Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Ryda kyrka är belägen på den uppodlade slätten utanför Vara. Intill ligger prästgård och några äldre bodar. Kyrkplatsen är medeltida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den 1943 utvidgade kyrkogården omges av en kallmur med smidesgrindar. Grusgångar länkar samman kyrkogården. Bland gravarna märks flera gravvårdar från 1700- och 1800-talet. Invid kyrkan finns solur från 1600-talet och runsten.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den 1799 uppförda kyrkan är med sitt tidstypiskt huvformade torntak, sitt rundade kor, sin ursprungliga rundbågsportal och sina stora fönsteröppningar ett gott exempel på den gustavianska stilen. På sakristifasaden sitter gravhällar från 1700-talet. Den ljusa och harmoniska interiören präglas av flera perioders tillägg. Nyklassicismen är dock tongivande med altaruppsats, altarring, korbänkar och något medfaren målad sky med änglar på det stickvälvda taket. Orgelfasad och läktare härrör från 1884. Färgstarka inslag utgör ett målat nygotiskt korfönster från 1872, fönstersmygarnas jugenddekor från 1915 och en målad gravhäll från 1700-talet. Medeltida dopfunt och enkel barockpredikstol härrör från gamla kyrkan. Läktarunderbyggnad tillkom 1979 och omgestaltades 1997.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är ett framträdande inslag i det öppna landskapet och bildar tillsammans med intilliggande prästgård en sammanhållen kyrkomiljö.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för de gustavianska kyrkorna. - Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Interiört har kyrkan tillägg från olika perioder som samverkar till en enhetlig, harmonisk karaktär. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Målad dekor på väggar och tak.
- Målat korfönster från 1872.
- Orgelfasad och läktare från 1884.
- Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, grusgångar, solur, runsten och gravvårdar från 1700- och 1800-talen.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
RYDA KYRKA - Den gustavianska salkyrkan från 1799 består av ett långhus med fullbrett rundat kor i öster. Norr om detta är en sakristia. I väster är ett torn.
FASAD - Den ojämna utkragande sockeln bär cementputs. Här och var är synliga grundhällar. Väggarna är spritputsade och målade med vit silikatfärg. Portar och fönster har slätputsade omfattningar. I varje sida av tornet är en stickbågad ljudglugg, den östra är något mindre till följd av långhustaket. Deras ursprungliga parluckor har en liggande svartmålad panel. På sakristians väggar har gravhällar fästs med järnklamrar. Dessa har lagts över kyrkoherdar på 1600-talet. En av dem är en porträtthäll som visar Nicolaus Gunnari (död 1657) med maka och barn.
FÖNSTER - Alla fönster härrör - om inget annat anges - från 1965 och sitter med undantag för sakristifönstret i korgbågade smygar med sluttande solbänkar av slipad och kalksten från 1975. Alla foder, bågar och spröjs är av gråmålat trä. Långhusfönstren är rektangulära och har tresidigt krön. De har korspost med fyra öppningsbara lufter med sex blåsta glasrutor var. De två flankerande korfönstren har samtida antikglas. Korets östfönster härrör från 1872 och har samma form som ovannämnda, men enkel luft och en annan spröjsning som rymmer tolv rutor av råglas. Sakristians fönster är rektangulärt med enkel öppningsbar luft med sex rutor av antikglas. Smygen följer fönstrets form. I tornets bottenvåning är två fönster av samma slag som långhusets. Det södra saknar dock de övre två lufterna som istället målats på murytan. I tornets övre mellanvåning är åt väster ett litet rektangulärt och sannolikt ursprungligt fönster med enkel luft och sex rutor.
PORT - Västporten är en ursprunglig rak pardörr som bär en fernissad fiskbenspanel, samt dörring, låsplatta och hasp. Den raka smygen kantas av lisener som bär ett bjälklag, avtäckt med sentida kalkstensplattor. Det rundbågade krönet är rödmålat och bär en förgylld inskription om kyrkans tillkomst. Kring denna är en slätputsad omfattning. Framför porten är en kalkstenshäll. Den korgbågade korporten härrör från den äldre kyrkan. Den är beslagen med fastnitade järnlameller och har dörring samt utanpåliggande lås. Gångjärnen härrör sannolikt från 1801. Hela porten är grönmålad och sitter i en korgbågad smyg. Sakristian har en rak port med samma slags järnlameller, fast från 1951. Smygen följer portens form. Framför porten är en betongtrappa.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som är valmat över korets rundning. Även sakristian har ett valmat sadeltak. Båda täcks av skiffer. Torntaket har formen av en fyrsidig huv med åttasidig sluten lanternin. Denna är klädd med en vitmålad stående panel och kröns av en mindre huv som i toppen har ett förgyllt kors på kula. Torntaket täcks av kluvna och tjärade spån. Takfötterna utgörs av ursprungliga gråmålade rundstavar av trä. Alla takfall utom tornet har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
RYDA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett rundat kor i öster. Norr om detta är en sakristia. I väster är i tornets bottenvåning ett vapenhus. Interiören präglas av en gustaviansk enkelhet, mot vilket den målade dekoren från 1915 bildar en fin kontrast. Sistnämnda utfördes av Filip Månssons ateljé i Stockholm. Dekor och färg är koncentrerat till altarpartiet som därmed är rummets självklara fixpunkt. Den ljusa interiören har en ljus färgsättning med främst vitt och grått.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset. Rummet har tre fönsteraxlar, varav den västligaste delvis skyms av en läktare. Under läktarens bakre hälft är en underbyggnad. Bänkkvarteren delas av en mittgång, över vilken hänger två mässingskronor och en kristallkrona. Över läktaren hänger två mässingskronor. Predikstolen är placerad i norr, delvis omgiven av bänkrader.
GOLV - I mittgången är ursprungliga kalkstenshällar. I bänkkvarteren är golvet något högre och utgörs av obehandlade brädor, vilka lades in 1926.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I smygarnas sidor är målade grågröna rankmotiv. Dessa kalkmålningar utfördes 1915 av Filip Månssons ateljé. I den södra långsidan är mot koret ett inmurat epitafium. Mellan fönstren sitter mässingslampetter och två vita högtalare. Underbyggnadens vägg är klädd med träfiberskivor och vitmålad. På västväggen ovan läktaren är en bröstning i form av det ursprungliga läktarbröstet med gråmarmorerade fyllningar och förgyllda lister.
PORT - Till vindfånget mot vapenhuset är en rak parställd balansdörr, sannolikt från 1872. Den har tre par halvfranska fyllningar och brun ådermålning.
FÖNSTER - De dubbla fönstren härrör från 1965 och har en rektangulär form med tresidiga krön. Fönstren har korspost och fyra öppningsbara lufter. Foder och bågar är av gråmålat trä. Smygarna är korgbågade och har sluttande fönsterbänkar.
TAK - Det flacka tunnvalvet utgörs av ursprungliga breda gråmålade brädor. Kring kronornas fästen är rundlar med nygotiska rosettmönster, målade i rött och guld. Dessa härrör sannolikt från 1872. Den smala profilerade taklisten har en grå marmorering. Under läktaren är ett ursprungligt gråmålat brädtak där utvidgningen från 1884 är klart synlig.
KOR - Det halvrunda koret har port i söder och dörr till sakristia i norr. Väster om sistnämnda är trappan till predikstolen. Längs väggarna är korbänkar. Rundningen har tre fönster. I korets norra hälft står en gråmålad träambo och i söder dopfunten och en svart flygel. Över koret hänger två mässingskronor.
GOLV - Golvet är belagt med de ursprungliga fint nötta kalkstenshällarna och ligger ett trappsteg högre än långhuset. Under den södra korbänken skymtar en halv och nött porträttgravhäll från 1600-tal. En del av den andra halvan syns norr om altarringen. Invid denna ligger en mindre häll med årtalet 1677. Inom altarringen ligger golvet ett trappsteg högre och är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Kring östfönstret målades 1915 två pilastrar med slingrande vinrankor. På ömse sidor om altaret hänger nummertavlor. I söder hänger ett batiktryck av Kate All från 1982.
PORT - Till korportens grunda vindfång är en rak parställd balansdörr med halvfranska fyllningar och brun ådermålning. Den härrör sannolikt från 1872.
INNERDÖRRAR - Till sakristian är en rak dörr med stående halvfranska fyllningar och brun ådermålning. Den härrör sannolikt från 1872. Dörren sitter i en djup korgbågad smyg där äldre gångjärnshakar tyder på en föregående dörr. I överstycket är en målad uppslagen bok med ett bibelord mot bakgrund av ett palmblad. Målningen är från 1915.
FÖNSTER - De yttre fönstren är som långhusets. Det mellersta spetsbågade fönstret är från 1872 och tillverkat i Böhmen. De mörka träbågarna bildar två trepasskrönta fönster med en rundel över, i vilken är ett Kristusmonogram. Fönstren har diagonalt korsande blyspröjsning och ett bibelord inom ett rött fält med krönstycke som rymmer en uppgående sol. De tonade glasen är tonade i rött och blått. Alla smygar har målade vinrankor på insidan.
TAK - Som långhuset, fast välvt över den rundade avslutningen. Över altaret är en målning från byggnadstiden av en sky med änglaflykter, möjligen av Johan Lundgren från Alingsås. Denna blev dock hårt renoverad 1915 varför dess ursprungliga karaktär är förvanskad.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret sitter samman med altaruppsatsen och är ett ytterst enkelt arbete av gråmålade brädor från byggnadstiden.
ALTARUPPSATS - Den ursprungliga altaruppsatsen är skuren av snickaren Nicolaus Hultman i Göteborg. Den fyller upp hela fönstersmygen och kröns av ett litet strålkors med törnekrona. På postamentet är en rikt skuren sky som tillsammans med två änglaflykter väller ut över altaret. På sidorna är voluter med fjälldekor. Listerna är dekorerade med äggstav och lagerblad. Altaruppsatsen har en ljusgrå marmorering och lister samt ornament i guld.
ALTARRING - Den ursprungliga tresidiga altarringen löper ända in till väggen och har en grind med låsvred och nya gångjärn på nordsidan (knäfallet öppnas för sig). Hörnen är rundade och ringen pryds av enkla nyklassicistiska bandverk som bildar fyllningar. Sistnämnda har en ljus grå färg medan banden bär vitt och guld, däremellan är ytorna beiga. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med röd plysch.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen är sannolikt från 1900-talets början och består av 17 rader på var sida, vilka löper ända in till väggen. Mot koret är skärmar från byggnadstiden med helfranska fyllningar, vars hörn är fasade. De lutande ryggarna består av liggande brädor som på framsidan beklätts med träfiberskiva. På baksidan är bok- och fotbräde. De stoppade sitsarna har grönt tyg från 1979. De numrerade raka gavlarna har rundbågade fyllningar. Bänkarna har utvändigt en brun ådermålning. Fyllningarna har en grå marmorering. Baksidorna har en brunrosa färg. Korbänkarna är samtida. Ryggarna har stående pärlspontade brädor inom små fält. Skärmarna har samma utformning som ovannämnda och det ursprungliga läktarbröstet. Bemålningen är dock en annan. Fyllningarna har grå stänkmålning och bänkarna är i övrigt gråmålade. Dörrarna har ursprungliga skjuthaspar och gångjärn.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen är ett barockverk som skänktes kyrkan omkring 1700 av fru Lake till Rylanda. Korgens sidor har rundbågade svarta fyllningar som kröns av änglaflykter i relief. På hörnen är kolonnetter med joniska kapitäl. Det förkroppade postamentet har på sidorna kvadratiska fyllningar med skuren fruktdekor. Via konsoler förs korgen ned på en enkel avsmalnande bas. Gesimsen har på sidorna små skurna ansikten. Trappan och dess skärm härrör sannolikt från 1915. Sistnämnda har helfranska fyllningar. Predikstolen är målad med grå marmorering och förgyllda ornament. Postamentet har en brun bemålning med svarta slingor.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 16 stämmor. Den byggdes 1962 av Nordfors & Co. i Lidköping. Spelbordet är inbyggt i den föregående orgelfasaden från 1884, ritad av J R Ekberg. Denna består av ett rundbågat mittfält som kröns av en tempelgavel. På sidorna är lägre fält med horisontala krön. Mellan fälten är pilastrar och längs gesimserna tandsnitt. Ryggpositivet är uppbyggt av ett kvadratiskt mittfält med två inramande stående fält.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren tillbyggdes 1884 och från detta år härrör således bröstet med sina enkla stående fyllningar. Ryggpositivet är från 1962. Ovanpå bröstet är en rostfri stång från 1979. Läktaren bärs upp av två pelarpar kring mittgången. De har ett något olikartat utförande, men har båda brun ådermålning. Den svängda läktartrappan i söder är från 1979. Kring uppgången är en enkel vitmålad barriär. Läktaren har fyra gradänger som täcks av heltäckningsmatta. I söder är fyra bänkrader. Mot fönstersmygarna är gråmålade träräcken.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är huggen av sandsten och består av två delar. Den runda odekorerade cuppan har skrånande undersida. Foten har en attisk bas. Dopfunten har uttömningshål och kan dateras till omkring 1200. De två delarna är i hopsatta med cementbruk, vilket funten även fastgjorts vid golvet med.
NUMMERTAVLOR - De raka gråa nummertavlorna härrör från 1915 och har på sidorna gråmarmorerade halvkolonnetter med joniska kapitäl, vilka bär ett stickbågat krön.
EPITAFIUM - Epitafiet över kyrkoherde Gunno Rydhell (död 1703) höggs 1690 av stenmästaren Jon Stenhammar efter dennes traditionella maner. Detta utgörs av en dekor i djup relief med en rundbåge på pilastrar med vinrankor. Inom denna är ett bibelord omgivet av änglar. I svicklarna är till vänster en allegorisk framställning av Bedrövelsen och till höger av Tålamodet. Hällen är målad i grått, guld och blått.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1979 skiljs från långhuset av två skärmväggar. I norr är bokbord och skrudskåp från 1997, i söder är läktartrappa och under denna en toalett från sistnämnda år.
GOLV - Över kalkstenshällarna ligger heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är vitmålade. Nordväggen upptages helt av en textilförvaring från 1997. Denna har luckor med halvfranska fyllningar och mörk fernissa som anspelar på porten. Vid västväggen är på ömse sidor om porten smala förvaringsskåp i utrymmets hela höjd. De har samma utförande och ålder som ovannämnda. På väggen sitter här även grönbetsade kapphängare.
INNERDÖRR - Toalettdörren är en rak dörr med halvfranska fyllningar och brun ådermålning som porten. TAK - Se ovan.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr och söder är fönster. I söder är en ursprunglig trappa med vitmålat kontursågat spjälräcke och steg av obehandlade brädor. Under trappan är i öster ett elskåp från 1997.
GOLV - Golvet utgörs av de ursprungliga kalkstenshällarna.
VÄGG - De ojämna murytorna har en kvastad puts som vitkalkats. Till elskåpet är väggarna klädda med grå träfiberskivor från 1979.
PORT - Till långhusets vindfång är en rak pardörr med grå fiskbenspanel, från 1951. Ytterporten är en ursprunglig rak pardörr av stående gråmålade brädor med ett litet stocklås och ornerade gångjärnsband.
INNERDÖRR - Till elcentralen är en rak dörr med gråmålad fiskbenspanel och vitmålat foder. FÖNSTER - Som långhus. De går upp i nästa våningsplan.
TAK - Taket utgörs av ett ursprungligt vitmålat plant brädtak.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång i öster och dörr till kor i söder. I norr är ett fönster och ett skrivbord av ek. I det nordvästra hörnet är ett väggfast gråmålat skrudskåp från 1951. I det sydöstra hörnet är ett äldre väggfast förvaringsskåp.
GOLV - Golvet är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är klädda med träfiberskivor och målade med en smutsvit färg. PORT - Den inre porten är en rak grå dörr med två helfranska fyllningar och härrör från 1951. INNERDÖRR - Kordörren behandlas ovan.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret från 1951 sitter i en djup smyg som följer fönstrets form. Denna är fodrad med gråmålade träfiberskivor. I smygen står ett litet förgyllt träkors från 1872 som tidigare tjänat som altarprydnad.
TAK - I taket är träfiberskivor med smutsvit bemålning och en sentida armatur. TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i öster en djup korgbågad smyg med en rak ursprunglig dörr till läktaren. Denna har på läktarsidan en gråmålad fiskbenspanel med trähandtag. I smygens golv är en liljesten med ornament i form av fyra blommor och en bladstängel. I rummets södra del är ett vitmålat träräcke kring trappuppgången. I väster är en ursprunglig trappa av obehandlade brädor med fin patina. Golvet består av obehandlade brädor och taket av gråmålade. I båda fall är de ursprungliga. I taket är en sentida gipslucka.
VÅNING 3 - Den övre mellanvåningen tjänar som ett litet museum. Väggarna visar de oputsade gråstensmurverket som domineras av gnejs. Golvet av obehandlade brädor är sentida. I taket är de ursprungliga bjälkarna. I öster är en likaså ursprunglig trätrappa med sentida räcke. I det sydöstra hörnet är en liten rak smyg in till vinden. I väster är ett litet rakt fönster. På östväggen hänger bl.a. en äldre nummertavla.
VÅNING 4 - Klockvåningen har en storklocka som blev omgjuten 1682 av Jöns Larsson i Jönköping och en lillklocka som göts 1698 av Peter Böök i Göteborg. I öster är en stege upp i huven.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Nybyggnad av kyrkan började dryftas i samband med tillträde av ny kyrkoherde 1764, men kom att dröja till 1799 då den verkställdes med hjälp av stambok och kollekt. För ritningarna svarade Carl Fredrik Fredenheim vid Överintendentsämbetet. 1801 var kyrkan helt färdig. En altaruppsats i form av ett kors skänktes av kommerserådet B H Santesson, Göteborg. Predikstol och dopfunt övertogs från gamla kyrkan.
1872 genomfördes en renovering varvid taket omlades med nytt skiffer och nya fönster insattes, bl.a. ett färgat korfönster, skänkt av kapten Gustaf von Braun på Rydaholm. Altaruppsatsen lades vid detta tillfälle undan. Inredningen tycks vid detta tillfälle ha övermålats med vitt och guld. 1884 kompletterades kyrkan med en orgel av J A Johansson, Mösseberg, varvid läktaren utvidgades. En jordbävning 1904 föranledde några smärre reparationer av kyrkan.
1915 genomgick kyrkan inre och yttre ommålning. Interiören försågs med målad dekor av Filip Månssons Stockholmsateljé, vilken koncentrerades till fönster och bröstning. Kortakets sky med änglar fick en hårdhänt påbättring. Vid samma tillfälle tjärades torntaket. 1926 inlades nytt golv i bänkkvarteren och nya kaminer inskaffades. Troligen är bänkarna i sin nuvarande utformning från detta år. Tre år senare bereddes plats åt kör på läktaren genom borttagning av en bänkrad. 1936 drogs elektricitet in för belysning. Följande år togs en runsten ut ur kyrkomuren och restaurerades.
1950-51 företogs en stor restaurering med Ärland Noreen som arkitekt. Exteriören omputsades och målades. Kaminerna ersattes av elvärme. Interiören ommålades och dekoren rengjordes. Sakristian fick ny port. Sentida övermålningar på predikstol, återbördad altaruppsats, altarring och korbänkar togs bort och den ursprungliga grå färgsättningen konserverades. 1959 stagades och tätades det omtvistade "grälla" korfönstret under överinseende av länsarkitekt Edgar Haasum. Ett önskemål om altartavla hade då avslagits, dock inte utan strid. Tre år senare byggdes nytt orgelverk av Nordfors & Co, vilket försågs med ryggpositiv. 1965 utbyttes de övriga rötskadade fönstren mot nya, skiffertaket lades om och torntaket tjärades. Arkitekt var Adolf Niklasson.
1975 renoverades exteriören under ledning av arkitekt Leif Ahlkvist. Marken kring kyrkan dränerades. Putsen lagades och målades med silikatfärg. Solbänkarna utbyttes. Kyrkan försågs med hängrännor och stuprör av kopparplåt och portalen avtäcktes med samma material. Taket isolerades och torntaket tjärades. 1979 svarade samme arkitekt för en inre renovering varvid läktarunderbyggnad med trappa, kapprum, städskrubb och förvaringsskåp tillkom. Putsen lagades och interiören ommålades med organisk färg. Ny elcentral inrymdes under vapenhusets trappa. Vid detta tillfälle företogs en arkeologisk undersökning då delar av den medeltida kyrkans väggar framkom. 1986 installerades ljudanläggning.
1997 renoverades kyrkan med Peter Sjömar som arkitekt. Torntaket omtjärades och interiörens spjälkande organiska färg borttogs och ersattes med kalk- och oljefärg. Kortakets målade sky konserverades. Läktarunderbyggnaden omgestaltades och fick bl.a. nytt textilskåp, toalett och manöverstation. Därmed uppnåddes bättre förrådsmöjligheter. Samtidigt förnyades ljudanläggningen.
År 1150-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1650-1750 Fast inredning - predikstol
År 1682 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1698 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Petter (Arvidsson) Böök
År 1799-1801 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Änglar i kortak.
År 1801 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Nicolaus Hultman, Göteborg
År 1872 Fast inredning - glasmålning
Målat korfönster doneras till kyrkan. Altaruppsats plockas undan.
År 1872 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1872 Underhåll - takomläggning
År 1884 Fast inredning - orgel
Läktaren byggdes till för att rymma orgeln och fick ny bröstning.
Orgelbyggare: Johan Anders Johansson, Mösseberg
Arkitekt: J R Ekberg
År 1915-1926 Fast inredning - bänkinredning
År 1915 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekor kring fönster. Änglar i kortak renoveras.
Konstnär - Dekormålare: Filip Månsson
År 1926 Teknisk installation - värme
Kaminer
År 1936 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
Konstruktör: K Widén, Vara
År 1950-1951 Underhåll - omputsning
Exteriör
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1950-1951 Underhåll - målningsarbete
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1950-1951 Teknisk installation - värme
Elvärme
År 1950-1951 Konservatorsarbeten
Målad dekor rengöres, altaruppsats (tags fram), predikstol, altarring och korbänkar befrias från sentida övermålningar.
Konservator: Olle Hellström
År 1959 Underhåll - fönster
Färgat korfönster stagas och tätas.
Arkitekt: Edgar Haasum
År 1962 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ryggpositiv fogas till nya verket.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1965 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertak, tjärning av tornhuv.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1975 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Silikatfärg. Nya solbänkar. Hängrännor och stuprör uppsättes.
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1975 Ändring - tilläggsisolering
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1979 Arkeologisk undersökning
År 1979 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1979 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1986 Teknisk installation - högtalaranläggning
År 1997 Konservatorsarbeten
Änglar i kortak.
Konservator: Anders Darwall
År 1997 Specifika inventarier - textilskåp
I läktarunderbyggnad.
Arkitekt: Peter Sjömar
Byggmästare: Tage Brolin
År 1997 Underhåll - målningsarbete
Ommålning av interiör och tjärning av tornhuv.
Konservator: Anders Darwall
Arkitekt: Peter Sjömar
Byggmästare: Tage Brolin
År 1997 Teknisk installation - högtalaranläggning
Ny anläggning med manöverpulpet i läktarunderbyggnad.
Arkitekt: Peter Sjömar
Byggmästare: Tage Brolin
År 1997 Teknisk installation - VA
Toalett i läktarunderbyggnad.
Arkitekt: Peter Sjömar
Byggmästare: Tage Brolin
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Rydaboken, 1972.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Fredenheim,Carl Fredrik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin