Motivering (skydd): VALLA KYRKA uppfördes 1859-61, på samma plats som sin medeltida föregångare. Margareta Hvitfeldts gravkor från 1663-64 fick stå kvar och byggdes samman med nuvarande kyrkan. Kyrkan är byggd efter ritningar av Ludvig Hedin.
Kyrkans EXTERIÖR är en god representant för de nyklassicistiska kyrkobyggnader som uppfördes kring mitten av 1800-talet. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden. Kyrkans nuvarande utvändiga färgsättning är baserad på de ursprungliga kulörerna, dock något ljusare.
INTERIÖREN är öppen och ljus. Dess nyklassicistiska grunddrag har redan från byggnadstiden varit kompletterade med arvet från den gamla kyrkan, bestående av såväl 1600-tals- som 1700-talsdetaljer, eftersom dessa ansågs värdefulla. Från kyrkans egen byggnadstid härrör predikstolen och bänkkvarterens utsida, kompletterade av den nyklassicistiska orgelfasaden från 1878. Läktare och altarring är vid kyrkans byggande tillverkade av delar från den gamla kyrkans läktare och altarring (1700-tal). Mest framträdande är altaruppsatsen av Hans Swant från 1663, flankerad av de två snidade gravkorsdörrarna från samma tid.
Renoveringen 1926 arbetade med att förstärka intrycket av dessa äldre inventarier genom att deras färgsättningar rekonstruerades, och att dessutom 1600-talspredikstolen också placerades i kyrkorummet, liksom att sentida fönster i gravkoret togs bort. Senare reparationer och renoveringar har arbetat vidare utifrån dessa förutsättningar. Viktigt för helhetsupplevelsen är det obehandlade korgolvet, troligen från byggnadstiden.
Sedan 1961 finns också den gamla kyrkans medeltida dopfunt i kyrkan.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- Margareta Hvitfeldts gravkor är idag unikt för Bohuslän, och dessutom sammanlänkat med en historisk personlighet med betydelse för den bohuslänska historien.
- Korets östvägg, mot gravkoret, kan eventuellt innehålla medeltida murpartier. - Den värdefulla träinredningen, till stora delar från byggnadstiden men med äldre delar från 1600- och 1700-tal. - Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Gravkor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
VALLA KYRKA har murar av gråsten, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. Dessutom finns invid östra korväggen en rund utbyggnad, som är ett gravkor från 1600-tal. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en likadan sockel. Alla utvändiga snickerier (se nedan) är målade i samma grågröna kulör, vilken går tillbaka på den ursprungliga utvändiga snickerikulören, vilken dock var något mörkare. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist, putsad av trä, målad i grågrönt. Gravkoret och torntaket är täckta med kopparplåt.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Höga rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med luckor av trä, målade i grågrönt. Tornet avslutas uppåt med ett kopparklätt torntak, med en lanternin av trä ovanför, målad i grågrönt. Lanterninen har rundbågiga öppningar med klassicerande omfattningar. Lanterninens kopparklädda tak kröns av ett förgyllt kors. GRAVKORET har en rund planform, byggt av sten med murar som kyrkan i övrigt. Det har ett litet runt fönster i öster. Taket har en något ovanlig form, nederdelen är sluttande som ett vanligt torntak, men överdelen har formen av en kupol. Den kröns av ett förgyllt klot med vindflöjel med årtalet 1652. Gravkoret är alltså äldre än kyrkan, och är byggt för Margareta Hvitfelts (1608-1683) och maken Thomas Dyres (1605-1651) familjs räkning. Det fick stå kvar när gamla kyrkan revs, och byggdes samman med nya kyrkan.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. I en rundbågig portnisch sitter en rektangulär trädörr, klädd med diagonalställd panel på utsidan. Ovanför dörren ett rundbågigt överljusfönster. Några av klivstenarna utanför ingången är äldre gravhällar. YTTERLIGARE INGÅNGAR finns mitt på båda långsidorna, av ungefär samma utformning som västporten, men med några trappsteg upp till portarna, varav åtminstone i den norra trappan ligger fragment av äldre gravhällar. Även i trappan upp till sakristian finns gravhällar som steg. Ovanför sydporten en minnesplatta av kalksten, med inskription från kyrkans byggnation. Alla kyrkans ytterdörrar, även sakristians, kan härröra från byggnadstiden, i vissa fall dock med ny panel på utsidan. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått. Solbänkar av sten. Något lägre rundbågiga fönster i vapenhuset och sakristian. Dessutom små rektangulära fönster halvvägs upp på tornfasaderna.
KYRKORUMMET är rymligt och ljust. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med samlingsrum på sydsidan och kapprum mm på norrsidan.
GOLVET är ett obehandlat trägolv, i koret sannolikt från byggnadstiden, i övriga kyrkorummet sannolikt från 1929. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat över koret. Taket är ljust gråmålat. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, gråmålad och med ett tandsnitt under en rödbrun list.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Dubbla spegeldörrar med tre fyllningar, gråmålade i norr och söder, mot vapenhuset med marmorerade speglar inom grått ramverk (likt bänkinredningen). Dörrarna till vapenhuset sannolikt från byggnadstiden, dörrarna i norr och söder är innerdörrar från sent 1800-tal innanför ytterdörrarna som troligen är från byggnadstiden. Dessutom finns, på ömse sidor om altaret, och innanför altarringen, två INGÅNGAR TILL GRAVKORET. Ingång sker genom två rundbågiga dörröppningar, av vilka det är den norra som används; den södra är sedan nya kyrkan byggdes en blinddörr. I dörröppningarna sitter det två skulpterade och genombrutna dörrar, där det inom det omgivande ramverket finns ett skulpterat. Allt är målat i bruna nyanser och med förgyllningar. Dörrarna är fint snidade barockarbeten, från 1600-talet. Restaurerade 1926 av Sven Gustafsson.
FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ljusgrått, och med innanfönster. Ytterbågarna kan vara från byggnadstiden, innanfönstren yngre. I korfönstren sitter färgade antikglas.
SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd samtida med kyrkan. Inredningen är från senare tid (1994), men dörrarna till kyrkorum och predikstol är från byggnadstiden.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Två rum på ömse sidor om mittgången, med väggar mot kyrkorummet klädda med vitmålad stående lockpanel. Byggda 1991.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golvet är ett obehandlat äldre brädgolv, vitputsade väggar och ett gråmålat brädtak. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i grått. Ytterportens insida indelad i spegelfält, målad i grått. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, målad i grått. Golv, trappor, tak och dörrar från byggnadstiden. Mindre förråd inbyggda under senare tid. RUMMET EN TRAPPA UPP har ett obehandlat brädgolv, vitputsade väggar och ett vitmålat skivklätt tak. Rummet är genom en skivklädd vägg avskiljt från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Dörren in till läktaren är en dubbel spegeldörr, målade i grått. Från byggnadstiden.
GRAVKORET från 1663-64 är ett runt rum, med golvet flera trappsteg lägre än kyrkans korgolv. Golvet är belagt med kalksten, väggarna vitputsade, och taket är ett murat stjärnvalv med markerade ribbor. I öster ett runt fönster. På golvet står fem kistor, tre stora, en halvstor och en mindre, med kvarlevorna av Margareta Hvitfelt (1608-1683), hennes man Tomas Dyre (1605-1651) samt deras tre barn, vilka alla gick bort för tidigt (18 dagar, 8 resp 18 år gamla). Gravkoret är byggt i samband med att sonen Ifver gick bort 1663. (Margareta Hvitfelt var en av Bohusläns största godsägare, och testamenterade hela innehavet till en stiftelse med utbildningsändamål. Stiftelsen finns ännu kvar.)
INREDNING:
ALTARE - Altarbordet är fristående en bit framför altaruppsatsen. Det är rektangulärt av trä, med släta grönmarmorerade sidor. På framsidan en förgylld skulpterad relief med törnekronan och Bibeln liggande över kors, ankare, palmblad och en strålglans. Placerad inom en förgylld rektangulär ram. På sidorna om detta två skulpterade ornament i form av hängande bladverk (samma typ som på läktaren). Mittreliefen sannolikt från 1861 (eller möjligen något äldre), sidoornamenten från 1700-talet. Altarbordet byggt 2001, med överflyttning av ornamenten från det gamla altaret.
ALTARUPPSATS - Barockuppsats av rikligen skulpterat trä, målad och förgylld. Den är placerad mot korets östvägg, på ett fundament som 2001 tillverkades av det äldre altaret från 1861 (genom att sidorna kortades och ornamenten flyttades till det nya). HUVUDMOTIVET utgörs av en nattvardsmålning (olja på trä), med rundbågig överdel, och omgiven av en skulpterad ram. Över och under tavlan finns bibelcitat, på danska, samt en donatorsinskription, med förgyllda bokstäver mot svart botten. Nattvardsmålningen flankeras av fyra skulpturer, föreställande de fyra evangelisterna. Evangelisterna har formen av karytider, dvs "mänskliga kolonner", stående på skulpterade konsoler i understycket bär de upp det något utkragande mellanstycket. I ÖVERSTYCKET finns en oval tavla med en relief föreställande Kristi Himmelsfärd. Tavlan flankeras av två mindre skulpturer Moses och Aron) och på tavlan sitter två basunblåsande änglar (putti). Allt kröns av en förgylld strålglans. Altaruppsatsen är skuren av Hans Swant, skänkt av Margareta Hvitfeldt 1663. Restaurerad 1929 av Sven Gustafsson.
ALTARRING - Sluten tresidig av trä. Sidorna indelade i spegelfält. I speglarna genombrutna skulpterade blom- och bladornament, målade i naturalistiska kulörer. Ramverket marmorerat i grått, och här finns också mindre skulpterade ornament. Överliggare och knäfall klädda med grönt tyg. Altarringen har ett ursprung i 1700-talet, kompletterad för att passa nya kyrkan. Södra grinden igensatt vid någon senare renovering. Restaurerad 1944 av Sven Gustafsson.
PREDIKSTOL - I kyrkan finns dag två predikstolar. DEN YNGRE PREDIKSTOLEN, som är från kyrkans byggnadstid, är placerade på norrsidan, med ingång genom muren från sakristian. Den består av korg, ryggstycke och ljudtak, och är utförd i sent nyklassicistisk stil, med tydliga empiredrag. KORGEN har sidorna indelade i fält, med förgyllda reliefer föreställande Lagtavlorna, Bibeln, den korsfästet Jesus, samt tillbedjande änglar. Rikligt profilerade och förgyllda över- och underkantslister samt på undersidan en förgylld snidad dekoration. RYGGSTYCKET består av en skulpterad och stjärnbeströdd blåmålad drapering, med förgyllda fransar. LJUDTAKET har en profilerad och förgylld kant, med bl a nedhängande skulpterade fransar, och är krönt av ett förgyllt kors. Predikstolen är målad i grått, med grå marmoreringar. Korgen tillverkad av spegelfabrikör Ruthenbäck i Uddevalla, ljudtaket skall enligt traditionen vara gjort av Herman och Olaus Olsson i Tångeröd, Tjörn. Restaurerad 1929.
DEN GAMLA PREDIKSTOLEN kommer från den rivna medeltidskyrkan, och är ett tidigt 1600-talsarbete i senrenässans. Den står uppställd på södra sidan av koret, och används i samband med begravningar. Den består av en korg, uppställd på ett två trappsteg högt fundament av trä, från 1985. Korgen är tillverkad av ek, och har refflade pilastrar i hörnen. På sidorna sitter adliga vapen mot svart botten, och med målade förgyllda texter över och under. Omedelbart under vapensköldarna finns bibelcitat på danska, överst och nederst står namnen på några av dem i de släkter som vapensköldarna tillhör. Predikstolen skänktes omkring 1600 av Anders Green med makan Mette Grube. Predikstolen har senare förändrats, i det att bl a också Margareta Hvitfelt och Thomas Dyres vapensköldar förekommer. Predikstolen såldes när nya kyrkan byggdes, och bl a hamnade vapensköldarna på Göteborgs Historiska museum. 1926 restaurerades och återuppsattes predikstolen i kyrkan. Vapensköldarna återdeponerades i två omgångar 1962 och 1967. Stora delar av bemålningen är från 1926, men den går tillbaka på äldre färgfragment.
DOPFUNT - Placerad på korets södra sida står kyrkans MEDELTIDA DOPFUNT av täljsten i två delar, cuppa och fot. Cuppan är rund, något avsmalnande nedåt. På sidorna finns ett flätmönster i relief. En enkel fals finns utmed innerkanten. Cuppan står på en fyrkantig fot, svagt avsmalnande uppåt och med en försänkning på ovansidan, motsvarande cuppans nederdel. Funten står på en modernare plint. Troligen ett 1100-talsarbete. Funten fanns i gamla kyrkan, men såldes 1872 till Göteborgs Historiska museum. Den restaurerades 1961 genom att den fick en ny botten, och återinsattes i kyrkan.
BÄNKINREDNING - I fyra slutna kvarter, fristående från väggarna. Bänkdörrar finns mot mittgången med inte ut mot sidogångarna. Bänkskärmar och bänkdörrar indelade i speglar, marmorerade i ljust grått med smala ramar i rött och blått. Bänkarnas utsida i övrigt målad i grå lasering. Insidan målad i rödbrun lasering. Bänkdörrar och bänkskärmar från byggnadstiden, i övrigt ombyggda 1929.
KORBÄNK - På korets norrsida står en mindre korbänk, med samma utförande och ålder som övriga bänkar i kyrkan. LÄKTARE - I väster, uppburen av fyrkantiga träpelare, målade i mörkgrå ådring med utanpåliggande tunna pilastrar på sina östsidor. Pilastrarna målade i ljusgrått med blå och röda marmoreringar och förgyllda kapitäl. Taket under läktaren målat ljusgrått. Läktarbarriären har ett framskjutande mittparti. Den är indelad i rektangulära speglar med målningar i. Mellan speglarna skulpterade växtornament, vars former återkommer i de skulpterade festongerna som hänger längs barriärens underkant. Barriären målad i grå nyanser, med ljusgrå och förgyllda ornament. Målningarna föreställer Kristus och apostlarna. Målningarna kommer från den gamla kyrkan och är av Lars Holm, utförda 1741. Också ornamenten och förmodligen delar av själva läktarbarriären härrör från den gamla kyrkans läktare, från 1700-talet (1741 eller tidigare). Läktaren i övrigt från kyrkans byggnadstid.
ORGEL - Nyklassicistisk orgelfasad med förhöjt mittparti under spetsigt gavelfält, med profileringar och skulpterade kreneleringar och krön. Grått marmorerad med grå och rödbruna kanter samt förgyllningar. Orgelfasaden hör till kyrkans första orgel, byggd av Molander 1878. Nuvarande orgelverket byggt 1971 av Hammarbergs, med användande av några av Molanders stämmor.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på korets snedväggar. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, och med snidade och förgyllda krönornament. Av Ruthenbäck 1861. Ytterligare två nummertavlor sitter mitt på respektive norra och södra långväggarna. Enklare utförande, med svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar. Troligen 1800-tal även dessa.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, den mindre omgjuten i Göteborg 1814, den större gjuten i Ystad 1939.
GRAVHÄLL I KYRKORUMMET - Mot södra långväggen är fästad en gravhäll av grå kalksten, rektangulär, med figurer i högrelief och inskription; över norske kanslern Anders Green och hustrun Mette Grubbe, döda 1614 resp. 1625. Ursprungligen i gamla kyrkans kor (gravkammaren ännu intakt under nuvarande kyrkans golv), flyttad till nuvarande plats 1926, tidigare i vapenhuset. Anders Green var rikskansler i Norge.
Fasadkulör (2003): Vit
Byggnadsdel (2003): Gravkor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
VALLA har haft kyrka sedan medeltiden. Den gamla kyrkan byggdes till med ett gravkor i öster 1663-64, för kvarlevorna efter Margareta Hvitfelts familj. Den gamla kyrkan befanns dock för liten under 1800-talet, och revs 1859.Den ersattes av en ny kyrkobyggnad, byggd av Andreas Persson från Bollebygd efter ritningar av Ludvig Hedin. Gravkoret i öster fick dock stå kvar, och byggdes samman med nya kyrkan, som stod klar 1861. Andreas Persson hade tidigare också byggt grannkyrkorna i Stenkyrka och Klövedal.
Även andra delar, som altaruppsatsen och dörrarna in till gravkoret fick bli kvar på samma plats som tidigare. Vissa andra detaljer fördes också över. 1878 fick kyrkan orgel.
Kyrkan har genomgått flera reparationer och renoveringar, men förefaller inte ha omgestaltats i någon större utsträckning. Gravkoret fick stora fönster 1900, men dessa sattes igen redan 1926. Vid denna senare tid, slutet av 1920-talet, skedde en större reparation och renovering, som tillsammans med vissa åtgärder 1944 och 1961 gav interiören det utseende den i stort sett har än idag. Inredningsdetaljerna från 1600- och 1700-talet återfick sina ursprungliga färgsättningar, den gamla predikstolen placerades i kyrkorummet, och kyrkans medeltida dopfunt återfördes från Göteborgs historiska museum, där den hamnade 1872.
Den senaste större ändringen var inbyggnaden av rum under läktaren 1990-91.
År 1872 Specifika inventarier - dopfunt
1872 Dopfunten till Göteborgs historiska museum. Gustaf Brusewitz.
År 1878 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1925 Underhåll - exteriör
Utvändiga reparationer av gravkoret.
År 1926 Konservatorsarbeten
Restaurering och konservering av dörrar mot koret, restaurering av den gamla predikstolen.
Konservator: Sven Gustafsson
År 1929 Underhåll - interiör
Invändig renovering, med bl a nya golv mm.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1929 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsats och läktarbarriär.
Konservator: Sven Gustafsson
År 1929 Teknisk installation - värme
Centralvärme med pannrum under sakristian.
År 1946 Underhåll - takomläggning
Omtäckning av tornet med koppar.
År 1950 Teknisk installation - el
Kyrkan får elbelysning.
År 1950 Underhåll - exteriör
Reparation av gravkorets tak.
År 1952 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkans gamla klocka till Lilla Askerön.
År 1959 Underhåll - målningsarbete
Yttre och inre ommålning "med plastfärg" .
År 1962 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Uvändig målning av gravkoret, med "plastfärg".
År 1964 Underhåll
Omfattande träskadeinsektssanering utförd av Bill Slagarp.
År 1967 Underhåll - exteriör
Yttre reparationer (omputsning och ommålning av fasaden).
År 1970 Underhåll
Yttre reparationer av gravkoret.
År 1971 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk, med återanvändning av fem äldre stämmor.
År 1974 Teknisk installation - VA
Toaletter i vapenhus.
År 1977 Teknisk installation - värme
Elvärme installerad.
År 1984-1985 Underhåll - interiör
Arkitekt: Per B. Persson
År 1984-1985 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavlan, gamla predikstolen, gravkorsdörrar, nummertavlor, altarring, läktarbarriär.
År 2000-2001 Underhåll - exteriör
Utvändig reparation (ommålning mm, särskilt fönster och dörrar).
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 2. Bohusläns museum (stencil)..
Bohuslän i ord och bild. Uddevalla 1924.
Claesson, Claes Våra kyrkor. Uddevalla 1958.
Hallbäck, Sven-Axel Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg 1964.
Jacobsson, John Göteborgs och Bohusläns kyrkor i ord och bild. Skara 1933 sid.100.
Silfverstolpe, Carl Margareta Hvitfeldt. Ellös 1972.
Amark, Mats Bohusläns medeltida kyrkklockor. Uppsala 1945 sid.18.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Hedin,Ludvig:Arkitekt"; "Persson,Andreas:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin