gamla kyrkan tog man med sig en medeltida så kallad primklocka, använd i det katolska mässfirandet. En klockstapel uppfördes vid koret i öster 1755 och ett vapenhus byggdes 1757 i väster. 1781 blev läktaren i väster klar och bröstningen försågs med oljemålningar om Jesu levnad, vilka förmodligen målats av mäster Dieden från Uddevalla med gesäll som utförde målningsarbeten i kyrkan 1782-84.
När G. Djurklou skildrade kyrkan i en reseberättelse 1868 var den brädslagen, rödfärgad och "torftigt" utstyrd. Klockstapeln var låg och tornliknande och förenad med koret genom en dubbel plankrad, varigenom en smal gång bildades däremellan. Predikstolen tycktes honom vara hoplappad av gammalt och nytt. En teckning från 1890 visar kyrkan med tresidigt kor, tegeltak, sydport med en liten rundbågad överbyggnad, vapenhus i väster med port och den tornliknande klockstapeln i öster med en bredare, dörrförsedd nederdel och en smal överbyggnad med ljudluckor och plåttak.
Inga större åtgärder tycks sedan ha vidtagits förrän 1902, då kyrkan var i ett uselt skick med rötskador, dåliga dörrar och utan sakristia. Förslaget till renovering lades redan 1892. Ombyggnader vidtogs utan tillstånd av Kungl. Maj:t, vilket ledde till problem med att erhålla medel senare. Flera byggmästare projekterade arbetet under ledning av E. A. Hansson. Ett torn byggdes i anslutning till koret med sakristia och port i botten, istället för klockstapeln och dess provisoriska gång. Kyrktaket förlängdes fram till tornet och grunden stärktes. Under 1904 fortsatte renoveringen. Sydentrén ansågs störa symmetrin och vara onödig så dess lilla yttre vindfång revs och dörren gjordes om till ett fönster. Fönstren fick nuvarande utformning. Västra vapenhuset höjdes och ett sentida fönster ersattes med ett "i stil med kyrkan". Fasadfärgen byttes från röd till gråvit. Invändigt sattes nya bänkar och en spiraltrappa till läktaren in. Hela interiören renoverades och målades om. En ny dopfunt anskaffades, då den gamla ansågs ha ett tråkigt snickeri. Fönstren fick innanfönster.
1938 gjordes nästa stora renovering under ledning av arkitekt S. Branzell, då interiören åter var i "ett bedrövligt skick". Förslaget lades 10 år tidigare. Hela interiören renoverades och målades om. Korbänkarna avlägsnades, då de ansågs vara synnerligen främmande och störande. Bänkryggar och dörrar kläddes med kryssfaner, liksom ytterdörrarna. Läktarens inredning byggdes om helt och en ny trappa gjordes. Äldre färgtoner togs fram och målades upp på väggar och tak, vilka ursprungligen målats med limfärg. De äldre inventariernas originalfärg framskrapades och konserverades. Då befanns att varken altartavlans klot eller predikstolens blomknoppar var ursprungliga. Taklistens mörka marmorering på gulvit botten var i så dåligt skick i hålkälen att den målades enfärgad. Pelarna nybehandlades efter ett framtaget prov på äldre färgsättning. Eluppvärmning ersatte kaminerna.
Tornspiran fick bytas 1965 liksom ytterdörrarna 1969. Sakristian renoverades 1974. 1980 köptes kyrkans första helt mekaniska orgel från en församling i Uppsala, så läktaren fick byggas om något. Helst ville man förminska den eftersom akustiken var dålig under den, men den åtgärden godkändes inte. Några år under 1980-talet firade S:t Petri katolska församling sina gudstjänster i Väne-Ryrs kyrka, som då hade 250-års jubileum. 1992 var det åter dags för en genomgripande renovering. Länsmuseet bedömde året innan kyrkans kulturhistoriska värde som högt, särskilt inredningen som ansågs hålla hög klass. Vid något tillfälle hade plastfärg använts både ut- och invändigt, vilken man ville avlägsna för att åter använda mer traditionella färgtyper på alla ytor och inredning. Önskemålet under 1980-talet att åter rödfärga kyrkan utvändigt hindrades av att slamfärg inte kunde anbringas efter att plastfärg påmålats. Fönstren restaurerades och målades i en ny rödbrun kulör. Pärlsponten på väggar och tak invändigt befriades från träfiberskivorna. Läktarbarriären återfick sina knoppar. Några bänkrader fick avlägsnas i väster för att ge plats åt läktarunderbyggnader och sakristian fick ny inredning. Ett fönster från den rivna 1700-talskyrkan, som tidigare försålts, erhölls som gåva.
År 1731-1732 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan tas i bruk 1732 utan att vara färdig. Lön för dörrar och fönsterluckor betalas 1734 och taktegel läggs 1735.
År 1737 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasaden tjäras och rödfärgas.
År 1745 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora klockan tillverkas i Göteborg.
År 1746-1747 Fast inredning - predikstol
Ny med ljudtak, klar i september 1746. Målades 1747.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Petter Weber
Konstnär: Olof Collander
År 1746 Fast inredning - predikstol
År 1746 Fast inredning - altare
Nytt, klart i september.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Petter Weber
År 1746 Fast inredning - altaruppsats
Tavlan målad på bräder i november. Rimligen gjordes omfattningen av Weber, men uppgifter om motsatta roller finns också.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Petter Weber
Konstnär: Olof Collander
År 1755 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Ändring - begravningsplats/kyrkogård - Klockstapel byggs.
År 1765 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1781 Fast inredning - läktare
Inredningsarbetet hade pågått tills nu. Väggarna kläds, taket välvs. Läktaren byggs eller vidgas.
År 1782-1784 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen renoveras.
Konstnär: Johan Henric Dieden
År 1782-1784 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Sannolikt målar Dieden även läktarbarriärens tavlor vid denna tid.
Konstnär: Johan Henric Dieden
År 1782-1784 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiören bemålas. Dieden har hjälp av en gesäll.
Konstnär: Johan Henric Dieden
År 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1841 Underhåll - målningsarbete
Exteriören rödmålas.
År 1902 Underhåll - grundförstärkning
Grunden stärks, ny sockel i öster.
Arkitekt: E.A. Hansson, Kollerö
År 1903-1904 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar. På läktaren bereds plats för orgel.
Arkitekt: E.A. Hansson, Kollerö
År 1903-1904 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hela interiören ommålas utom artiststyckena som bättras och förgylls.
Konstnär - Dekormålare: Artist Gösta Sundvall
År 1903-1904 Underhåll - takomläggning
Takteglet byts mot galvaniserad plåt
Arkitekt: E.A. Hansson, Kollerö
År 1903-1904 Underhåll - exteriör
Brädfodringen i norr och söder kompletteras, troligen med nya läkt, ny gesims i söder. Målas gråvit. Snickerierna oljemålas.
Arkitekt: E.A. Hansson, Kollerö
År 1909 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt.
År 1918 Äldre kulturhistorisk inventering
Obestämd yrkestillhörighet: E. Uggla
År 1938 Teknisk installation - värme
Eluppvärmning. Kaminerna tas bort.
Hantverkare: Torild Malmberg, Kristinehamn
År 1938 Teknisk installation - el
Ny armatur i samband med elinstallationen.
Hantverkare: Torild Malmberg, Kristinehamn
År 1938 Fast inredning - läktare
Läktarens golvlutning och asymmetriska bänkkvarter avlägsnas, ny utformning.
År 1938 Underhåll - interiör
Golv, väggar, tak, läktartak renoveras. Nya lister runt läktartavlorna.
Arkitekt: Sten Branzell
År 1938 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Taket hänger snett, justeras.
År 1938 Konservatorsarbeten
Äldre bemålning tas fram på äldre inventarier och konserveras.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1938 Underhåll - målningsarbete, interiör
Äldre färgtoner i väggar och tak.
Konstnär - Dekormålare: Artist Gösta Sundvall
År 1938 Återinvigning
21 augusti.
År 1938 Fast inredning - altarring
Överliggaren breddas, stoppas och kläs.
År 1938 Fast inredning - bänkinredning
Korbänkarna togs bort. Bänkarna förnyas, ryggarna får träfiberskivor. Bänkarna breddas där kaminerna stått. Bänkarna hade en "skolbänksekimitation".
År 1941 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning.
År 1965 Underhåll - exteriör
Tornet repareras, spiran byts och förgylls.
Hantverkare: Håkan Carlsson
Hantverkare: Lars-Erik Ljungberg
Hantverkare: Stig Wennerholm
År 1969 Fast inredning - orgel
Elorgel köps. Ersätter ett orgelharmonium från 1907, som i sin tur ersatte ett från 1877.
År 1972 Underhåll
Skadedjursbekämpning, Anticimex
År 1974 Underhåll - interiör
Sakristian renoveras.
Arkitekt: Per Molnit
År 1975 Äldre kulturhistorisk inventering
Noggrann föremålsinventering och dokumentation.
År 1978 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsatsen.
Konservator: Christer Wildenstam
År 1980-1981 Fast inredning - läktare
Läktaren ändras något för ny orgel.
Hantverkare: Jan Börjesson
Arkitekt: Magnus Johansson (Wångblad)
Hantverkare: Rune Rönnqvist
År 1980-1981 Fast inredning - orgel
Kyrkans första helt mekaniska orgel köps begagnad från Uppsala, 5 stämmor.
År 1992 Fast inredning - altarring
Görs delbar, ny klädsel.
År 1992 Fast inredning - bänkinredning
2,5 bänkrader tas bort i väster på båda sidor. Frilägger bänkryggarnas pärlspånt från träfiberskivor. Bokbräden görs.
Arkitekt: Jan Skeppstedt
År 1992 Konservatorsarbeten
Predikstol och altartavla konserveras.
Konservator: Christer Wildenstam
År 1992 Underhåll - målningsarbete, interiör
Allt ommålas, efter avlägsnande av plastfärg, med linoljefärg eller äggoljetempera till mildare bänknyanser, ljusare väggar, färre röda detaljer.
Arkitekt: Jan Skeppstedt
År 1992 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Plastfärg avlägsnas, ommålning i samma kulör med linolja. Stuprör med färg lika fasaden.
Arkitekt: Jan Skeppstedt
År 1992 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Kyrkan stängs 15/1-15/6. Läktarunderbyggnader görs; förråd, kapprum. Äldre knoppar på läktarbarriären återuppsätts. Pärlspånt i vapenhus friläggs från träfiberskivor.
Arkitekt: Jan Skeppstedt
År 1992 Ändring - tilläggsisolering
Tilläggsisolering av vinden.
Arkitekt: Jan Skeppstedt
År 1992 Underhåll - fönster
Fönstren restaureras. Glas och beslag återanvänds, linoljekitt och färg. Ny färgton, rödbrun.
Hantverkare: Fönsterrenoverare Sven Sillén
År 1992 Specifika inventarier - textilskåp
I sakristian.
Arkitekt: Jan Skeppstedt
År 1992 Teknisk installation - el
El- och rörledningsarbeten.
Arkitekt: Jan Skeppstedt
År 1992 Teknisk installation - VA
El- och rörledningsarbeten.
Arkitekt: Jan Skeppstedt
År 2007 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasad, fönster, yttertaket
År 2007 Arkitekturbunden utsmyckning
Renovering och förgyllning av tornspiran och träkoresen på gavelspetsarna mot väster.
År 2007 Ändring - restaurering, exteriör
Ändring - restaurering, exteriör
Entreprenör: Sölve Johansson
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
"Svenska Kyrkan i Väne-Ryr - en plats för eftertanke". (2000) Väne-Ryrs församling/Dagmar Johansson. Broschyr. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin