Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Naums kyrka är uppförd på en medeltida kyrkplats i Varaslättens fullåkersbygd. Vid kyrkan finns en vägkorsning med några gårdar som markerar det gamla byläget. Fram till 1800-talet var Naum centralort i Barne härad med ting och gästgiveri.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges delvis av äldre trädrader och har flera gravar med stenram och några med järnstaket, samt ett antal gravhällar från 1600-tal, varav en porträttgravhäll. Kyrkogården har grusade gångar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan från 1892 är ett konsekvent exempel på det sena 1800-talets träkyrkor, ritad av Överintendentsämbetets Fritz Eckert. Den uppvisar alla karaktäristika i form av exempelvis stort taksprång, vinkelbrutna öppningar, fältindelad panel och synliga takstolsdetaljer. Ett nygotiskt drag ges av de spetsgavlar som pryder såväl det femsidiga koret som tornet, vilket även stöttas av strävpelare. Trots Ärland Noreens renovering år 1950 och den ljusa färgsättningen har interiören bibehållit en stor del av sin ursprungliga karaktär med öppen takstol, paneler av pärlspont och korfönster med glasmålningar. Altare, altarring, korsbarriärer, predikstol, dopfunt och läktare är ursprungligt, liksom en altaruppsats som nu placerats i långhuset. Ny bänkinredning, läktarunderbyggnad och altartriptyk av Gerda Höglund är vad som främst märks av 1950 års renovering, men dessa tillägg harmoniserar väl med interiören i övrigt. 1993 anordnades bl.a. kök i underbyggnaden. I vapenhuset förvaras en ovanlig porträttgravhäll från 1600-talet och i klockkammaren ett fragment av en medeltida dopfunt samt några gravkors från 1600-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans läge i en utskiftad by med äldre tingshus och gästgiveri.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är ett gott exempel på det sena 1800-talets träkyrkobyggande, med ursprungliga fönster och portar.
- Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Interiörens bevarade karaktär och inredning från uppförandet.
- Altaruppsats av Gerda Höglund.
- Gravhällar från 1600- och 1700-talet.
- Kyrkogårdens trädrad, grusgångar och gravar med stenram respektive järnstaket.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Norr
Inventeringsår (2004)
NAUMS KYRKA - Salkyrkan i schweizerstil uppfördes i sin helhet år 1892 i en blandning av stolpverk och liggtimmer. Långhuset har ett smalare femsidigt kor i nordost (nedan anges väderstreck som om det låg rakt i öster) samt mittportar med vapenhus i norr och söder. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en liten låg sakristia. Väster om långhuset är ett bastant torn.
FASAD - Kyrkan vilar på en sockel av tuktad granit. Denna överkragas av en vattenlist med avtäckning i form av gråmålad plåt. Fasaden utgörs av stående och liggande träpanel inom kvadratiska och rektangulära fält och blir därmed en lek mellan horisontalitet och vertikalitet. Fälten inramas av lister med fasade hörn. Upp till fönsterhöjd är kvadratiska fält med stående panel. Sedan följer fält i fönstrens hela höjd med liggande panel. Fasaden avslutas av kvadratiska fält med stående panel mellan taksprångets snedsträvor. Denna uppdelning löper runt hela kyrkokroppen och vidareutvecklas i tornfasaden. Panelen är målad i en gräddvit kulör och listerna i grått. Tornets stolpkonstruktion stöttas av inklädda strävor. Ljudgluggarna sitter i par, ett i varje sida av tornet. De har vinkelbrutna krön som skjuter upp över takfoten och kröns av spetsgavlar på torntaket. De ursprungliga ljudluckorna är klädda med gråblå fjällpanel. Torntaket har en liten fyrsidig sluten lanternin med liggande panel och kontursågade pilastrar på hörnen.
FÖNSTER - Alla fönster har - om inget annat anges - ursprungliga bågar och järnspröjs. Lufterna är enkla, blåmålade och har vinkelbrutna krön. Långhusfönstren sitter i par. De har en spröjsning som bildar två mindre vinkelbrutna fönster och har elva rutor. De stora korfönstren med sina glasmålningar beskrivs under interiören. Den södra förhallen ändrades till sakristia år 1950 och fick då ett par öppningsbara fönster med sex rutor var. Den gamla sakristian har likaså ett fönsterpar, men dessa har endast fem rutor var i träspröjs. I tornets bottenvåning är i norr ett fönster av samma slag som långhusets, och i söder ett rektangulärt fönster från 1950 med fyra rutor i träspröjs. Tornets mellanvåning har i varje sida ett sexsidigt fönster med sju rutor. Lanterninen har en vinkelbruten liten öppning i varje sida. Dessa har luckor med samma panel som ljudluckorna. Huvudportarnas överljus utgörs av grupper med tre vinkelbrutna fönster av samma slag som i sakristian.
PORT - Väst- och nordporten utgörs av ursprungliga raka pardörrar med gråblå fiskbenspanel och palmettformade gångjärnsband. Handtag och lås är likaså ursprungliga. De har överljus och karaktäristiska skärmtak. Framför dem är kalkstenstrappor. I vapenhusens västväggar är enkla raka portar med diagonal panel med samma färgsättning och gångjärnsband som ovannämnda. Den södra porten är från 1950 och har en kalkstenstrappa. Den norra är från 1993 och tjänar som handikappingång. Upp till denna är en lång ramp av slipad kalksten med smidesräcken.
TAK - Alla takfall har ett för tiden karaktäristiskt långt utskjutande taksprång, vilket ger konstruktionen ett intryck av lätthet. Långhuset har ett sadeltak med utsprång över vapenhusen. Sistnämndas takfall flackar ut nedtill och vilar där på takstolens saxar, varav den yttersta är synlig och stöttar taksprånget. Skärmtakens vinkel följer nämnda saxars vinkel. De bärs upp av snedsträvor och hanbjälke. Alla ändträn är dekorativt fasade. Långhusets taksprång vilar på synliga kontursågade sparrändar med ornerade voluter. Dessa stöttas i sin tur av snedsträvor som går ned på väggarna, vilka även dessa har dekorativ kontursågning och ornering. Långhustaket och skärmtaken har kvar den ursprungliga täckningen med sexsidiga skifferplattor. På änden av långhustaket och skärmtaken är ursprungliga tjärade träkors med fasade ändar. Kortaket är valmat med utskjutande spetsgavel över alla sidor. Vinkeln är samma som på fönsterkrönen. Sakristian har ett flackt likaså valmat tak. Bådas takfall täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Detta gäller även torntaket. Det fyrsidiga torntaket är spetsigt och avdelas halvvägs av en sluten lanternin. Nederdelen har öppna spetsgavlar över ljudgluggarna. De stöttas av saxar, vilka i sin tur via tassar och snedsträvor förs ned på väggarna. Såväl huven som spiran kragar ut något nedtill och stöttas av konsoler. Spiran kröns av ett smideskors med förgyllda kulor i ändarna. Alla gavlar på torn, kor och vapenhus kröns av smidesornament med kopparkulor. De synliga takstolsdetaljerna är överallt gråmålade. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt, vilket till följd av de stora taksprången ger ett något konstlat intryck.
NAUMS KYRKA - Kyrkan från 1892 utgörs av ett långhus med smalare femsidigt kor i nordost (väderstrecken anges dock som om det låg rakt i öster). Norr om detta är den ursprungliga sakristian. På kyrkans långsidor är mittportar med små vapenhus, varav den södra sedan 1950 tjänar som sakristia. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning.
Interiören har behållit en stor del av sin ursprungliga schweizerstil, även om den genomgående ljust grågröna färgsättningen är sentida. Det är ett i formerna livfullt rum med ett behärskat ljusflöde. Korets stora fönster gör att detta blir särskilt framträdande. Allt är ursprungligt om inget annat anges. Alla portar är raka pardörrar med kvadratiska halvfranska fyllningar.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i norr och väster, samt port till nuvarande sakristia i söder. I väster är en läktare med underbyggnad. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav den västligaste skyms av ovannämnda läktararrangemang. Bänkkvarteren indelas av mittgång, tvärgång och sidogångar. Framför koret och läktaren är öppna ytor. I det nordöstra hörnet står predikstolen och ett piano. I det sydöstra står nummertavlan, den ursprungliga altaruppsatsen och en ambo av standardtyp. Framför läktaren är i söder ett bokbord och en manöverpulpet i fodral med mörkbrun lasyr. Över mittgången hänger tre mässingskronor och en kristallkrona. Över läktaren är två små mässingskronor.
GOLV - Golvet består av brädor med bortnött fernissa.
VÄGG - Väggarna är på tidstypiskt vis klädda med pärlspont som indelats i fält. Upp till fönsterhöjd är stående panel, mellan fönstren liggande och över dem stående igen. Mellan fälten är breda lister med fasade hörn. Väggarna indelas i regelbundna travéer av fyrkantiga stolpar med fasade hörn. Under taklisten finns ett par sannolikt ursprungliga ventiler med små kedjor. Mellan fönstren sitter mässingslampetter. Östväggen har en vinkelbruten öppning i hela korets höjd och bredd. På sidorna skjuter remstyckenas ändar ut som tassar med stödben och konsoler. Under läktarens utskjutande parti är i norr och söder kapphängare med små skärmväggar i samma utförande, sannolikt från 1950. Längs långsidorna står enkla rygglösa träbänkar med brun lasyr.
PORT - Portarnas fyllningar har en ljus grågrön kulör medan ramstyckena är mörkgröna och har en kontrastverkan i interiören. Mittportarna har fyra fyllningar per dörrhalva och ursprungliga ornerade handtag och lås. Västporten är från 1950 men har samma utförande och tre fyllningar per dörrhalva. Fodren är enkla och grönmålade.
FÖNSTER - De vinkelbrutna fönstren sitter i par och har innanfönster från 1920. Dessa har enkel luft och elva rutor i träspröjs. Spröjsningen har formen av två mindre vinkelbrutna fönster.
TAK - Takstolen är öppen. Mellan sparrarna löper hanbjälkar. Tassar och stödben vilar på konsoler som i sin tur går ned på väggarnas stolpar. Ändarna är fasade och konsolerna har volutornering. Mellan sparrarna är taket indelat i fält med pärlspont i fiskbensmönster. Taklisten markeras av en grönmålad rundbågsfris.
KOR - Det femsidiga koret har i norr dörr till den gamla sakristian. De övriga sidorna har stora fönster. I nordväst är en trappa till predikstolen. Mot långhuset är en något utkragande barriär med en vinkelbruten arkad på kolonetter. På de kraftiga fyrkantiga posterna står fyra vridna kolonnetter från den gamla kyrkans predikstol, vilka nu tjänar som ljusstakar. I söder står dopfunten.
GOLV - Som långhus, fast tre trappsteg högre. På trappans sidor är mässingsräcken. VÄGG - Som långhus. Alla sidor har vinkelbrutna krön som följer takets och fönstrens form. INNERDÖRRAR - Till sakristian är en rak dörr med tre halvfranska fyllningar målade i ljust grågrönt med ramstycken i grönt. Ornerat handtag och lås är ursprungliga.
FÖNSTER - De vinkelbrutna fönstren har innanfönster från 1982 med enkla lufter och tre rutor. Ytterfönstren från 1914 har en tätare spröjsning än långhusfönstren, men temat med två infattade vinkelbrutna fönster gäller även här. Mellan gjutjärnsspröjsningen är i de östliga fönstren diagonal blyspröjsning med katedralglas. I krönen är glasmålningar med rosor mot blå bakgrund. I mittfönstret har de röd bakgrund med i centrum det allseende ögat inom en strålande treenighetstriangel. Det södra fönstret har enkla antikglas.
TAK - Taket utgörs av ett stjärnvalv med pärlspont inom prismaformade fält. Ramstyckenas fasade hörn är förgyllda.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret står ett litet stycke från väggen och har halvfranska fyllningar och gesims med tandsnitt och diamantrustik i hörnen. Bemålningen är ljust grågrön med förgyllda lister.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är en mörk triptyk i olja av Gerda Höglund från 1950. Predella och ram har en mörkflammig förgyllning. Överst tronar ett förgyllt kors med törnekrona.
ALTARRING - Den tresidiga altarringen är avkortad och har kvadratiska fyllningar med korsformade genombrytningar. Den har en brun strukturmålning och förgyllda lister. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1950 består av tolv rader på vardera sida. Mot kor och tvärgång är skärmar med enkla halvfranska fyllningar. Ryggarna är lutande och har på baksidan bokbräde och krokar. På sitsarna är lösa dynor. Under dem är radiatorer. De raka gavlarna har dekor i form av antingen korsade palmblad eller de kombinerade symbolerna för Tro, Hopp och Kärlek (korset, ankaret och hjärtat). Bänkarna har en mörkbrun lasyr.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen har sidor med vinkelbrutna fyllningar. På hörnen är satta halvkolonnetter med tärningskapitäl. Gesimsen smyckas av ett tandsnitt. Bokstödet är utformat som en bibel. På korgen står även ett timglas från den gamla kyrkan. Korgen bärs upp av en ågttasidig fot med raka fyllningar. Till koret är i söder en brant trappa med enkel skärm.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 16 stämmor. Den byggdes 1963 av Nordfors & Co. i Lidköping. Spelbordet är inbyggt i fasaden. Denna utgörs av tre fält, varav det mittersta har en spetsgavel med lyrkrön. De flankerande fältens gesimser sluttar ned mot mittfältet. Formen upprepas i mindre skala i ryggpositivet. Bemålningen är grön med lister i guld. Fasaden är ritad av arkitekt Adolf Niklasson.
LÄKTARE - Läktarbröstet har liggande fält med vinkelbrutna blinderingar i grupper om tre. Dessa är ljust grågröna medan ramstyckena har en mörkare grön kulör. I mitten är ett ryggpositiv från 1963. Läktaren har två gradänger. I söder är sex bänkrader och i norr tre. Golvet täcks av heltäckningsmatta. Mot fönstersmygarna är träspjälor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den åttasidiga dopfuntsfoten av trä har en ljus grågrön bemålning och stående fyllningar med förgyllda lister.
NUMMERTAVLA - Den vinkelbrutna nummertavlan omges av halvkolonnetter och står på en kraftig åttasidig fot med fyllningar och vulst. Bemålningen är grå med förgyllda lister.
URSPRUNGLIG ALTARUPPSATS - Den ursprungliga altaruppsatsen utgörs av tre vinkelbrutna fält med enkla målningar i guld på röd botten. Det mittersta är störst och har en treenighetstriangel med det allseende ögat, vars strålar kastas ned över de tre sakramenten. I det vänstra fältet är tre av budorden och i det högra en palmkvist. Mellan fälten är kraftiga små halvkolonnetter. Mittfältet kröns av ett förgyllt strålkors. Övrig bemålning är rosa.
PORTRÄTTGRAVHÄLL - Hällen av kalksten har en välhuggen djup relief som skildrar jungfru Marina Göransdotter Ulfsparre inom en rundbåge med vanitasmotiv. I svicklarna är allegorier över Tålamodet och Bedrövelsen samt Ulfsparres och Ribbings vapensköldar. Hällen härrör från 1600-talets mitt.
KOLONNETTER - De vridna kolonnetterna på korbarriären härrör från den gamla kyrkans predikstol i barock. De pryds av en djupt skuren relief med vinrankor. Överst är ett korintiskt kapitäl. Bemålningen är röd med dekor i guld och silver. De används numera som ljusstakar.
DOPFUNTSFRAGMENT - I klockkammaren förvaras ett fragment av den tidigmedeltida sandstensdopfunten med dekor i form av kvastpalmetter och repstav. Den kan räknas till den s.k. Skalundaskolan från 1100-talets andra hälft.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden tillkom 1950 men fick sin nuvarande utformning som församlingslokal år 1993. I söder är kök med bord och i norr ett enkelt altare av ek, samt ett piano. Mot den södra halvan är en vikvägg med samma utförande som portarna.
GOLV - Golvet är ett slipat och obehandlat brädgolv.
VÄGG - Som långhus.
TAK - Taket är klätt med vitmålad pärlspont.
VAPENHUS I VÄSTER - Vapenhuset har port i väster och öster. I söder är ett fönster. På ömse sidor om detta är i öster elcentral och i väster förråd. I norr är den inbyggda läktartrappan och under denna en toalett.
GOLV - Golvet utgörs av obehandlade slipade brädor.
VÄGG - Som långhus. På nordväggen står en porträttgravhäll.
PORT - Ytterporten har fyra fyllningar per dörrhalva och ursprungligt kopparhandtag och lås. Långhusporten har tre fyllningar per halva och ursprungligt ornerat handtag och lås. Båda bär en brun lasyr.
INNERDÖRRAR - Till trappa och toalett är raka dörrar med fyra par halvfranska fyllningar och brun lasyr. Trappdörren har ursprungligt ornerat handtag och lås. Till förråd och elcentral är raka dörrar med tre fyllningar och ursprungliga lås. Bemålningen är samma som ovan.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret från 1950 har enkel luft med fyra rutor i träspröjs. TAK - Taket är klätt med pärlspont och sluttar något i fönstersmygen.
F.D. SAKRISTIA - Den lilla kvadratiska sakristian har ingång i söder och fönster i norr. I väster är ett väggfast skrudskåp från 1950 med släta vitmålade dörrar.
GOLV - På golvet är en rödmönstrad heltäckningsmatta. Golvnivån är tre trappsteg lägre än koret. VÄGG - Som långhus.
FÖNSTER - I nordväggen är ett par vinkelbrutna fönster med enkla öppningsbara innanlufter från 1950. TAK - I taket är pärlspont.
SAKRISTIA - Den nuvarande rektangulära sakristian var tidigare en förhall motsvarande den i norr. I öster och väster är textilskåp från 1993 med vita släta dörrar. I söder är ett fönster och ett skrivbord av ek.
GOLV - Golvet är ett obehandlat brädgolv.
VÄGG - Som långhus.
FÖNSTER - Fönstret från 1950 utgörs av två vinkelbrutna och öppningsbara lufter med sex rutor var i träspröjs. TAK - I taket är vitmålad pärlspont från 1993 och en liten mässingskrona.
VAPENHUS I NORR - Det rektangulära vapenhuset har huvudport i norr och handikappingång i väster. I söder är port till långhuset och i öster är en förrådsdörr.
GOLV - Golvet är av obehandlade brädor.
VÄGG - Som långhus. Förrådets takhöjd är bara av rummets halva höjd.
PORT - Huvudporten har fyra fyllningar per dörrhalva och kopparhandtag. Bemålningen är mörkt grågrön. Porten har överljus.
INNERDÖRRAR - Innerdörrarna är raka från 1993 med tre fyllningar av samma art som porten och samma bemålning. FÖNSTER - Portens överljus utgörs av en grupp av tre vinkelbrutna fönster med fem rutor i ursprungliga järnspröjs. TAK - I taket är pärlspont.
TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Mellanvåningen nås via en ursprunglig trappa av obehandlat trä i norr. Kring uppgången är ett vitmålat träräcke med korsande spjälor. I öster är en ursprunglig rak pardörr till läktaren med fyllningar som portarna. I söder är ett förråd i halva rumshöjden från 1982. Golvet består av de ursprungliga obehandlade brädorna. I nivå med detta är i väster en grupp med tre vinkelbrutna fönster. Högre upp på väggarna är sexsidiga fönster. I det ena är en smidesflöjel med årtalet 1731 och bokstaven P. Väggarna är klädda med liggande slätspont och har ljust grågrön bemålning. Även taket med dess bjälkar är inklätt på detta vis. Upp till taket och dess gipslucka är en ursprungliga trappa av obehandlade brädor med räcke och på undersidan klädd med pärlspont i samma färg som övrig panel.
VÅNING 3 - Klockvåningen har två klockor från K. G. Bergholtz i Stockholm, gjutna 1891. Väggar och golv består av obehandlade brädor och stolpar. I ett hörn står ett fragment av en tidigmedeltida dopfunt i sandsten med relief i form av kvastpalmetter och repstav.
Fasadkulör (2004): Beige
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Skärmtak, Torn - Väster, Vapenhus - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2001
Under 1800-talet diskuterades en sammanbyggnad med grannsocknen Södra Kedum. Denna föll på en donation med ultimatum om nybyggen inom en viss tid. Beslutet fattades snabbt emedan kyrkan var för liten. Socknen bad om tillstånd hos konungen att få bygga av trä p.g.a. dålig ekonomi, brist på sten och fast grund. Den ritning som gjordes av Överintendentsämbetets Fritz Eckert upplevdes som "vacker och smakfull". Bygget genomfördes år 1892. Orgel tillverkades av C A Härngren i Lidköping. Elva år senare insattes en kamin. 1906 företogs yttre nymålning. En ny donation ledde till att korfönstren 1914 försågs med glasmålningar, samtidigt som korets södra fönster igensattes. 1920 fick långhuset innanfönster och sex år senare målades exteriören ånyo. 1934 insattes en extra kamin.
År 1950 företogs en tämligen varsam renovering efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. Kyrkan var vid detta tillfälle nedsliten, nedrökt och dragig. Elvärme och ljus indrogs. Läktaren sänktes och utvidgades. Under denna inrymdes konfirmandsal och förråd. Västra vapenhusets tak sänktes och en smyg öppnades till fönster i söder. Bänkarna kortades och fick nya raka gavlar. Altarringen kortades och på altaret placerades en ny altartavla av Gerda Höglund. För att denna skulle framträda bättre lät man sätta igen fönstren bakom denna och åter ta upp fönstret i söder. Sakristian flyttades till det rymligare södra vapenhuset. Kyrkan ommålades ut- och invändigt i ljusa färger. 1962 målades exteriören på nytt och året därpå installerades en ny orgel från Nordfors & Co i Lidköping med fasad och ryggpositiv ritat av arkitekt Adolf Niklasson. Tio år senare var det åter behov av exteriör målning. 1977 anordnades toalett i västra vapenhuset. 1981 ommålades interiör och exteriör samtidigt som taket tilläggsisolerades. Koret fick innanfönster. Det södra korfönstret som återigen varit försatt återupptogs. Den främre bänkraden borttogs för kör och dop. Kortrappan fick räcken och bänkgavlarna dekorerades. 1986 installerades ljudanläggning. 1991 ommålades kyrkans fasader med undantag av den norra.
En större renovering genomfördes 1993 efter ritningar av Leif Ahlkvist, Vara. Väggarna mellan läktarunderbyggnadens två delar revs, kök med vikdörr inreddes i söder och andaktsrum i norr. Isolering skedde med frigolit under ny panel, en åtgärd som saknade tillstånd. I norra vapenhuset inreddes en mindre städskrubb och i sakristian inrättades textilskåp som medförde igensättning av dess västra port. Den bakre bänkraden borttogs för att ge plats för bokbord. I det norra vapenhuset arrangerades sedermera även handikappentré. År 1998 utbyttes takets läckande ränndalsplåtar och skiffertaket omlades. Året därpå skedde utvändig målning.
År 1891 Specifika inventarier - kyrkklocka
Två stycken
År 1903 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1906 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Hantverkare - Målare: Ernst Törnqvist
År 1914 Fast inredning - glasmålning
Korfönster
År 1926 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Hantverkare - Målare: Ernst Törnqvist
År 1934 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1950 Underhåll - målningsarbete
Ny, ljus färgsättning.
Hantverkare - Målare: Ernst Törnqvist
Konservator: Olle Hellström
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1950 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Gerda Höglund
År 1950 Teknisk installation - el
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1950 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1962 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Hantverkare - Målare: Åke Arvidsson, Emtunga
År 1963 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Adolf Niklasson
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1977 Teknisk installation - VA
Toalett
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1981-1982 Underhåll - målningsarbete
År 1981-1982 Ändring - tilläggsisolering
År 1986 Teknisk installation - högtalaranläggning
År 1991 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1993 Specifika inventarier - textilskåp
År 1993 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ramp till norra vapenhuset.
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1998 Underhåll - takomläggning
Hantverkare - Plåtslagare: Gert Johansson, Slutarp
År 1999 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Hantverkare - Målare: Alf, Stig & Marina Enström
År 2005 Underhåll - takomläggning
Ny plåtavtäckning på tornspiran.
År 2008 Underhåll - exteriör
Reparation av tornfasad och del av sakristia. Byte av takkors.
År 2008 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning fasad/listverk likt befintligt gulvitt/grått. Ommålning fönster i gråumbra.
År 2010 Underhåll - exteriör
Nya gavelkryss samt ny panel i långhusgavel ovan kor.
År 2010 Ändring
Ändring - Isolering av vind
År 2010 Underhåll - takomläggning
Ny plåtavtäckning på kortak, reparation av underpanel efter rötskador. Nya stuprör, översyn av kulor och åskledare.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Lagerlöf, Erland, Medeltida träkyrkor, del 2, 1985
Naumsboken, 1977.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Eckert,Fritz:Arkitekt"; "Persson,Gustaf:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin