Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kullings-Skövde kyrka ligger i utkanten av tätorten och stationssamhället Vårgårda. Närmiljön som en gång utgjordes av en fornminnesrik hedmark präglas idag av villor och industrier. Några enstaka gårdar kvarstår av den utskiftade kyrkbyn. Direkt i väster ligger en modern kyrkogårdsexpedition från 1973.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges till stor del av kallmurar och trädrader samt har i söder en stiglucka från 1955 och i öster en smidesgrind med stenstolpar. Åt norr är en utvidgning från 1900-talet. Det till stor del rätvinkliga nätet av gångar är glest och asfalterat. Söder om kyrkan finns några kvarter med rätvinkliga grusgångar. Ett stort antal av gravarna har grusad yta och olika sorters inramningar. Vidare finns två gjutjärnskors, en liljesten och två resta stenar från järnålder. På kyrkogården står ett bårhus från 1952, liksom stigluckan ritad av arkitekt Axel Forssén.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den tidigmedeltida kyrkan är 1828 försedd med ett fullbrett, absidavslutat kor. Detta tillsammans med 1859 års tunga torn med flack lanternin och de stora rundbågsfönstren ger kyrkans exteriör en klar empireprägel. Sakristia tillkom vid Axel Forsséns genomgripande restaurering 1931. Interiören präglas av olika tiders tillägg och ändringar. Endast rumsligheten återstår av nyklassicismens kyrkorum. Balustradformad altarring och läktarbröst är från 1890-talet liksom orgelfasaden. Den öppna bänkinredningen och predikstolen i 20-talsklassicism tillkom vid Forsséns restaurering 1931 liksom en glasmålning (ursprungligen placerad i absiden) och det välvda takets plywoodbeklädsel (nu under glasfiberväv). Detta år försågs absiden med tidstypiska fresker av Gunnar Erik Ström. Vid 1973-74 års genomgripande renovering doldes absidfreskerna och absidfönstret bakom en vägg. Interiörens harmoniska färgsättning från 1931 ersattes vid detta tillfälle av den nuvarande övervägande vita med helt täckmålad inredning. Predikstolens dekor slopades. Vapenhuset omgestaltades helt. Altarskåpet snidades 1986 av Kjell Sjögren och utgör med sina starka färger fokus i kyrkorummet. Framträdande är även en madonna och ett triumfkrucifix, vilka liksom dopfunt och storklocka är medeltida. Under läktaren sitter två gravhällar från 1600-talet, varav en porträttgravsten. En äldre altarprydnad i form av Thorvaldsens Kristus finns även.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkans exteriör representerar empirestilens kyrkotyp.
- Bevarad inredning från 1890-talet.
- Predikstol och ljudtak från 1931.
- Gunnar Erik Ströms fresker.
- Medeltida träskulptur, dopfunt och klocka.
- Gravhällar från 1600-talet.
- Kyrkogård med stenmur, trädrad, stiglucka, smidesgrindar, bårhus, liljesten, bautastenar samt gravar från 1800-talet och tidigt 1900-tal.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rundat korutsprång, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
KULLINGS-SKÖVDE KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med medeltida västparti och i öster ett fullbrett kor från 1828 med absid. Norr om koret finns en sakristia från 1931 och väster om långhuset ett kraftigt torn från 1859, vilket rider på gaveln och är krönt med en lanternin.
FASAD - Kyrkan är uppförd av granit och vilar på en låg, utkragande sockel av gråsten, snarast att karaktärisera som synlig grundmur. Under absiden är denna i två utkragande skift. Sakristian är uppförd av tegel och vilar på en sockel av vit betong. Fasaden bär vitkalkad spritputs. Korgavelns röste avskiljs av en gesims som är en fortsättning på takfoten. Röstet är klätt med falsad, grå plåt av storplåtsformat. I tornets västra mur är järnsiffror fastsatta under klockvåningen, vilka bildar årtalet 1859. Klockvåningen har i varje sida två rundbågiga ljudgluggar med rundbågiga, ursprungliga luckor respektive jalusier av brunt trä, de förra med liggande spontpanel. På ömse sidor om västporten sitter sentida ledstänger av koppar i väggen. Ovanför väst- och korport sitter sentida armaturer.
FÖNSTER - Alla fönster har karmar, bågar och spröjs av vitt trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten, varav de flesta är samtida med fönstren, men några är från 1973. Alla fönster härrör sannolikt från 1828 års till- och ombyggnad, om inget annat anges. Långhus, kor, absid och bottenvåning i torn har rundbågsfönster med T-post och tre lufter, somliga öppningsbara med hörnbeslag. Lufterna har tio rutor var. Absidfönstret är från 1889 och vapenhusfönstret från 1973 (sistnämnda med öppningsbara tvåglaslufter). Korportens överljus är av samma slag, fastän de båda nedre lufterna endast har sex rutor var. Rutorna är av färgat antikglas från 1931. Västportens överljus utgörs av en stickbågig lunett med enkel luft av brunfernissat trä från 1973 och fem rutor. Tornets andra våning har åt väster ett rundbågsfönster med T-post och tre öppningsbara lufter från 1973. De båda nedre lufterna har sex rutor var och den övre lunetten tio. Sakristian har åt norr och öster ett rektangulärt fönster med mittpost och två ospröjsade, öppningsbara lufter från 1931. Åt väster och i gavelröstet har det ett litet, kvadratiskt fönster med enkel, ospröjsad, öppningsbar luft från samma år.
PORT - Västporten utgörs av en rak pardörr av ek från 1973 (kopia av den föregående från 1931) med mörkbrunt fernissad fiskbenspanel och dörringar av koppar. Porten sitter i en slätputsad smyg med rundade sidor och rundbågskrön. Ovanför porten är ett överljus och framför porten en sentida granittrappa med lös rullstolsramp av rostfritt stål åt väster. Korporten är av samma slag som västporten. Den sitter i en smyg med rundbågskrön och överljus. Framför porten är en granittrappa från 1916. Den raka sakristiporten i väster från 1931 är klädd med stående, brun panel. Framför porten är en samtida granittrappa med grått smidesräcke.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt sadeltak, täckt av enkupigt lertegel. På korgaveln sitter ett förgyllt kors. Absidens halva kägeltak täcks av grå, falsad plåt av storplåtsformat. Nämnda byggnadskroppar har en gemensam, karnisprofilerad takfot av vitt trä, ursprunglig från 1828. Sakristian bär ett sadeltak med täckning av falsad, grå plåt av nämnda format. Tornet bär ett flackt tak med fyrkantig, sluten lanternin. I varje sida av lanterninen finns en rundbågig nisch med svarta urtavlor från 1973, på vilka är förgyllda romerska siffror och visare. Lanterninens flacka tak stöttas av vita träkonsoler och kröns av ett förgyllt kors. Lanterninen och takfallen är klädda med grön, falsad plåt. Tornets profilerade takfot är av vitt trä. Alla byggnadskroppar utom absiden har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
KULLINGS-SKÖVDE KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett kor och absid i öster, norr om vilket är en sakristia. Väster om långhuset finns ett vapenhus. Den starkt förändrade interiören är ljus och bär en viss klassicistisk prägel. Färgsättningen i övervägande vitt är från 1974 och utgörs på inredningen av täckfärger.
LÅNGHUS - Det breda, rektangulära långhuset har ingång i väster och söder, längst bort mot koret. På motsatt sida till sistnämnda går en dörr till sakristia. Rummet har två fönsteraxlar. I väster finns en orgelläktare, vilken delvis skymmer den västra fönsteraxeln. Under läktarens bakre norra hälft är en öppen yta med manöverpulpet i omålat träfodral och barnbord. Bänkkvarteren delas av en mittgång och över kvarteren hänger fyra ljuskronor av mässing. En smärre krona hänger över läktaren, liksom en smutsvit högtalare. Framför koret är en öppen yta mellan sydport och sakristidörr. I dess södra del finns en sentida gradäng i höjd med korgolvet, klädd med grå linoleum. På denna står en ljusbärare i smide. I norr står en flygel, där de två främre bänkraderna slopats.
GOLV - Golvet är belagt med rektangulära plattor från 1973 av slipad, grå kalksten. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. På långsidorna sitter ljusgrå radiatorer. Mellan fönstren hänger ljusplåtar av mässing från 1931. Öster om den östra fönsteraxeln står i norr en madonna på ett kalkstenspodium och i söder sitter ett triumfkrucifix. Ovanför båda sitter strålkastare. På ömse sidor om västporten sitter två nötta gravhällar från 1600-talet, fastsatta med järnklamrar. Den södra är en porträttgravsten.
PORT - Västporten är en rak pardörr från 1931 med utanpåliggande fyllningar, samtida handtag och lås av koppar samt målad i vitt och guld. Den sitter i en rak smyg. Sydporten är en rak pardörr från 1931 med stående och kvadratiska fyllningar, dörringar och målning i ljusgrått med förgyllda lister. Porten sitter i en rundbågig smyg med överljus.
INNERDÖRR - Sakristidörren från 1931 är rak med utanpåliggande fyllningar, samtida kopparhandtag och målning i vitt och guld. Den sitter i en smyg med korgbågigt krön.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har T-post och tre öppningsbara innanlufter från 1931. Bågar och spröjs är av rött trä. Varje luft har tio rutor, med undantag för de båda nedre lufterna i sydportens överljus. Smygarna har rundbågiga krön och sluttande fönsterbänkar med polerade kalkstensskivor från nämnda år (eller 1973).
TAK - Takets flacka tunnvalv från 1828 är klätt med sentida vit glasfiberväv på 1931 uppsatt plywood, målad i en svag gråblå ton. Den rundstavsprofilerade taklisten av ljusgrått trä är ursprunglig. Taket under läktaren är klätt med gråbetsad, spontad panel från 1973 med infattade vita stålarmaturer av kvadratisk form.
KOR - Det fullbreda koret har i öster en rundad absid inom vilken altare och altarring är placerade. Koret har en fönsteraxel. I norr finns predikstol, kopia av Thorvaldsens Kristusfigur och ambo av svagt vitbetsad furu samt i söder dopfunt.
GOLV - Korgolvet ligger två trappsteg högre än långhuset och har ett golv med rektangulära plattor från 1973 av hyvlad, grå kalksten. Över koret hänger i norr en smutsvit högtalare.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. I öster fortsätter långsidornas taklister över kortsidan och bildar sedan taklist i absiden. Därigenom kommer östra väggen att upptill avslutas med en stickbågig fronton. Denna är klädd med vit masonit. Öppningen in mot absiden är likaså stickbågig. På väggen i söder sitter ett sentida dopaltare av vitbetsad furu. Söder om absiden hänger en sentida rektangulär nummertavla i form av en vit spånskiva. Absidens nuvarande vägg är rest 1974 utanför den ursprungliga, vilken bär fresker av Gunnar Erik Ström från 1931 och 1949. Väggen är slätputsad och målad med en tät, ljusblå färg. I de västra ändarnas övre del sitter strålkastare. I hela koret löper en golvlist av hyvlad, grå kalksten från 1974.
FÖNSTER - Nordfönstret är som långhusfönstren. Sydfönstret har samma rutindelning men bågar och spröjs av vitt trä. Fönstret bär en glasmålning från 1931, utförd av Stockholms glasmåleri och infattad i blyspröjs. Fönstret visar en strålande sol omgivet av bladdekor mot blå botten. Smygarna är som i långhus.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket. Absiden har ett hjälmvalv, klätt med vit masonit. Taklisten är en fortsättning och efterlikning av långhusets. Takets anfang är till följd av väggens påbyggnad kraftigt indraget.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fristående altaret från 1973 utgörs av grå träskivor.
ALTARSKÅP - På altaret står ett altarskåp tillverkat 1986 av Kjell Sjögren, inspirerat av kyrkans medeltida altarskåp (nu i Göteborgs stadsmuseum). Från en vit predella med texten "Min frid jag ger" reser sig en rektangulär corpus med två flyglar. Scenerna utgörs av expressiva träreliefer. Korpus skildrar mötet mellan Kristus och den tvivlande Tomas efter uppståndelsen och har en förgylld botten. Vänstra flygeln visar Kristus och kvinnan vid Sykars brunn mot blå botten och den högre Kristus och lärjungarna i Emmaus mot svart botten. I svicklarna är masverk och ovanför korpus en förgylld bladdekor. Flyglarnas baksidor är svarta med gångjärnsband i smide.
ALTARRING - Den stickbågiga altarringen från 1889 utgörs av en balustrad med svarvade dockor i vitt och guld. Grindarna togs bort 1973. Knäfall och armstöd är stoppade samt klädda med rött tyg i samband med detta.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1931 består numera av 14 rader i söder och 12 i norr (där de båda främsta och den bakre bänkraden slopats i sen tid). Mot koret har det södra kvarteret en skärm med utanpåliggande, grå fyllningar. Skärmens nedre hälft döljs av ovan nämnda gradäng. Bänkarna har sluttande ryggar med bokstöd och krokar på baksidan samt fack från 1973. Sitsar och ryggar stoppades och kläddes med rött tyg vid samma tid. Gavlarna är raka med utanpåliggande, rektangulära grå täckmålade fyllningar som har förgyllda kanter. Ramverket och bänkarna i övrigt är vita.
PREDIKSTOL - Den tresidiga predikstolen från 1931 har fasade hörn och är förankrad i väggen. Sidorna har utanpåliggande fyllningar och nedtill en bas med liggande fyllningar. Åt öster finns en utdragen grå trappa från 1974. På korgen ligger ett exemplar av Karl XII:s bibel. Ovan korgen sitter ett plant ljudtak med överensstämmande form. På dess undersida sitter ett målat, förgyllt hjulkors på mörkgrå botten. Ljudtakets sidor har liggande fyllningar och karnisprofilerad krönlist. Ursprungligen kröntes dess hörn av eldslågor. Predikstol och ljudtak är sedan 1974 täckmålade i vitt med viss förgyllning. Den ursprungliga bemålningen bestod av brun lasyr och marmorering. I fyllningarna fanns bibelord.
ORGEL - Orgeln har 24 stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Den byggdes 1982 av Marcussen & Son i Århus, Danmark. Spelbordet är inbyggt i 1897 års orgelfasad. Denna utgörs av tre rundbågiga pipfält, flankerade av pilastrar och med trepass i bågarna. Mittfältet är högre och har lyrkrön. I svicklarna mot de lägre fälten finns genombruten bladdekor och över pilastrarna urnor. Fasaden är målad i vitt och guld.
LÄKTARE - Läktaren från 1889 bärs av tolv pelare av gråbetsad furu från 1973. Läktarbröstet utgörs av en balustrad med svarvade dockor och två avdelande poster. Bemålningen utgörs av vitt och guld. Ovanpå krönlisten sitter ett sentida, vitt skyddsräcke. Läktaren har fem gradänger klädda med linoleummatta. Mot fönstersmygarna sitter äldre räcken och nedåt i dem sitter rutor av råglas.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den tvådelade sandstensdopfunten härrör från tidigt 1200-tal. Den runda cuppan har två repstavslister, en upptill och en nedtill mot den skrånande undersidan. Den runda foten har skråkant och upptill en vulst. Dopfunten har centralt uttömningshål.
MADONNA - Från 1200-talet härrör en tronande madonna i ek med Jesusbarnet på ena knäet. Den något fragmentariska skulpturen saknar bemålning.
TRIUMFKRUCIFIX - Från 1300-talet härrör ett triumfkrucifix med en realistiskt skuren framställning av Kristus på ett kors med fyrpass i armarnas ändar. Krucifixet saknar bemålning.
PORTRÄTTGRAVSTEN - Porträttgravstenen av kalksten skildrar i realistisk relief makarna Hans Stake (död 1624) och Anna Kafle liggande med huvudena på kuddar. De är omgivna av sina barn, vapensköldar och anvapen. I krönet finns även en hjälm och två korslagda handskar.
ÄLDRE ALTARPRYDNADER - 1891 års altarprydnad utgörs av en ljust gråmålad gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur i mänsklig skala. 1828 års träkors hänger i tornet.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ytterport i väster, långhusport i öster och fönster i söder. I norr finns en mellanvägg från 1973, vilken i sin östra del är glasad och skiljer av en grå spiraltrappa av järn från samma år med trappsteg och ledstång av fernissat trä. Väggens västra del skiljer av toalett och elcentral. I sydväst står ett bokbord av ljusgrått trä. Från taket hänger en armatur av bly och antikglas (1931).
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggen är slätputsad och målad med en tät, vit färg. I sydost sitter en kombinerad hatthylla och kapphängare av furu och stål. Längs golvet sitter vita radiatorer. Mellanväggen är av ljusgrått trä och har i sin övre del luckor med fyllningar i en mörkare i nyans. Glasväggens rutor sitter i ljusgrått ramverk av trä.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr från 1931 med rektangulära, grå fyllningar i ljusgrått ramverk och med dörringar. Porten sitter i en smyg med två språng, rundbågskrön och överljus. Långhusporten sitter i en smyg med korgbågigt krön och behandlas ovan.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till toalett och elcentral är raka med enkla grå fyllningar i ljusgrått ramverk. Trapphusdörren är rak med två glasade genombrytningar och ljusgrått ramverk.
FÖNSTER - Se exteriör. Smyg som långhus.
TAK - Det plana taket utgörs av ett grått kassettak från 1973 med masonitfyllningar. SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ytterport samt kapprum med toalett i väster, långhusdörr i söder, fönster i norr och öster. I nordväst finns ett förråd med eget fönster åt väster. I nordost och sydväst står ljusgrå förvaringsskåp från 1986 med tandsnitt som krönlist och dörrar med utanpåliggande fyllningar. I öster står ett äldre skrivbord och i väster ett bönealtare. Från taket hänger en smärre ljuskrona av mässing. Under kapphängarna står en sockenkista.
GOLV - Golvet består av brunt tegel.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med vit färg. På östra väggen hänger en trälucka, sannolikt från 1700-tal med lövsågad ram, tempelgavel och ursprunglig bemålning.
PORT - Ytterporten från 1931 är rak och ljusgrå med utanpåliggande fyllningar samt grått, oprofilerat foder. INNERDÖRRAR - Den raka förrådsdörren från 1931 är ljusgrå med halvfranska fyllningar. Den raka toalettdörren från 1973 är ljusgrå med utanpåliggande fyllningar. Båda har smala grå foder.
FÖNSTER - De kvadratiska fönstren har mittpost och två öppningsbara innanlufter från 1931. Dessa har bågar av rött trä och 21 rutor av antikglas i blyspröjs. Smygarna är kvadratiska med plana fönsterbänkar. I den norra står ett krucifix.
TAK - Det plana taket är klätt med grå träpanel från 1931 och har oprofilerad grå taklist. TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I öster leder en ursprunglig pardörr till läktaren med halvfranska, grå fyllningar och i väster ett rundbågsfönster. Norra delen av rummet är i princip utformad som den i vapenhuset. Trappuppgången i nordost är inglasad och väster om denna finns en mellanvägg som skiljer av pentry och förråd. Ovanför detta går den inbyggda trappan till klockvåningen, vilken nås från spiraltrappan via en slät, grå dörr från 1973. I rummet står en soffgrupp och vita, släta skåp med kläder för kör. Allt är sentida. Från taket hänger en kristallkrona. Väggarna är vitputsade och taket är klätt med ljusgrå masonit.
VÅNING 3 - Klockvåningen har trappuppgång i nordväst med sentida träräcke. Varje sida har två ljudgluggar, några med jalusier utanför luckorna, vilka har kvar sina ursprungliga stag. Golvet utgörs av äldre, obehandlade bräder. Väggarna bär omålad slätputs. Taket består av obehandlade, ursprungliga bräder. I klockstolen hänger dels en senmedeltida storklocka med manuell ringning och hammare förbunden med urverk, dels en lillklocka gjuten i Stockholm 1905 med elringning. I väster leder en sentida, obehandlad trätrappa upp till huven och lanterninen. I sydväst hänger 1828 års altarprydnad i form av ett stort och enkelt träkors.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 03
Byggnadsdel (2005): Absid - Rundad, Kor - Fullbrett, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2002
Kullings-Skövde kyrka uppfördes under tidig medeltid med typisk romansk planform, vilket syns på en lantmäterikarta från 1799: långhus med smalare kor och absid. Långhus och kor hade portar i söder med vapenhus av okänd ålder. 1781 byggdes ett stentorn vid västgaveln. 1828 utbyggdes koret till samma bredd och höjd som långhuset i enlighet med ritningar som upprättats av arkitekt G G Blomgren (?) vid Överintendentsämbetet. Sakristia inrymdes i en halvrund absid på korgaveln. Hela inredningen nytillverkades. På altaret ställdes ett enkelt träkors. Medeltida altarskåp (1878 avyttrat till Göteborgs stadsmuseum), triumfkrucifix och madonna flyttades upp i tornet. I samband med dessa arbeten skall det gamla stengolvet med dess gravhällar ha bytts ut. 1859 rasade tornet, varför det fick återuppbyggas. Någon gång före 1888 igensattes lanterninens öppningar.
1889-91 renoverades interiören efter ritningar av arkitekt Fredrik Liljekvist. Inredningen nygjordes i klassicerande anda med balustrader och rundbågar: altare, altarring, läktare, predikstol, öppen bänkinredning och nummertavla. Kyrkan försågs med uppvärmning i form av en kamin. Sannolikt flyttades vid detta tillfälle sakristian från absiden till ett litet skrank vid predikstolen. Altarets enkla träkors ersattes av en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur. Absidens lunett vidgades därvid till ett stort rundbågsfönster. Innertakets valv kläddes med pärlspont. Visst dekormåleri med fält torde ha utförts i triumfbåge och korfönstersmygar vid detta tillfälle. 1897 färdigställdes ett orgelverk av C A Härngren, Lidköping. 1905 skadades tornet något vid en jordbävning. 1916 försågs korporten med en ny trappa. 1926 ommålades exteriören.
1931 svarade arkitekt Axel Forssén för en genomgripande restaurering. Byggmästare var Axel Persson, Vårgårda. "Sakristiskåpet" ersattes av en ny sakristia i norr, uppförd av tegel. Från denna gjordes en passage genom muren till en ny predikstol med ljudtak. Vidare byggdes nya bekvämare bänkar med raka gavlar. Korbänkar insattes. Takets spont kläddes in med plywood. Portarna nytillverkades. Innanfönster insattes. Några gravhällar flyttades in i kyrkan och placerades under läktaren. Ett målat fönster donerades till absidfönstret. Elektrisk belysning installerades. I vapenhuset ersattes de två öppna trapporna i vapenhuset med en ny inbyggd i norr. Kaminen ersattes av en varmluftsanläggning med kalorifer från Ebbes bruk (gallret placerades framför korporten), även det en donation. I samband med detta lades nytt trägolv in och den gamla kormuren påträffades. Grunden förstärktes. En donation var även de tidstypiska muralmålningar "al secco" som utfördes av Gunnar Erik Ström i absiden. Mot en vinranksdekor i absidens hjälmvalv målade denne på väggen en skildring av De tre konungarnas tillbedjan och Jerusalem. Konservator K J R Johansson konserverade triumfkrucifix och madonna, vilka återuppsattes i kyrkorummet. Denne svarade även för interiörens nya färgsättning. Inredningen laserades i bruna och grå toner med marmorerade fyllningar och detaljer i guld. Som kontrast verkade de vitkalkade väggarna och det ljust laserade taket, allt samverkande till en lugn harmonisk enhet. Även exteriören ommålades. 1936 byggdes ett nytt orgelverk av Olof Hammarberg. 1949 installerades elektrisk uppvärmning i enlighet med ett program upprättat av Elektroskandia. Varmluftsanläggningen hade inte fungerat tillfredställande. Samma år kompletterade Gunnar Erik Ström absidmålningarna med skildringar av Jesus och kvinnan vid Sykars brunn samt Kristus och barnet på ömse sidor om absidfönstret. 1931 års målningar påbättrades p.g.a. att de blivit något nedsotade. Interiören ommålades även i enlighet med befintlig färgsättning. Axel Forssén svarade för ny kopparplåtstäckning och kors på lanterninen.
Under slutet av 1960-talet började tankar på en renovering att växa fram hos församlingen emedan man upplevde interiören såsom "oenhetlig". Arkitekt Herman Norgren anlitades, men denne dog före slutförandet av ritningarna. Materialet föll ej församlingen i smaken, varför en ny arkitekt anlitades, Pelle Nilsson, Alingsås. Omändringen av kyrkan som utfördes 1973 kom att bli genomgripande. Koret var stridsfrågan, vilken först kom att lösas efter renoveringens slutförande året därpå. Många av 1931 års tillägg skulle bort: Ströms "föga bibeltraditionella" målningar, korfönstret och predikstolen. Istället skulle där finnas en ambo och en ny altartavla. Riksantikvarieämbetet ställde sig tveksamt till så stora förändringar "när dessa icke är betingade av praktiska skäl". Den föreslagna altartavlan kunde ej anses vara lämpad för kyrkorummet och flera av detaljerna i renoveringsförslaget saknade "en naturlig anknytning till byggnadens nuvarande enkla karaktär". Följande arbeten kom att utföras under 1973: Grundstenarnas puts avlägsnades, några solbänkar utbyttes, bomputs och lös puts höggs ned från fasaderna och upplagades med samma slags puts samt avfärgades. Tornur (AB Westerstrand & söner) med belysning installerades i lanterninen, vilken även kläddes med ny plåt. Stuprör av koppar uppsattes på tornet. Sakristian fick nya hängrännor och stuprör i samma material. Tornet försågs med nya fönsterbågar. Eluppvärmningen ersattes av uppvärmning med oljepanna via kulvert från nybyggd kyrkogårdsexpedition. Vapenhuset ombyggdes helt. 1931 års trappinbyggnad revs och ersattes av en spiraltrappa i järn, toalett och städskrubb bakom en delvis glasad mellanvägg. Nytt golv av kalksten lades in och ytterporten nytillverkades (i likhet med den föregående). Innanfönster insattes. En trappa upp i tornet inreddes ett isolerat körrum med pentry och ny passage upp till klockvåningen. I kyrkorummet lades nya golv av kalksten in. Läktaren försågs med nytt golv, klätt med heltäckningsmatta och utan bänkar. Bröstet fick ett skyddsräcke. Taket under läktaren fick spontklädsel med infattad belysning. Absidfönstret och det södra korfönstret bytte plats i avvaktan på ny altarprydnad. Väggarnas bomputs togs bort och ilagades. Madonnans nisch ersattes av en konsol. Madonna och krucifix fick strålkastarbelysning. Taket isolerades med mineralull och dess plywood kläddes med glasfiberväv. Altarringens grindar slopades och ett nytt altare byggdes. Korbänkarna avlägsnades. I sakristian inrymdes toalett. Renoveringen genomfördes som ett beredskapsarbete.
1974 svarade konstnären Olle Adrin för slutförandet av renoveringen, med fokus på koret. I ett brev till byggnadskommittén ansåg han att koret gav ett "mycket splittrat intryck och överensstämmer dåligt med det uttrycksfulla och vackra kyrkorummet". Absiden ("vilken har en omotiverad profil") förenklades genom att en ny vägg murades upp framför den befintliga (med smal luftspalt) och därmed döljande såväl målningar som fönster. På väggen placerades ett krucifix av trä, skuret av konstnären. Om detta verk skrev Adrin i ett brev till domkapitlet: "Kristus sträcker sig fram i en kraftfull rörelse just i dödsögonblicket. Formen förstärks av guldbelagd yta. Lidandet framhäves genom spår av blod i rött lack". Som fond målades absidväggen himmelsblå. Övriga väggar målades vita medan taken målades svagt blågrå. Thorvaldsens Kristusfigur flyttades till sakristian. Predikstolen sänktes och dess passage från sakristian igenmurades. En ny trappa byggdes i norr. Ljudtakets krönande snidade eldsflammor avlägsnades. Predikstolen övermålades helt med vit färg och sparsamt förgyllda lister. Därvid övermålades fyllningarnas bibelord. Även altarring, bänkar, läktare, orgel och dörrar målades med vit täckfärg och viss förgyllning. Inga av marmoreringarna bibehölls. Bänkarnas fyllningar målades med grå täckfärg. Som kontrast stoppades sitsar och ryggar på bänkarna och kläddes med klarrött tyg, liksom altarringen. Denna klarröda färg togs även upp i bemålningen av innanfönstren.
1982 byggdes ett nytt orgelverk av Marcussen & Søn, Aabenraa. Redan tidigt rådde delade meningar om Adrins krucifix inom församlingen. I ett brev till Riksantikvarieämbetet 1985 med önskan om ny altarprydnad ansåg kyrkorådet att renoveringen blivit "i många avseenden lyckad och praktisk" med undantag för krucifixet. "Man har särskilt stötts av de groteska anletsdragen. /.../ Kyrkan är stum, för en vanlig människa. Vi vill ha en kyrka, som talar till vanliga människor, och predikar evangelium om Jesus Kristus". Man tillfogade: "vi är övertygade om att det finns religiös konst, som inte passar som centrum i ett kyrkorum. Krucifixet, som enligt konstnären uttrycker Jesu övergivenhet av Gud på korset, har knappast en predikan av trons innersta väsen... /.../ Det är en samfälld mening i församlingen att det bör bytas ut." Ämbetet var något tveksamt med tanke på koret som ett enhetligt verk. Man gav dock tillstånd till en ny kulört altarprydnad skuren av konstnären Kjell Sjögren, inspirerad av det medeltida altarskåpet och skildrande i triptykform Tomas knäböjande för Kristus, Kristus och kvinnan vid Sykars brunn samt Kristus och lärjungarna i Emmaus. Adrins krucifix fick ej avyttras utan skulle förvaras på betryggande sätt. Troligen i samband med detta återflyttades Thorvaldsenkopian till koret där den fick en ny placering vid predikstolstrappan. 1986 försågs sakristian med ny fristående skåpsinredning för förvaring av textilier m.m.
År 1199-1249 Specifika inventarier - dopfunt
År 1399-1549 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1828 Fast inredning - altaruppsats
Enkelt träkors.
År 1889-1891 Teknisk installation - värme
Kamin installeras.
År 1889-1891 Fast inredning - läktare
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889-1891 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889-1891 Fast inredning - altare
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889-1891 Fast inredning - bänkinredning
Öppen bänkinredning.
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889-1891 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889-1891 Fast inredning - altaruppsats
Altarkors ersätts av gipskopia efter Thorvaldsens Kristusfigur.
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889-1891 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1891 Fast inredning - skrank
Sakristian flyttas från absiden till ett skrank vid predikstolen.
År 1897 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
År 1905 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1926 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1931 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Vinranksdekor och figurmålade fält i absid.
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1931 Underhåll - målningsarbete
Ny interiör färgsättning. Inredning laseras i varmt bruna och grå toner med inslag av marmoreringar och guld. Väggar vitkalkas. Även exteriören ommålas.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1931 Konservatorsarbeten
Konservering av triumfkrucifix och madonna, vilka åter placeras i kyrkorummet.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1931 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
År 1931 Underhåll - grundförstärkning
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: Axel Persson, Vårgårda
År 1931 Teknisk installation - värme
Kamin ersätts av varmluftsanläggning med kalorifer.
Byggmästare: Axel Persson, Vårgårda
År 1931 Fast inredning - port
Nya portar.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: Axel Persson, Vårgårda
År 1931 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar med raka gavlar. Korbänkar insätts.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: Axel Persson, Vårgårda
År 1931 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol med ljudtak. Passage igenom muren från sakristian.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: Axel Persson, Vårgårda
År 1931 Fast inredning - glasmålning
Absidfönster.
År 1936 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1949 Underhåll - takomläggning
Ny kopparplåt och nytt kors på lanternin.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1949 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning i enlighet med befintlig färgsättning.
År 1949 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurdekoren i absiden kompletteras med två nya fält.
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1949 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning.
År 1973 Specifika inventarier - tornur
Installeras i lanternin.
År 1973 Underhåll - takomläggning
Lanterninen får ny plåtklädsel. Stuprör uppsätts på torn. Sakristian får nya hängrännor och stuprör.
Arkitekt: Pelle Nilsson
År 1973 Underhåll - målningsarbete
Puts exteriört och interiört repareras och avfärgas.
Arkitekt: Pelle Nilsson
År 1973 Fast inredning - altare
Arkitekt: Pelle Nilsson
År 1973 Teknisk installation - VA
Toalett i vapenhus och sakristia.
Arkitekt: Pelle Nilsson
År 1973 Teknisk installation - värme
Elvärme ersätts av uppvärmning med oljepanna via kulvert från personalbyggnad.
Arkitekt: Pelle Nilsson
År 1974 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny inre färgsättning. Absid målas himmelsblå. Inredningen målas med vit täckfärg och får viss förgyllning på listverk. Alla marmoreringar och övrig dekor övermålas. Innanfönstren målas röda.
Konstnär: Olle Adrin
År 1974 Fast inredning - altaruppsats
Krucifix
Konstnär: Olle Adrin
År 1974 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Absiden får ny innervägg framför den gamla och dess fresker. Thorvaldsenkopian flyttas till sakristian. Predikstolen sänks och dess passage från sakristian igenmuras. Korgen får ny trappa. Ljudtakets dekor slopas. Bänkarnas ryggar och sitsar stoppas och får klädsel av rött tyg.
Konstnär: Olle Adrin
År 1982 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1985 Specifika inventarier - altarskåp
Ersätter Adrins krucifix.
Konstnär - Bildhuggare: Kjell Sjögren
År 1986 Specifika inventarier - textilskåp
Ny skåpsinredning i sakristia.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Älvsborgs län, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1963
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin