Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vänersnäs kyrka med kyrkogård är belägen på en halvö i Vänern, med vy över öppna fält mot viken Dättern i ett flackt, lummigt jordbrukslandskap med spridda äldre villor och gårdar. Mitt emot kyrkan, på andra sidan av landsvägen, finns en sockenstuga från 1800-talet, numer ekonomibyggnad för kyrkan, och ett församlingshem intill byggt år 2000. Det uppfördes på platsen för en äldre ekonomibyggnad som hyst kyrkstallarna. Gränsande till kyrkan är gamla posthusets fastighet och ett stycke därifrån är före detta prästgården belägen. Sammantaget visar byggnaderna på ett tidigare sockencentrum.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkoanläggningen har anor sedan medeltiden. Kyrkogården har en äldre del på kullen runt kyrkan och nyare delar från 1930-talet och framåt nedanför stödmurarna åt alla håll utom norr, där bogårdsmuren följer landsvägen. En trappa i muren av förmodat hög ålder finns bevarad. Kullen har en rundad form av medeltida karaktär och öppna ytor utan kvarter på åldrigt vis. Trädraderna med askar tillkom 1776.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är en av fyra i Väne kontrakt med medeltida anor. Kyrkan brann 1941 men återuppbyggdes på kvarvarande murar till likadant utseende, även tornspiran. En sakristia tillbyggdes åt söder istället för norr. Delar av den medeltida muren kvarstår i nordväst men i övrigt präglas formen av utvidgningen på 1730-talet med tidstypiskt tresidigt kor. Tornet är i nygotisk stil från 1874. Interiörens inredning och inventarier av arkitekt Axel Forssén är helt intakta från 1941-42 och sobert traditionellt och samstämt. Även färgsättningen är bevarad och tidstypisk och mycket väl sammanhållen. Kryssfanerstaket är ett tidsbärande element. Innertakets välvning ersatte efter branden ett tredingstak. Bänkarna når på ålderdomligt vis ända till västväggen och ut till väggarna. Ovanligt nog är både altartavla och läktarbarriärens tavlor av en kvinnlig konstnär. Orgelfasaden utmärker sig med en mycket ovanlig och djärvt modern utformning. Den medeltida dopfunten, ett medeltida tympanon, en bemålad predikstolsdörr från 1700-talet och ett fåtal andra äldre inventarier vittnar om kyrkans historiska kontinuitet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan, tillsammans med sockenstugan, posthuset och prästgården är rester av ett tidigare sockencentrum.
- Sockenstugan.
- Kyrkokullen utan gravkvarter, dess gamla trädrader, murtrappa, grindar och grusade gångar. - Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens återskapade prägel av 1700- och 1800-talens utformning och
bevarade äldre murar.
- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.
- Interiörens intakta plan från 1730-talets ombyggnad.
- A. Forsséns restaurering 1941-42 är restaureringshistoriskt intressant.
- Interiörens intakta inredning och inventarier samt färgsättning från ovan nämnda restaurering, där kryssfanerstaket är ett tidsbärande element.
- Bevarad äldre inredning och inventarier eller fragment därav.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn
Inventeringsår (2002)
Vänersnäs kyrka är en liten kyrka med fullbrett, tresidigt kor i öster och torn i nygotisk stil i väster med port och sakristia åt söder vid koret. Alla snickerier är täckmålade i mintgrönt.
FASAD - Fasaderna är spritputsade med småkornig natursingel, vilken kommit i dagen då den vita kalkfärgen nötts, främst på södra och västra sidan. Runt alla öppningar är fasaden slätputsad. Tornets hörn kragar ut likt pelare i hela tornets höjd. Tornfasaden har två ljudgluggar på var sida med brunmålade träluckor med prismatisk dekor. Mellan gluggarna är en lisen. Runt öppningarna är fasaden indragen och artikulerad med utstuckat valvsnitt ovanför, ett kraftigt listverk under och därunder ett kryssverk i relief. Sockeln runt långhus och kor är av småsten och där går fasaden utanför sockeln. Längs nordvästra hörnets sockel är en cirka 30 centimeter bred gjuten remsa i marknivån, vari naturstenar skjuter ut. Det är i höjd med den medeltida murresten. Tornets sockel av stora stenblock skjuter något utanför fasaden.
PORT - Porten är en pardörr från 1942 och av trä med prismaformade kassetter som brunbetsats. Smygen är slätputsad och skråkantad. Över porten sitter ett spröjsat lunettfönster och däröver en lykta. I sockeln sitter smidda dörrhakar. En tresidig huggen stentrappa med fyra steg leder upp och svartmålade ledstänger av järnrör står framför tornets väggar. Sakristian har en enkel, indragen port åt väster med runt fönster och stående träskivor, samt ett trappsteg.
FÖNSTER - Kyrkans fönster från 1942 är öppningsbara och har hakar utvändigt. Tre rundbågade fönster i djupa, raka smygar på var långsida är indelade i fem lufter med korspost och en tvärpost i bågen. Varje rak luft är blyspröjsad till 15 rutor av gultonat antikglas. Solbänkarna är av tjocka naturstensskivor med en målad plåtskoning som täcker den inre hälften. Koret har likadana fönster åt nordöst och sydöst. Tornet har ett smalt rundbågat fönster åt norr respektive söder i vapenhuset med tre blyspröjsade lufter. Sakristian har ett litet fyrkantigt enluftsfönster åt väster med sex rutor. Åt öster vetter ett tvåluftsfönster med mittpost och under det sitter ett liggande, ospröjsat, rektangulärt källarfönster i markhöjd. Tornets andra våning har ett runt fönster med korsspröjs och plåtskoning i den djupa smygens undre halva.
TAK - Sadeltaket över långhuset har valmad spets och sakristian har sadeltak, båda med täckning av rektangulära skifferplattor. Torntaket är belagt med ett något rundare skiffer och kröns av ett förgyllt kors på klot. Taket vidgas ut mot takfoten och i varje hörn finns små torn, fialer, på sockel med kopparklädsel och förgyllda kors på klot. Under långhustaket löper en lådliknande trägesims och under tornet finns en putsad gesims med rundad mittlist. Under sakristians takfot löper släta brädor. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
Kyrkan har ett fullbrett, mycket grunt, tresidigt avslutat kor i öster med utgång till sakristian i söder och i väster vapenhus i tornet. Bänkkvarteren har högre golvnivå, medan långhus och kor har samma nivå. Interiören gjordes helt ny efter branden 1941 och har av arkitekt Axel Forssén getts en traditionell och mycket enhetlig utformning.
LÅNGHUS - Långhuset har en mittgång med bänkar på var sida ända till västväggen. Mellan främsta bänken och sakristians dörr finns en korbänk (vilket var fallet även för branden). Predikstolen är på väggen i nordöst och nedanför den står ett piano med blank mahognyfaner och vid norra bänkskärmen står en ambo. Dopfunten är placerad i vinkeln mellan bänkskärmarna i sydöst. En orgelläktare som stöds på två pelare finns i väster. Färgsättningen håller sig enhetlig i varma ljusbruna och olivgröna toner. Kyrkorummet är sparsmakat utsmyckat. På norra väggen hänger en oljemålning av Saga Walli.
Observerat: Mättad lukt av fukt i hela kyrkorummet, även påtalat av kyrkovaktmästare. GOLV - Golvet täcks av kvadratiska, huggna grå kalkstensskivor utom i bänkkvarteren som har lackat trägolv av smala tvärgående bräder.
VÄGG - Väggarna är slätputsade, troligen slevdragna och målade med organisk, halvblank färg. Observerat: Sprickor noteras i norra väggen, kraftigast vid nordöstra fönstret och putsnedfall vid läktarfästet i nordöst.
PORT - En pardörr med tre fyllningar i en smyg leder till vapenhuset i väster. INNERDÖRRAR - Sakristians dörr är enkel och likadan som den till vapenhuset, i en djup smyg.
FÖNSTER - Tre rundbågade, kopplade fönster på var långsida i djupa, vidgade nischer med fem lufter, där samtliga raka lufter är öppningsbara. Innerbågen har ospröjsade klarglas, medan ytterbågen är spröjsad (se exteriör) med gultonat antikglas. Somliga glas förefaller vara utbytta då de har olikfärgade eller matta glas.
TAK - Taket är flackt tunnvälvt och klätt med tidstypisk kryssfaner som laserats tunt (lintemperafärg) till en mjölkig brun ton, vilket är en ovanlig takklädsel som ger en försiktigt livlig yta. En bred, flack hålkäl av trä, som marmorerats enkelt, avslutar taket och under den sitter en välvd trälist med illusionsmålad äggstav. Ljuskronor hänger i dubbla rader.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas
KOR - Koret avgränsas här i höjd med altarringen. Ett fönster finns på nordöstra och ett på sydöstra sidan. I söder står en ljusbärare och en barockstol. Kormattan från 1971 är en vävd gobeläng av textillärare Gun Billingsson 1971, som medvetet låtit den sakna kristna symboler, då man ej ska trampa på dem.
GOLV - Som långhus. Innanför altarringen är golvet upphöjt och täcks av polerad kalksten. Två polerade, tresidiga trappsteg av sedimentär bergart leder upp till altaret.
VÄGG - Som långhus. Under fönstren är elradiatorer uppsatta framför äldre vattenburna radiatorer bakom en smal, putsad vägg.
PORT - Saknas.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Hjälmtak med kryssfanersklädsel som långhus.
FAST INREDNING
Allt är från 1941-42.
ALTARE - Altaret är putsat och vitfärgat med släta sidor på stensockel.
ALTARTAVLA - Se nedan.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är tredelad likt ett altarskåp med sidostyckena på gångjärn. Mittentavlan, som står på en predella, är stickbågig och bredare än sidotavlorna. Ett bibelspråk är inhugget i nederkanten av tavlorna och upptill sitter utanpåliggande gallerverk av druvor och vid sidorna rankor som landar på små pelare nedtill. Ramen är enkel och tillverkad av mahogny. På var sida bågen i mitten står upptill en obelisk av druvrankor med små kors på klot överst. Tavlan målades 1942 av konstnär Saga Walli, skulptör var Erling Valldeby och målare/förgyllare K. J. Johansson. De tre fälten visar i mitten krönet av Golgatakullen med Jerusalem bakom. Till vänster ses Maria och Johannes som enligt konstnärinnan ska symbolisera kristna människors stilla förtröstan i lidandet, medan två kvinnor till höger uttrycker människors vånda och sorg inför korset. I sidofälten ses landskapsbilder från trakten, inkluderande Vänersnäs kyrka, med samtida människor i sysselsättningar då typiska för trakten, fiske och jordbruk. En ung och en gammal kvinna ska peka på de två åldrar då Frälsaren ofta sökes och en gammal man ger Guds ord till barnen. Predellan har skurna reliefer med en Getsemanescen i mitten och apostlafigurer vid sidorna.
ALTARRING - Altarringen är flackt stickbågsformad med välvningen framåt. Barriären är sluten med ett utkragande, plant armstöd av trä och har tunna, utanpåliggande fyllningar med cirklar, en komposition återkommer i läktarbarriärens mittendel. Knäfallet är tresidigt och stoppat på en stensockel. Altarringen lämnar öppningar på båda sidor åt östväggen.
BÄNKINREDNING - Bänkarna står på upphöjt golv i två öppna kvarter med 15 rader utmed mittgången och når till västväggen samt ut till ytterväggarna, där en träpanel löper i höjd med ryggarna. Gavlarna är rektangulära med en utanpåliggande fyllning utan ram och guttae under överlisten. Sitsen är stoppad med tyg i ton med kyrkorummets färger. Krokar och fotbrädor finns, samt bänkvärme. Korbänken är likadant utformad.
PREDIKSTOL - Predikstolen anspelar på ett slags stramt barockutförande. Predikstolens trappa leder upp från öster längs nordväggen till en femsidig korg med snidade träskulpturer föreställande evangelisterna och Jesus i rektangulära fyllningar. Skulptör var Erling Valldeby och konstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg (som även har ritat neonskylten till biografen Draken i Stockholm). Brättet skjuter långt ut och har ett tandsnitt under sig. Korgen står på en bred, polygonal fot. Ljudtaket är stort till ytan, rektangulärt och lågt med avfasade hörn. Undertill hänger en gyllene duva mot en slät, blå yta omgiven av ett tandsnitt. Dekormålade akantusblad pryder en utkragande krönlist och ovanpå den figursågade rosenslingor. Överst tronar ett kraftigt kors på klot. Mellan tak och korg löper en vertikal, slät ryggskiva.
ORGEL - Orgeln är stor i förhållande till läktaren och har en ovanlig utformning genom att själva piporna utgör fasaden. De är satta så att de bildar en taggig överkant och en rak underkant mot ett hus av trä. Spelbordet skjuter utanför huset och är välvt med jalusi. Orgeln hade ursprungligen 16 stämmor som utökats senare. Fasaden är ritad av Forssén och verket gjordes av H. Nordfors & Co.
LÄKTARE - Läktarbarriären kragar ut i tre nivåer där mittpartiet är djupast. Två smala, kantiga träpelare stöder en träbjälke som löper under hela läktarens bredd. På barriären sitter tavlor av Saga Walli, i färger som harmonierar med övrig färgsättning, med olika gestalter och djur samt i mitten basunänglar runt en bibeltext i cirkel. Läktaren har två gradänger i söder för lösa stolar och i norr är fyra bänkrader på gradänger. Golvet är klätt med heltäckningsmatta. Orgelns spelbord i mittpartiet tar upp hela utrymmet här. Läktardörren är en likadan pardörr med fyllningar som i vapenhuset.
Observerat: Kraftiga sprickor längs takfallen på västväggen med putsnedfall, och vidare ned i hörnan. Putsnedfall vid läktardörren på smygens hörn som blottar en tegelstomme.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är av sandsten och medeltida, troligen tillverkad före 1200-talets mitt då tapphål finns. Den är kalkformad utan mellandel eller ornament, men den cylindriska basen har en enkelt profilerad översida. En skål av vitmetall från 1911 täcker hela cuppans översida. Järnbanden runt den tillkom sannolikt efter branden.
NUMMERTAVLA - Rektangulära, stora tavlor med stiliserade lyror av metalltrådar upptill.
VAPENHUS - Vapenhuset är rymligt och ljust med entré i väster och dörr till långhuset i öster. Södra och norra väggen har vardera ett fönster. En trappa från 1942 leder längs norra väggen till ett vilplan framför läktardörren i östra väggen och från detta går trappan ovanligt nog vidare längs södra väggen upp till en taklucka. Hela trapploppet har mjuka linjer och är synligt från vapenhuset. Trapporna är av mörkpigmenterat, lackat trä med en högrest, slank baluster på vart steg som trappräcke och en slät handledare. Räcket är täckmålat i beige. En predikstolsdörr från 1700-talet är uppställd under trappan på en gammal träkista. Dörren är marmorerad och har målade medaljonger i fyllningar.
GOLV - Kvadratiska kalkstensskivor med röd ton, möjligen de som kvarstod efter branden. Vilplanet utanför läktardörren är av smala träbräder, mörkpigmenterat och lackat.
VÄGG - Slätputsade med rätskiva och kalkavfärgade. Över porten i väster sitter en slipad stentavla från 1940-talet med förgylld, inhuggen text som ger en kort historik om kyrkan.
PORT - Västporten är en täckmålad, mintgrön pardörr med tre släta fyllningar och överljus från 1942. INNERDÖRR - En pardörr i öster med tre fyllningar från 1942.
FÖNSTER - Ett smalt, högt rundbågat fönster med en innerbåge med två lufter och klarglas. Ytterbågen är blyspröjsad med antikglas. Lunettfönstret över porten i väster är kopplat, har klarglas i innerbågen och profilerade dubbelsidiga träspröjsar i ytterbågen.
TAK - Taket från 1942 är av smala träplankor på tvären, som är grågrönbetsade, utom över vilplanet utanför läktaren där det är brunvitt.
SAKRISTIA - Låst. Innehåller textilskåp och en altarmålning av Saga Walli med motiv av Kristus på förklaringsberget.
TORN -
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Förråd för gamla föremål. Trätrappa. Gjutet betongtak.
Observerat: Stark fuktlukt!
VÅNING 3 - Klockrum. Elektrifierat. Medeltida tympanon skall vara inmurat i ena väggen.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 03
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Vänersnäs kyrka återuppbyggdes efter en brand 1941 till samma utseende som innan. En liten kyrka av sandsten uppfördes här troligen under 1100-talet med lägre och smalare kor än långhuset. Dopfunten från denna tid finns bevarad. Kyrkan tillbyggdes åt öster under 1600-talet och fick då troligen även nytt kor samt vapenhus. En avbildning från 1600-talet visar en rektangulär, tornlös, vitputsad kyrka med spåntak, sakristia samt ett mindre vapenhus åt söder. Under 1690-talet uppges kyrkan ha varit i bristfälligt skick.
1702 genomgick kyrkan en stor förändring, då väggarna revs, utom dem i norr och delar av sydväggen, och nytt kor byggdes. Ingången förlades i väster. Arbetet sägs ha tagit endast sex veckor. 1734-36 utvidgades kyrkan åter och koret gjordes tidstypiskt tresidigt. Ett vapenhus byggdes till på norra sidan, vilket sedan användes som sakristia. Delar av den medeltida muren kvarstår i nordväst. Mot seklets slut byttes först halva taktäckningen av spån mot skiffer, men då takkonstruktionen var för klen, lades ekspån åter 1795. Två klockor från 1745 hängde i en klockstapel intill vägen väster om kyrkan.
Vid 1800-talets början reparerades och putsades kyrkan och 1843 belades taket med skiffer. Det sägs att danskarna tog stora klockan och förde bort den över sjön Dätterns is, där den dock sjönk. I samband med att ett kyrktorn skulle uppföras inköptes 1872 en klocka från Hyringa rivna kyrka. 1874 uppfördes tornet och kyrkan genomgick en viss ombyggnad efter en amerikansk ritning. Interiören var enligt utsagor sliten och det gamla bemålade trätaket togs ned och brändes. Bänkarna byggdes om eller byttes ut, liksom läktaren. Korskrank uppfördes för att kunna anlägga en sakristia bakom det i öster. På skranket sattes altaruppsats och nummertavlor. Altaruppsatsen var från 1600-talet, skulpterad och målad. Läktaren var rundbågig. Möjligen utfördes också önskemålen från 1858 att flytt fram predikstolen, som var från barocken, och att vidga fönstren. 1875 installerades en orgel av orgelbyggaren Molander i Göteborg, vilken restaurerades 1916 av hans lärjunge.
Flera gravstenar från 1600- och 1700-talen noterades vid en inventering 1918 inne i kyrkan på väggar eller golv. Koret var mycket trångt med endast 1,5 meter mellan altarring och bänkar, varför man 1920 ville förkorta bänkarna för att få bättre utrymme vid jordfästning och vigsel. Eftersom väggen bakom bänkarna inte var putsad var det dock inte lämpligt att avlägsna bänkarna. 1925 fick torntaket kopparplåt istället för spån. Vid en ommålning på 1930-talet målades en interiör dekorbård över och samma decennium bytte man ut den äldsta klockan. En natt i februari 1941 antändes kyrkan av en överhettad kamin och allt brännbart förstördes, även kyrkklockorna smälte. Murarna kvarstod. Gamla ljuskronor, en 1600-talsstol, predikstolsdörren från 1700-talets mitt och altarsilver och -skrud var vad som räddades.
Återuppbyggnaden kom igång i augusti 1941 och fortsatte under 1942 till återinvigningen 13 september. Arkitekt var Axel Forssén och även om kyrkan skulle likna den gamla så ville han passa på att göra kyrkan "mer öppen" och gjorde därför innertaket välvt av kryssfaner, i stället för tredelat med pärlspånt. Det målades med lintemperafärg, medan övriga snickerier målades med oljefärg. "Lämpliga delar" ytornerades. Läktarens rundbågade utformning ändrades. Riksantikvarieämbetet yrkade på slutna bänkkvarter och en rikare komponerad orgelfasad än den Forssén ritat, samt förordade att en ny sakristia tillbyggdes åt norr och ej åt söder som föreslagits. Inget hörsammades. De nya fönstren fick antikglas för ett mattare ljus. Delar av det gamla kalkstensgolvet kvarstod. Tornspiran rekonstruerades och tornets exteriör med listverk behölls. Tre av fialerna hade klarat branden och man återanvände övrig plåt och lister. Översta bjälklaget göts dock i betong. Den medeltida dopfunten hade blivit svårt skadad, men man fogade samman delarna. All övrig inredning nytillverkades. Ett nytt, mindre altare gjordes av sten, inte så utstyrt som det gamla, medan predikstolen skulle göras traditionell. Kyrkan fick elektricitet och centralvärme. Sakristian frigjorde plats i koret så nya korskrank uppfördes ej. Utvändigt grundförstärktes långhuset. 1958 installerades elektrisk bänkvärme. Därefter renoverades inte kyrkan förrän 1980, då den putsades om in- och utvändigt, tornspiran förgylldes samt dränering gjordes utmed långsidorna i söder och runt tornet. Tio år senare krävdes ny omputsning, då allt cementhaltigt bruk avlägsnades, även inne i vapenhuset, varpå hydraulisk kalkputs användes i stället.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkas sannolikt denna period.
År 1745 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora klockan omgjuts, lilla nygjuts i Göteborg.
År 1789 Underhåll - takomläggning
Byter halva takets spån mot skiffer.
År 1794-1795 Underhåll - takomläggning
Byter skiffret mot ekspån åter, takstolen var för svag för sten.
År 1810-1813 Underhåll
Reparation av kyrkan och klockstapeln.
År 1828-1829 Äldre kulturhistorisk inventering
Kyrkan inventeras enligt påbud och sägs vara nyrappad. Endast altartavla och predikstol var bildhuggna och de sägs vara gamla och förfallna.
År 1843 Underhåll - takomläggning
Taket beläggs med skiffer. Innertaket behövde repareras.
År 1872 Specifika inventarier - kyrkklocka
Ringklocka köps från Hyringa rivna kyrka, omgjuten i Hyringa 1695. Ersatte en annan.
År 1874 Fast inredning - skrank
Korskrank uppförs.
År 1874 Fast inredning - altare
Altaret framflyttas för att anlägga sakristia bakom det i öster.
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1874 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan med kalvariegrupp restaureras.
År 1875 Fast inredning - orgel
Orgel installeras, 7 stämmor.
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1916 Fast inredning - orgel, orgelverk
Restaurering, ökas med en stämma till 8 stämmor.
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1918 Äldre kulturhistorisk inventering
Altaruppsats och predikstol i barock fanns kvar. Många gravstenar i golv och på väggar. I vedboden fanns en predikstolsdörr med medaljonger.
År 1920 Fast inredning - bänkinredning
Främsta bänkarna förkortas för bättre korutrymme.
År 1925 Underhåll - takomläggning
Tornets spån byts mot kopparplåt.
År 1932 Underhåll - målningsarbete
Ommålning inne och kalkstrykning utvändigt tillstyrks. Vill måla över interiört målad bård, möjligen från sekelskiftet eller 1874, med ornament i brunt och blått.
År 1936 Teknisk installation - värme
Åtgärder för att förbättra draget i skorstenen. Kamin för kokseldning i söder.
År 1937-1938 Specifika inventarier - kyrkklocka
Vill byta ut klockan från 1695, kan lämnas i byte.
År 1941-1942 Fast inredning - läktare
Läktaren ändrar utformning och får målade fyllningar i barriären.
Konstnär: Saga Walli
År 1941 Specifika inventarier - altartavla
Nytillverkas.
Konstnär: Saga Walli
År 1941-1942 Teknisk installation - värme
Centralvärme installeras.
År 1941-1942 Underhåll - grundförstärkning
Hela långhuset, utvändigt.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1941-1942 Teknisk installation - VA
Avlopps- och dräneringsledningar runt hela långhuset och den nya sakristian.
År 1941-1942 Fast inredning - altare
Nytillverkas. Stenaltare, ej så utstyrt som förra, ev. mindre.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1941-1942 Fast inredning - bänkinredning
Nytillverkas.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1941-1942 Fast inredning - altarring
Nytillverkas.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1941-1942 Fast inredning - orgel
Forssén gör förslag till orgelfasad. 12 stämmor.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1941-1942 Nybyggnad - Sakristia
Nybyggnad - Sakristia - Ny sakristia med tegelväggar, trätak med skiffer, pannrum i källare.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: C.J. Eriksson, Arvika
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1941-1942 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Murarna repareras, putsas in- och utvändigt.Torntrappan omläggs och höjs. All inredning nytillverkas. Sätter ihop delarna av den gamla dopfunten.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: C.J. Eriksson, Arvika
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1941 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats till altartavlan som förgylls av Johansson.
Konstnär - Skulptör: Erling Valldeby
Hantverkare: K.J. Johansson
År 1941 Fast inredning - predikstol
Nytillverkas.
Konstnär - Skulptör: Erling Valldeby
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1942 Teknisk installation - el
Förslag till elbelysning, kraft- och åskledaranläggning. Kopierar befintliga gamla ljuskronor.
År 1942 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockorna smalt i branden, medel till nya skänktes.
År 1958 Teknisk installation - värme
Elbänkvärme skall installeras.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1980 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ljusgula väggar. Gudstjänst åter på midsommardagen efter stängning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1980 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, exteriör
Tornspirorna har belagts med bladguld.
År 1980 Underhåll - exteriör
Dränering utmed långsidorna i söder och runt torn. Portstolpe flyttas.
År 1990-1991 Underhåll
Byter markledningar för regnvatten i väster, samt brunnar. Hängränna i söder på torn lagas.
År 1990-1991 Underhåll - omputsning
Putsrenovering. Fukt i väggarna. Stenfoten hade cementats igen, fukt leddes upp. Lokala putsskador och nedfall lagas. Tornsockelns cementfogar ersätts. Omputsning med hydraulisk kalkputs och kalkfärg utvändigt. Natursingel till ballast i spritputs. Vapenhusets cementhaltiga puts och organiska färg tas bort på ytterväggarnas insidor, som omputsas utan rätskivor och vitkalkas.
År 1991 Underhåll - takomläggning
Tornspirans träpanel fuktskadad, åtgärdas.
År 2011 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predikstol med ljudtak, läktarbröstning, bänkpartier, nummertavlor, orgelfasad samt oljemålning på duk har rengjorts, lagats och retuscherats.
År 2011 Ändring - tillgänglighetsanpassning
En ny ramp är utförd från söder vid huvudingångens entré i väster. Rampens gångbana är utförd av grovhuggna kalkstensplattor.
År 2011 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - I kyrkorummet under läktaren i väster har fem bänkrader tagits bort. En del av det frigjorda utrymmet används som en mindre läktarunderbyggnad med plats för ett familjerum och en handikapptoalett.
År 2011 Underhåll - exteriör
Målning av port i väster samt viss putslagning.
År 2011 Underhåll - interiör
Väggarna i långhus, vapenhus och sakristia har målats, En bänkrad mot koret har tagits bort och bänkskärmen har flyttats bakåt. Altarrundeln har kortats något på sidorna och flyttats närmare altaret som har delats. I mittgången har befintliga kalkstensplattor lagts om.
År 2011 Teknisk installation
Ett nytt värmesystem i form av en bergvärmepump har installerats.Ett nytt manöverbord och ljudanläggning har byggts och placerats längst ner mot norr samt att en ny digital orgel med högtalare har placerats i den befintliga manuella orgeln.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Kassettband i kyrkan av Hembygdsföreningens ordförande ; "Vänersnäs kyrka", kyrkobeskrivningsblad; "Kyrkogårdarna i Västra Tunhems Kyrkliga Samfällighet" (1994) Västra Tunhems Kyrkliga Samfällighet och Älvsborgs länsmuseum. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin