Motivering (skydd): Området omkring kapellkrematoriet har i enlighet med tidens ideal karaktären av en skogskyrkogård med vida gräsytor, skogsdungar med björk och tall, stengärdesgårdar och damm. Byggnadskomplexet har en genomtänkt, modernt funktionalistisk, sparsmakad utformning som samverkar med enkelheten och kärvheten hos det omgivande landskapet. Det omtalades vid uppförandet som Trollhättans första moderna monumentalbyggnad. Nationella konstnärer anlitades för invändig utsmyckning med hög konstnärlig kvalitet. Exteriören har en tyngd och massivitet, samt en starkt grafisk verkan med vita fasader av slammat tegel mot mörka koppartak, stenlisener, stenportaler och fönster. Tillbyggnaden från 1978 anpassades väl i skala, takform och fasadutformning. Ursprungliga bänkar, altare och altarprydnader är bevarade.
Inventeringsår (2013)
Inventeringsår (2002)
Byggnadskomplexets fasader är inte placerade i raka väderstreck utan som helhet något vridet åt nordöst, men för tydlighetens skull används i det följande raka väderstreck.
Byggnadskomplexet har fem byggnadsvolymer: de två parallella kapellen, däremellan en böjd, arkadförsedd suterrängbyggnad med två våningar åt nordöst, varifrån en tvåvånings kontorsbyggnad är tillbyggd åt öster, samt ett krematorium i en lång, låg länga åt norr med hög skorsten. Ljusets kapell står i den nästan vinkelrätt böjda längans västra ända och det ungefär dubbelt så stora Hoppets kapell i den södra. I stort sett skiljer endast storleken de kubiska kapellen åt. Hela anläggningen är enhetligt utformad i en stram, lätt avläsbar, modernistisk arkitektur med stark grafisk verkan med sina vita väggar, mörka tak och fönsteröppningar samt svarta stenklädnader om portar, socklar och kapellens lisener. Ljusets kapell har ingång åt söder och fönster åt väster, medan Hoppets kapell har tvärtom. En plåtklädd gång med kistmottagning under ett långt utskjutande plant skärmtak, med hög plåtklädd sarg på fyra fyrkantiga stolpar, löper mellan suterrängbyggnaden och kyrkogårdsförvaltningens tvåvåningshus i öster.
FASAD - Kalkslammade tegelfasader i munkförband med lodräta band som smala lisener av mörk Fjäråsgnejs. Hörnen är fasade och stenklädda. Arkadens pelare är fyrkantiga, klädda med skrovlig Fjäråsgnejs med utkragande hörn. Bjälklaget är likadant. I västra arkadväggen sitter en mönstergjuten vattengivare i form av en fågelhals. Plåtväggen åt nordost är bandtäckt och har ett svagt böjt tak.
FÖNSTER - Kapellen har dels ett takhögt fönster från 1990 indelat av tjocka, omålade ekposter i tre fält med nio rutor med en stor kvadrat i mitten, dels två kvadratiska originalfönster indelade av fyra lodräta spröjsar till lika stora rutor. Arkadgångens fönster är stående, rektangulära enluftsfönster i lackade träsnickerier med plåtbleck i två etager. Förbindelsedelen har likadana fönster, fast gråmålade snickerier, symmetriskt placerade åt nordöst. Två fönster på övervåningen och tre under dem på nedervåningen, samt dörrglaset, har likadana blyspröjsade rutor i flera färger. Kontorsbyggnadens fönster är liknande men sitter i par med tegeltrymå i vertikala axlar och vita snickerier. Plåtgångens nedervåning mellan dessa byggnader har stora rutor hela vägen upptill i aluminiumvägg.
PORT - Kapellen har en gemensam entré centrerad i förbindelselängan i en liten utbyggd del av brunt aluminium med en tvåbladig, smal dörr från 1980 troligen av glas i aluminiumram med rektangulära trycken. Hoppets kapell har en utbyggd entréomfattning klädd med släta gnejsskivor och plåtklätt sadeltak, en något utstående stenomfattning runt den raka, kvadratiska öppningen och ett inhugget smalt kors däröver. Dörren är ursprunglig och sitter indragen och har två blad klädda med kopparplåt och vertikala handtag. Ljusets kapell har likadan form på utbyggnaden runt porten men den är jämnbred med en profilering och ett vinkelbrutet valv med dito dörr, som i övrigt är likadan som Hoppets. Kontorshuset har en originalport i tuktad stenomfattning av omålat trä med en stor ruta och stående panel nedtill. Ovanför sitter ett skärmtak från väggen av plåt på en träram. Åt öster finns en likadan port med sidoljus. Tre recenta dörrar av grå aluminium finns åt norr i suterrängvåningen.
TAK - Kapellens tak har en hög huv med mycket flackt pyramidtak, dolt från marken. Takfoten viks upp till kantiga hängrännor runtom med fyrkantiga stuprör i hörnen. Alla tak är klädda med ärgad skivtäckt kopparplåt i storformat med förskjutna hakfalsar. Förbindelsegångens tak sluttar flackt åt nordöst och har två takfall åt kapellgården med ett brant, lätt sluttande, plåtklätt parti däremellan, med inslag av nyare plåtar. Krematorielängan har sadeltak. Kontorshuset har en låg sarg som döljer takformen. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
Från den gemensamma entrén nås väntrummen till respektive kapellen i den böjda längan. Bakom väntrummens svängda vägg, i nordöst, är en korridor, varifrån rummen ursprungligen strålade ut mot ekonomigården. I öster är numer en tillbyggd förbindelse med kyrkogårdsförvaltningens lokaler, med entré och fönster åt söder och en öppen yta fram till dörrarna i öster. I norr finns inom svarta smidesgrindar här den kisthiss som ersatte kapellens och norr om den kontor och sakristia. Korridorens ursprungliga bredd markeras av ett ursprungligt stengolv. Norr om sakristian är en trappa till bottenvåningen med ett fönster i nordöst. Trappan är stenklädd och har träledstänger med mjuka former och svängar över ett svart smidesräcke. Korridoren avslutas här åt väster med en ny dörr åt förrummet till Ljusets kapell. I söder inreds nu ett kontor och en dörr leder till ett litet rum med elcentral, ljud- och ljusmanöverpaneler, med en dörr till väntrummet och en dörrlös, stor öppning till Hoppets kapell. Kapellen får var sin separata interiörbeskrivning.
HOPPETS KAPELL
LÅNGHUS - Hoppets kapell består av ett enda stort kvadratiskt rum med ett altare i öster och ingången utifrån mitt emot i väster. Det är högt till taket men en nedhängande, enorm cirkulär armatur förtar det intrycket och dominerar rummet över de lugna ytorna och det kvadratiska formspråket. På södra väggen i öster är ett nästan takhögt fönster och väster om det två kvadratiska fönster nära taket. Mitt emot det stora fönstret är en dörrlös öppning i norra väggen till övriga byggnaden. Vid nordosthörnan är en fönsteröppning i ett indraget parti. Nedanför fönstret är en vit, plåtklädd utbyggnad med ett träjalusi på ovansidan. En orgel är placerad i nordvästra hörnet.
Altaret är centrerat på väggen i öster i den breda mittgångens fond. I nordöstra hörnet står ett piano, i väster en stenpiedestal av polerad kalksten med lågerhuggna (räfflade), avfasade hörn med en grön växt på. Nummertavlor är fästa på norrväggen. Sentida golvljusstakar av tenn på tre ben flankerar altaret. Sandstället är inte det ursprungliga.
GOLV -Slipad sten av sedimentär bergart i olika storlekar, kvadrater och rektanglar. De skiftar i två grå toner. VÄGG - Röda tegelväggar i munkförband. Det indragna partiet i nordöst är klätt med kalkstensskivor som slipats med virvlande slipspår så att de liknar betong. Västporten har en likadan stenomfattning. Blå, långa originalelement sitter på väggarna i väster. I norrväggen finns en igenmurad dörröppning med en donerad, gjuten sättugnsskiva med nattvardsmotiv. Över västporten sitter orgelns pipor.
PORT - Västporten är ursprunglig, stor och tvåbladig av oärgad kopparplåt med ett vertikalt handtag av massiv koppar på varje blad. Dörrstängare och vertikal låsskena är monterade. Den är indragen i en djup nisch klädd med kalksten, liksom omfattningen.
Observerat: Fuktutfällningar i smygen.
FÖNSTER - Det takhöga, fasta treglasfönstret från 1990 är indelat i tre delar med kvadratiska rutor upp- och nedtill och en rektangulär ruta i mitten. Alla tre är i sin tur likadant indelade i nio rutor med tjocka poster, där mittenrutan är störst. Snickerierna är av omålad ek och fönsterbrädan av polerad kalksten. Gardinen är gjord av Ragnhild Frorip i grå toner med en glittrande sol överst och tre duvor därunder. De kvadratiska originalfönstren (med recenta innerglas) är indelade i fem jämnstora rutor med vertikala spröjsar. Fönstret till det gamla orgelrummet i nordöst är stort, liggande rektangulärt och med två lika stora rutor i en luft (nyinsatta, ogenomsiktliga plexiglasrutor). Smygen är också klädd med stenskivor och fönsterbrädan av blankt polerad sten med ventilgaller.
TAK - Ett spegeltak med raka, lutande sidor klätt med blågrön, ohyvlad träpanel, målad med äggoljetempera. Mittspegelns brädor är lagda i fyrkant, utifrån och in så att de i mitten slutar med en liten kvadrat. En krans av mässing från 1990, sex meter i diameter, med uppåtböjda ljusarmar med lock över hänger mitt i rummet. På taklisten sitter spotlights.
KOR - Saknas, se ovan.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är grunt och murat av tegel i löpskift mot väggen och har en tjock grå kalkstensskiva. ALTARUPPSATS - Den ursprungliga altarprydnaden är en skulpterad, stor Kristusgestalt från 1956 av Ivar Lindekrantz, Göteborg. Den är fäst med distans på väggen över altaret. Gestalten saknar alla Jesu traditionella attribut och ser ut som en helt ung man utan skägg med kort, blont hår i en välkomnande gest, naken så när som på ett höftskynke. Efter invigningen beskrevs han så här av IGNIS redaktör: "Han är icke den lidande, han är ännu icke korsets Kristus; han är den innerligt gode, för livet från allt ont befriade, frälsaren." Bakom honom tillkom 1980 tre vävnader i hår och lingarn av Bertha Ågren, höga och smala i alla kulörer, men övervägande blått och grönt. Motivet skulle vara allmängiltigt för alla religioner och visar de fyra elementen luft, jord, vatten och eld.
ALTARRING - Saknas
BÄNKINREDNING - I två kvarter med bred mittgång och sidogångar står de ursprungliga bänkarna av Ernst Bergholm, Västervik, fritt på golvet i sju rader på norra sidan, samt en kort vid västväggen, och åtta rader på sydsidan. Bänkarna är av furu med breda H-formade ryggbrickor med bokhållare på baksidan och mellan dem bräder med krokar. Sitsarna är högt stoppade och omklädda med ett blått sammetsaktigt tyg. (En rad förvaras i gamla kapellet)
PREDIKSTOL - Saknas
ORGEL - Orgeln är av märket Johannus och troligen av omålad ek, låg med rak överkant samt fyllningar i profilerade ramar på sidorna. Åt öster har den vertikala lister som delar in baksidan. Pipsektionerna/högtalarna sitter separat på väggen i tre stående, rektangulära sektioner, den i mitten är högre, med ytterligare två lägre och smalare emellan dem. Mot en svart botten är smala brädor av ofärgat trä ställda vinkelrätt. Krönen är karnissvängda och profilerade upptill. Undersidan är rak och slät.
LÄKTARE - Saknas
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se ovan
NUMMERTAVLA - Mycket små ,vridbara trätavlor med rundade hörn utan ram.
VAPENHUS -Kapellen har en gemensam entré i den böjda längan men varsitt väntrum med toalett. Väntrummet till Hoppets kapell är en svängd gång med en rad fönster åt väster som inreddes 1978. I söder är en dörr till ett litet rum utanför kapellet och vid toaletten i norr finns en skjutdörr. Stolar och en kapphängare står längs väggarna.
GOLV - Korkimiterande plast i kvadrater, Kork-o-Plast.
VÄGG - Rödbrunskiftande tegelvägg i öster i löpskift, vitmålad glasfiberväv i väster. PORT - Tvåbladig, recent, smal glasdörr i aluminiumramar med sidoljus i den lilla utbyggnadens sidor. INNERDÖRR - Åt söder är en enkel, vitmålad, slät dörr med armerad glasruta. Skjutdörren är av omålat trä med en infälld liten draggrop. Toalettdörren är slät och vitmålad.
FÖNSTER - Fyra öppningsbara enluftsfönster i omålade eksnickerier med vitmetallvred. Fönsterbänkarna är av polerad kalksten.
TAK - En nedsänkt skiva med infälld armatur och vitmålad glasfiberväv. Däröver är ett svartmålat utrymme med okänt utseende.
SAKRISTIA - Ett litet rum åt nordöst i den böjda korridoren utanför väntrummen. Rummet har dörren i sydväst och två fönster i nordöst med ett litet väggfast träaltare mellan med ett träkrucifix över, lika högt som fönstren. Vid norra väggen står ett bord och originalfåtöljer, sannolikt från NK.
GOLV - Golv och golvlist är av likadan sten som i övriga rum.
VÄGG - Rosamålad glasfiberväv
PORT - Saknas
INNERDÖRR - Vitmålad, slät, enkel dörr med en armerad glasruta och vitmetallvred. FÖNSTER - Rektangulära, stående, öppningsbara originalfönster med vitmetallvred på sidan med blyspröjsade, färgade glas i vitt, grönt och rosa i mönster med sexhörningar och ett kors i mitten. Fönstren sitter i smygar med stenfönsterbrädor och snickerierna är vitmålade.
TAK - missad uppgift.
TORN - Saknas
LJUSETS KAPELL
LÅNGHUS - Rummet är kvadratiskt med porten i söder och ett altare mitt emot på den norra väggen. På den västra sidan i norr är ett takhögt fönster från 1990 och rakt över golvet är en öppning i öster till det gamla orgelrummet.
GOLV - Stengolv likt Hoppets kapell med golvlister av sten.
VÄGG - Putsade, vitmålade väggar med viss struktur. Vita, låga, långa element. PORT - Porten sitter indragen i en smyg med vinkelbrutet valv, av samma storlek som dörren, omfattat av stenskivor. Den tvåbladiga dörren är likadan som i Hoppets kapell, kopparklädd med vertikala handtag. Nya, gröntonade glasinnerdörrar med runda glastrycken är monterade för vindfång och består av fyra blad som viker ihop sig till två när de öppnas. Över dem täcks resterande utrymme upp till valvet av likadant glas.
FÖNSTER - Det höga från 1990 är i princip likadant som i Hoppets kapell men kortare och har trekvadrater indelade i nio rutor. De två kvadratiska, ursprungliga fönstren är likadana som i Hoppets kapell med mahognyfärgade träsnickerier.
TAK - Ljusblått spegeltak av ohyvlade bräder, nymålat med äggtempera som i Hoppets kapell. Nya lampetter och belysningskrans i taket likt Hoppet.
KOR - Saknas
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret sitter som en vägghylla på konsoler och är helt i teak. Över det är ett modernt krucifix av tenn fäst på väggen.
ALTARUPPSATS/ALTARTAVLA - En glasmosaik från 1956 lagd i väggen, "Trädet i ljuset", av Gun Setterdahl, Stockholm. Hon är den första kvinna som smyckat ett kapell i ett krematorium i Sverige. Inspirationen kom enligt konstnären till henne från ett besök en sommardag i Yttergrans lilla medeltidskyrka utanför Stockholm med valven och ljusdunklet därinne och det intensiva sommarljuset utanför. Enkla formelement, och färg uttryckande ljus och klarhet var för henne lösningen för att inte fordra intresse och aktivitet från åskådarna i kapellet. Medhjälpare var stuckatör Assar Ohlson från Stockholm.
ALTARRING - Saknas
BÄNKINREDNING - Lösa stolar, avlägsnade vid besökstillfället.
PREDIKSTOL - Saknas
ORGEL - Avlägsnad
LÄKTARE - Saknas
SPECIFIKA INVENTARIER
NUMMERTAVLA - En liten rektangulär nummertavla sitter på norrväggen mellan altaret och öppningen i öster.
VAPENHUS - Väntrummet till Ljusets kapell har raka väggar, fyra fönster åt söder och en öppning i nordöst till ett rum utanför kapellet, nu under renovering. Tidigare fanns ingen förbindelse dit från väntrummet.
GOLV - Stengolv med rundad östvägg och golvlist av sten.
VÄGG - Vitmålad glasfiberväv.
PORT - Gemensam med Hoppets kapell, se detta.
INNERDÖRR - Toalettdörren är slät och vitmålad.
FÖNSTER - Fyra öppningsbara enluftsfönster i omålade eksnickerier med vitmetallvred. Fönsterbänkar av polerad kalksten.
TAK - Plant, vitmålat med infälld armatur.
SAKRISTIA - Saknas
TORN - Saknas
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 02, Souterrängvåning
Byggnadsdel (2002): Portal
Inventeringsår 2019
Kapellkrematoriet invigdes den 25 mars 1956 efter ritningar av arkitekt Åke Porne. Redan 1929 utarbetades ritningar till ett krematorium i Trollhättan av länsarkitekt Berglund på uppdrag av stadens eldbegängelseförening. Vänersborgs önskan samma år om årligt bidrag till sitt blivande krematorium avslogs av stadsfullmäktige, som ansåg att Trollhättan borde ha ett eget krematorium. Inget hände förrän 1936 med en motion i kyrkofullmäktige om en allsidig utredning om ett kapellkrematorium och så skedde. Arkitekt Otar Hökerberg vid Kungl. Byggnadsstyrelsen utarbetade dessa ritningar och förslaget var klart 1939. Motstånd restes och trots att kyrkofullmäktige våren 1941 beslutade att byggnaden skulle uppföras kom inte arbetet igång. 1942 anslogs medel och ritningarna blev fastställda av byggnadsstyrelsen men andra världskriget kom emellan och först 1951 återupptogs frågan. Året därpå bestämdes platsen och arkitekt Åke Porne fick göra ett tredje förslag och slutligen var alla tillstånd givna och arbetet påbörjades 17 oktober 1954. Fördröjningen ansågs av de drivande ändå ha medfört flera fördelar: anläggningen kunde anpassas bättre efter folkmängdsutvecklingen, erfarenheter från andra kapellkrematorier kunde utnyttjas och placeringen blev ändamålsenligare med sitt höga, fria läge. Anläggningen blev tre gånger så stor som den först planerade och fem gånger så dyr. Ett minnesskrin murades in 7 februari 1955 i en av väggarna i Hoppets kapell. Av tidningen Ny tid betecknades byggnaden som Trollhättans "första moderna monumentalbyggnad".
I sin ursprungsform bestod byggnadskomplexet av det mindre Ljusets kapell i norr, förbundet med det ungefär dubbelt så stora Hoppets kapell i sydöst via den böjda, arkadförsedda förbindelsedelen (något större vinkel än 90 grader). Allt är byggt i suterräng med två våningar åt norr och öster, men kapellens nedervåning saknar fönster. Från Ljusets kapell utgår en låg, långsmal krematoriedel åt nordöst med en våning. Mellan kapellen anlades i väster en samlingsplats och i vinkeln vid krematoriet nordöst en ekonomigård. Byggnadskomplexets fasader är inte placerade i raka väderstreck utan som helhet något vridet åt nordöst.
Ledorden för såväl planlösning som utformning var största möjliga enkelhet och klarhet, samt en viss kärvhet hos arkitekturen, "för att få krematoriets karaktär att samverka med enkelheten och kärvheten hos det omgivande landskapet". Därav har kapellen och klockstapeln samma arkitektoniska utformning. De branta taksargerna skulle förstärka intrycket av tyngd och massivitet. Den kvadratiska och slutna formen var avsedd för att interiört framhäva den tyngdpunkt kring vilken ceremonien försiggår, det vill säga den centralt placerade katafalken, runt vilken bänkarna grupperades för uppslutning kring den dödes stoft.
Taket i Hoppets kapell gjordes av ohyvlad, syrablekt furu och väggarna av rödtegel, golvet och katafalken av grå kalksten. 18 höga kandelabrar från AB Böhlmarks Lampfabrik i Stockholm placerades i anslutning till bänkkvarteren på cirka en meters avstånd från väggarna. De var av mattförnicklad metall med tre rörformade lampor att matt, vitt glas och engagerade i golvet för att lämna väggar och tak fria och låta de hela ytorna ge en lugn inramning. Bänkar, väntrumssoffor, kistvagnar med mera tillverkades av Ernst Bergholm, Västervik. Silversmeden Bertil Berggren, Stockholm ritade och utförde såväl sandfat, mullskovlar som en ljusstake av nysilver i mycket tidstypisk, spenslig utformning. Antependier komponerades och utfördes av textilkonstnärinnan Sofia Widén, Falun. Över altaret monterades en stor, skulpterad, modern Kristusgestalt av Ivar Lindecrantz. Bland annat kommenterades den med med att den var "enkel och välgörande fri från effektsökeri och schablon"och den invigande biskopen Sven Danell ansåg att den utstrålade maningen "Upplyft edra hjärtan". I folkmun kom skulpturen ibland att kallas "simhopparen" eftersom han syntes stå beredd att kasta sig ned mot kisthissens hål. Gardiner, möbler med mera till övriga utrymmen anskaffades från Nordiska Kompaniet i Stockholm. Hoppets kapell rymde som nytt 162 sittande personer, samt omkring 100 stående. I kisthissarna fanns dold belysning som lyste upp kistan vid sänkningen. I ett separat rum i nordöst, vars östfasad breddades med en mjuk sväng åt norr, stod orgeln och norr om det var en sakristia.
Ljusets kapell skilde sig i material endast genom att ha putsade väggar med lampetter. Stolarna var av teak med snörflätade sitsar till 40 personer. Orgeln stod även här i ett separat rum i nordöst, intill en sakristia. Från entrén i den böjda förbindelsen mellan kapellen var ett väntrum åt väster och en kranshall åt söder. Urnutlämnings- (nu sakristia) och visningsrummet, rakt under på bottenplan, fick vardera två målade glasfönster av Bertil Berggren. Suterrängvåningen hade bland annat kistmottagning, bisättningsavdelning, smyckningsrum och personalutrymmen.
1978 byggdes en tvåvånings kontorsbyggnad i öster som förbands med den böjda suterrängbyggnaden via en avvikande mörk länga med dörr och fönster åt söder och kistmottagning åt norr. Sakristian till Hoppets kapell togs bort och en ny gemensam kisthiss placerades här istället för i respektive kapell. Kranshallen byggdes om till väntrum för Hoppets kapell, dess pelarrad gjordes om till vägg och fönster togs upp åt arkaden utanför. Ett litet rum för exempelvis små sällskap eller icke kristna ceremonier inreddes i bottenvåningen. 1980 kompletterades altarskulpturen i Hoppets kapell med vävnader. 1990 vidgades ett fönster i vardera kapellet vid altarväggen till takhöga fönster. Hoppets kapell renoverades kraftigt. Dörren till arkaden murades igen och en digitalorgel sattes in i kapellet. Golvarmaturen ersattes med en stor, nedhängande takring som är sex meter i diameter, "Birgittakronan" från Hans-Agne Jakobsson. En bänkrad togs bort och alla bänkar riktades framåt. Taket laserades med äggoljetempera och fick en ny list. Orgelrummet ska bli kontor 2002 och man har satt in en ogenomsiktlig plexiglasskiva i öppningen till kapellet för att få in något av ljuset från det rummet. Ljusets kapell renoveras hösten 2002. Taket har målats blått med äggoljetempera och entrén har fått ett vindfång av glas. Orgeln är avlägsnad, okänt när, och rummet har slagits samman med före detta sakristian. Idag inryms den enda sakristian i det gamla urnutlämningsrummet.
År 1956 Fast inredning - glasmålning
Urnutlämningsrum och visningsrum.
Konstnär: Bertil Berggren
År 1956 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Ivar Lindekrantz
År 1956 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmosaik på altarvägg i Ljusets kapell.
Konstnär: Gun Setterdahl
År 1956 Invigning
25 mars
År 1956 Nybyggnad
Krematorium och två kapell.
Arkitekt: Åke Porne
År 1956 Fast inredning - orgel
I Hoppets kapell.
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
År 1966 Fast inredning - orgel
Flyttas till Ljusets kapell från Lextorpskyrkan 1985.
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
År 1980 Specifika inventarier - altartavla
Nya textilvävnader.
Konstnär: Bertha Ågren
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
IGNIS: Tidskrift för eldbegängelsespörsmål, Svenska Eldbegängelseföreningen, Stockholm. Nr 5, maj 1956, Trollhättenummer till invigningen av krematoriet i Trollhättan den 25 mars (palmsöndagen) 1956.
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, Gravkapell, "Religionsutövning","Krematorium", "Porne,Åke:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin