Motivering (skydd): GULLHOLMENS KYRKA av trä uppfördes 1799 på ny kyrkplats. Kyrkan representerar 1700-talets skede av de kapell och kyrkor som uppförts i den bohuslänska kustbebyggelsen, på grund av de långa avstånden till den egentliga sockenkyrkan.
Kyrkan utgör en viktig och integrerad del i den välbevarade träbebyggelsen på Gullholmen-Hermanö, som har höga kulturhistoriska värden och utgör område av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkan har ett framträdande läge i bebyggelsens centrala del.
Kyrkans EXTERIÖR bär den karaktär den fick vid renoveringen och ombyggnaden 1904, gestaltat av arkitekt Gustaf Améen, med drag av både nygotik och nationalromantik.
INTERIÖREN innehåller spår från hela kyrkans historia, med inredningsdetaljer från byggnadstiden och 1800-tal (altare, altarring, altaruppsats, predikstol, läktare, orgelfasad) kompletterat med de ändringar som skett 1904 (bänkar, fönster) och 1935 (bänkgavlar, skivinklädnader, restaurering av altaruppsats). Interiörens nuvarande utseende går i huvudsak tillbaka till 1935, med undantag för färgsättningen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Exteriören är välbevarad sedan 1904.
- De inredningsdetaljer som är från byggnadstiden eller tidigt 1800-tal.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2003)
GULLHOLMENS KYRKA är uppförd med en stomme av timmer, och består av rektangulärt långhus och kor, med sakristia tillbyggd i öster, och ett torn av trä i väster. Dessutom ett vindfång på sydsidan. FASADERNA är vitmålade och klädda med liggande panel (fasspont), med inbrädade knutlådor och förstyvningar mellan fönstren. Sockeln är en kraftig stensockel, högre på norrsidan eftersom marken sluttar. Kyrkans TAK är ett sadeltak, täckt med rött tegel (flacktegel). Tornspiran är klädd med kopparplåt.
TORNET är av timmer, troligen jämnårigt med kyrkan men ombyggt 1904. Fasaderna är klädda med liknande panel som kyrkan, men är genom förstyvningar indelade i tre delar. Klockvåningen är klädd med stående panel, något utkragande ovanför panelen nedanför. Tredubbla gråmålade ljudluckor i alla väderstreck. Torntaket har i sitt nedre takfall spetsiga små takkupor. Ovanför detta en låg åttkantig turell, och ovanför detta en smal hög spira.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i fyra steg och med smidesräcken leder till en dubbel gråmålad trädörr, panelklädd och med svarta dekorativa smidesbeslag. Ovanför dörren ett skärmtak, plåtklätt och med snickeridekorationer i gavelspetsen. YTTERLIGARE EN INGÅNG finns på sydsidan till koret, genom ett inbyggt vindfång. Stentrappor leder upp till gråmålade trädörrar på vindfångets både östra och västra sida. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått.
KYRKORUMMET är ljust med en inredning hållen främst i vitt och blå och blågrå kulörer. Ljusspelet genom de färgade fönsterglasen ger liv åt interiören. Koret har rak avslutning åt öster och markeras genom att två korta väggliv sticker ut från långhusväggarna. Korgolvet har samma nivå som i långhuset.
GOLVET är ett lackat trägolv, av äldre datum av yngre datum. VÄGGARNA är klädda med släta träfiberskivor, vitmålade i koret och ljust blå i långhuset. Inne i bänkkvarteren en rödbrun bröstning. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat i koret, och klätt med släta träfiberskivor. Taket är vitmålat. I mötet mellan tak och vägg en smal profilerad taklist, målad i ljusblått. Tvärs över kyrkorummet går två tvärbjälkar.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt på korets sydsida. Spegeldörrar med tre fyllningar, med beigerosa speglar och blått ramverk. Troligen från 1935. Dörrarna vid koringången är en smal dubbel spegeldörr, av äldre datum. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. I innanfönstren sitter färgade glas i blyinfattning. Fönsterbågarna troligen från 1904.
SAKRISTIA - På korets östsida, byggd 1904. Inredningen är från 1935, med förhållandevis enhetlig skåpsinredning. Fönster år öster av motsvarande typ som i övriga kyrkan.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av linoleum, vitmålade brädväggar och ljust grågrön pärlspont i taket. Ljusblå lister. Vissa delar av inredningen från 1904, övriga delar från 1935 och senare. RUMMET EN TRAPPA UPP har en liknande inredning. Rummet är genom en brädvägg avskiljt från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Dörren in till läktaren är en dubbel spegeldörr, från 1904.
INREDNING:
ALTARE - Av trä, placerat en bit framför korväggen. Sidorna klädda med släta träskivor, med utanpåliggande speglar i form av kors. Målat i beigerosa med gråbeige speglar. Ett äldre, möjligen ursprungligt, altare byggt av spontade hyvlade brädor, som skivklätts troligen vid renoveringen 1935. ALTARUPPSATS - Placerad på altarets bakkant. Förhållandevis smal men hög. Huvudmotivet är en målning (olja på duk) föreställande ett krucifix, mot en gråmarmorerad bakgrund. Under målningen en lägre målning föreställande ett vilande Guds Lamm. Allt detta omgivet av en profilerad och förgylld ram. Ovanför denna en mindre målning med halvrund ovansida, föreställande Uppståndelsen. Alla målningarna flankerade av tunna smala kolonner och med enkla figursågade vingar utanför, gråmarmorerade. Altaruppsatsen från 1828. Krucifixmålningen har 1889-1935 varit övertäckt med en annan målning, men togs fram och konserverades 1935 av C O Svenson. Uppståndelsemålningen utförd av Gunnar Erik Ström
ALTARRING - Rektangulär med snedfasade hörn, och öppen i bakkant. Figursågade balusterdockor, marmorerade i grått med blå över- och underdelar. Knäfall och överliggare klädda i blått tyg. Troligen från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - På norrsidan, bestående av korg, trappa och ljudtak. På KORGENS sidor sitter evangelistmålningar inom arkadbågar, med profilerade lister runt om. Profilerade lister också längs över- och underkant, samt ett inåt svängt och skrånande underrede. Evangelistbilderna är förhållandevis stora och dominerar uttrycket hos predikstolen, som i övrigt är målad i rött, blått, grönt och svart. Underredet är rödbrunt. TRAPPAN har ett slutet räcke med profilerad överliggare. På sidan finns dekorationsmålade festonger, i övrigt målad likt predikstolen. LJUDTAKET är åttkantigt med snidade ornament längs över- och underkant, och med ett genombrutet krön, på vars topp ligger ett vilande lamm med en fana. Tillverkad av Olof Eliasson från Huseby i Morlanda 1828. Målningarna på sidorna av Gunnar Erik Ström 1949-50.
DOPFUNT - Av trä, placerad på korets sydsida. Sexkantig fot, på vilken står sex kolonner som bär upp cuppan, sexkantig även den och med kraftig och profilerad kant. Målad i brunrosa och med förgyllda ornament och lister. Från 1906.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning utmed båda långväggarna. Gavlarna är rektangulära med enkla utanpåliggande speglar. Bänkskärmar mot koret med utanpåliggande speglar även de. Speglarna svagt marmorerade i grått, och gavlarna i övrigt blåmålade liksom överliggaren. Ryggar av pärlspont. Bänkarnas insida målad i brun lasering. Bänkgavlarna från 1935, innanmätet i bänkarna troligen från 1904. På läktaren står 1904 års bänkar kvar oförändrade.
KORBÄNKAR - En mindre sluten korbänk på korets norrsida. Motsvarande ålder och utformning som övriga bänkinredningen.
LÄKTARE - I väster, uppburen av fyrkantiga pelare med fasade kanter, och med lister markerade kapitäl. Läktarbröstningen indelad i speglar, med dekorativa blomsterornament målade i. Övriga delar av läktarbröstningen målade i blått. Läktaren sannolikt 1800-tal, möjligen ursprunglig, men förefaller ombyggd 1904.
ORGEL - Tredelad orgelfasad med tydlig nyklassicistisk utformning. Rundbågiga pipöppningar flankerade av pilastrar, och med ett mittpartiet högre än sidopartierna. Målad i vitt och blått med förgyllda ornament. Orgelhuset byggt 1879 eller 1880. Orgelverket var ursprungligen byggt av Salomon Molander, men byggdes om 1935 av Hammarbergs och 1983 av Grönvalls orgelbyggeri.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på korväggen, på ömse sidor om altaruppsatsen. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, och med snidade och förgyllda krönornament, 1800-talsarbeten. KLOCKOR - I tornet hänger två klockor. Den äldsta är från 1799, gjuten av C F Grönwall i Stockholm. Den yngre är från 1931, gjuten av M&O Ohlsson i Ystad.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - På norra långväggen hänger den tavla som under perioden 1889-1935 utgjorde huvudmotivet i altaruppsatsen. Målningen har också ett snidat överstycke, som då också utgjorde en del av altaruppsatsen.
Fasadkulör (2003): Vit
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
GULLHOLMEN blev egen församling med tillstånd i ett kungligt brev 8 maj 1798. Kyrkobygget kunde då börja planeras, och inleddes under vintern i början av året därpå. Timret kom från skog i Morlanda. Under hösten 1799 stod kyrkan klar att användas, troligen invigd till första advent. Inredningen var då inte helt färdigställd, vilket skedde allt eftersom. 1828 införskaffades en altartavla, och predikstolen fick ett ljudtak.
Kyrkan genomgick en grundlig renovering 1904, under ledning av arkitekt Gustaf Améen, med flera förändringar som följd. Tornspiran byggdes (sedan 1828 endast ett sadeltak på tornet), och tillsammans med en ny panel och nya fönster och dörrar samt en tillbyggd sakristia, så gav detta kyrkan ett nytt utseende utvändigt. Även invändigt skedde ändringar detta år, vilkas sekelskifteskaraktär dämpades genom 1935 års renovering, ledd av arkitekt Axel Forssén, en renovering som hade mer klassicistiska förtecken. I allt väsentligt bär interiören fortfarande den prägel den fick då, med undantag för färgsättningen från 1977.
År 1826 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1828 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolens ljudtak tillverkat.
Konstnär - Bildhuggare: Olof Eliasson, Huseby
År 1828 Specifika inventarier - altartavla
Troligen utförd av holländsk konstnär.
År 1828 Underhåll - exteriör
Reparation av tornspiran, efter att den blåst ner i en storm.
År 1871 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning (hållen i vitt).
År 1879 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1889 Fast inredning - altaruppsats
Ny altartavla i befintlig altaruppsats.
Konstnär: Alfred Gullbring
År 1904 Underhåll
Större renovering av hela kyrkan. Ny utvändig panel, nya fönster, nya bänkar, ommålning mm.
Arkitekt: Gustaf Ameén
År 1906 Specifika inventarier - dopfunt
En ny dopfunt skänkt till kyrkan.
År 1924 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning. Eventuellt inte utfört.
År 1935 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol och altartavla. Äldre altartavla (från 1828) åter i bruk.
Konservator: C O Svensson
År 1950 Fast inredning - predikstol
Målningar i fälten på predikstolens sidor.
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1952 Teknisk installation - värme
Elvärmeanläggning
År 1977 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1983 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk, med några äldre stämmor.
År 1990 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar på läktarbröstningen, med äldre målningar som förebild.
Konstnär: Ingeborg Petersén
År 1996 Underhåll - exteriör
Utvändig ommålning och reparation, renovering av fönster.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1980. Bohusläns museum (stencil)..
NILSSON, JONAS: Minnesskrift över Gullholmens kyrka, (150 år) 1949.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin