Motivering (skydd): VALLA KYRKA uppfördes 1859-61, på samma plats som sin medeltida föregångare. Margareta Hvitfeldts gravkor från 1663-64 fick stå kvar och byggdes samman med nuvarande kyrkan.
Kyrkan ligger i ett karaktäristiskt höjdläge i Tjörns dalgångslandskap, dessutom inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
KYRKOGÅRDENS äldre delar har en för det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet karaktäristisk utformning. Särskilt norr om kyrkan finns många karaktärsskapande höga gravvårdar. Kyrkogårdens grusgångar, stenmurar med grindstolpar samt trädrader är viktiga för helheten.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
VALLA KYRKOGÅRD ligger i ett krönläge i en smal nord-sydlig dalgång. Kyrkogården har medeltida ursprung och den nuvarande kyrkan ligger på samma plats som sin medeltida föregångare.
Kyrkan ligger på den högsta punkten på kyrkogårdens äldre del, vilken inte är mycket bredare än vad kyrkan är lång. Kyrkogården sluttar alltså ner från kyrkan åt norr respektive åt söder. En del av gravarna ligger på norrsidan, något fler i söder. Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad gråstensmur i alla väderstreck utom i söder, där den ansluter till 1959 års utvidgning, endast åtskild av en häck. Innanför muren står hamlade lindar. Ingångar finns i alla väderstreck, genom smidesgrindar mellan putsade grindstolpar krönta med stenklot.
Grusade gångar i rutnätssystem, med huvudgångar upp mot kyrkportarna, och med gräsbevuxna kvarter. Gravarna ligger relativt tätt, och de många har ram. Flera höga och halvhöga gravvårdar skapar karaktär åt kyrkogården i partierna närmast kyrkan. Särskilt påtagliga är de många höga vårdarna norr om kyrkan. Några äldre vårdar från tidigt 1800-tal finns.
EN YNGRE DEL ligger söder om den äldre, invigd 1959. Den är omgärdad av en kallmur, med hamlade lindar innanför, något yngre än kring den äldre delen. Grusade gångar i rutnätssystem, och gräsbevuxna kvarter. Gravarna med endast låga gravvårdar ligger delvis med rygghäckar.
KYRKOGÅRDENS YNGSTA DEL ligger norr om de äldre delarna, från 1990-talets början, med mindre väg och en parkeringsplats emellan. Invid denna del finns också ett modernare FÖRSAMLINGSHEM.
Ett BÅRHUS ligger rakt väster om kyrkan. Långsmalt, med vitputsade väggar och tegeltäckt sadeltak. Byggt 1990, på den plats där det fram till 1961 låg kyrkstallar. Öster om kyrkan, på andra sidan vägen, ligger ett förråd och garage, med liknande utformning, från 1959. Det var tidigare bårhus.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLINGS 1995: VALLA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1426, år 1900: 2132, år 1995: 4352
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger enskilt mellan två bergshöjder. Ca 150 m norr om kyrkan, återfinns församlingshemmet och ca 350 m nordväst om kyrkan, pastorsexpeditionen. Kyrkan ligger i en smal dalgång i nord-sydlig riktning, mellan de största sammanhängande odlingsbyderna, vilka återfinns främst i nordväst och söder om kyrkan. Socknen ligger i kustbygden och består till största delen av kuperad skogsmark men även av tämligen stora odlingsmarker. Valla bildar riksintresse i ett landskap med utskiftad bybebyggelse och fornlämningar med lång kontinuitet. Valla ligger på Tjörn, ca 10 km sydväst om Stenungsund.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, ett rundat gravkor i öster, en sakristia i norr samt torn i väster.
I: Enligt avbildning av Gunnar Bruzewitz bestod den gamla kyrkan, som sannolikt uppförts under äldre medeltid, av långhus och smalare, rakslutet kor. Kyrkan hade också ett stentorn i väster av okänd datering. Ett gravkor tillbyggdes i öster 1663-64 för kvarlevorna efter Margreta Hvitfeldt och Thomas Dyre samt deras barn. Detta fick kvarstå när den övriga kyrkan revs 1859.
II: Den befintliga kyrkan, förutom gravkoret, härrör från en nybyggnad 1859-61 efter ritningar av L. Hedin.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade. Flertalet fönster är liksom portalerna höga och rundbågiga. Långhusets täcks av ett sadeltak, valmat över det tresidiga korpartiet. Västtornet kröns av huv och lanternin. Ingångar i väster via vapenhuset samt mitt på långhusets norra och södra sida. Interiören uppvisar en blandning av 16-, 17- och 1800-tal. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv, valmat över koret, på en profilerad taklist. Från den gamla kyrkan har vissa inventarier bibehållits. Altaruppsatsen i praktfull barock är utförd av Hans Swant och en gåva 1663 av Margareta Hvitfelt, som med sin make lät uppföra gravkoret. Det rikt skulpterade altaret från 1700-talet flankeras av två rikt skulpterade 1600-talsdörrar, varav den ena leder mot gravkoret och den andra är en blinddörr. Två predikstolar finns. Den södra i renässans skänktes år 1600. Den norra i nyklassisk stil är samtida med kyrkan. Även den slutna bänkinredningen är ursprunglig. Läktaren med figurmålade fält är från 1741. Läktarunderbyggnaden tillkom omkring 1991 efter ritningar av Per B Persson.
Gravkoret har rundad grundplan och täcks av en huv, invändigt av ett sTjörnvalv. I samband med en restaurering omkring 1900 upptogs två nya fönster. En invändig restaurering 1926 under Axel Forssén och Sven Gustafsson omfattade bl.a. igenmurning av fönster. Utvändig restaurering har ägt rum bl.a. 1970.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 2. Bohusläns museum (stencil)..
Bohuslän i ord och bild. Uddevalla 1924.
Claesson, Claes Våra kyrkor. Uddevalla 1958.
Hallbäck, Sven-Axel Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg 1964.
Jacobsson, John Göteborgs och Bohusläns kyrkor i ord och bild. Skara 1933 sid.100.
Silfverstolpe, Carl Margareta Hvitfeldt. Ellös 1972.
Amark, Mats Bohusläns medeltida kyrkklockor. Uppsala 1945 sid.18.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin