Motivering (skydd): STALA KYRKA uppfördes 1876-78 efter ritningar av S Andersson, Uddevalla, på en då nyanlagd utvidgning av kyrkogården. Kyrkan har haft två föregångare, en medeltida och en från 1646. Båda dessa låg på den södra delen av kyrkogården, vilken alltså har kontinuitet sedan medeltiden.
Kyrkan är ett exempel på de sena nyklassicistiska sockenkyrkor som i sin utformning också har influenser från medeltida byggnadsverk, i detta fall ovanligt starka.
Kyrkan är EXTERIÖRT förhållandevis oförändrad sedan byggnadstiden, med undantag för bytet av takmaterial till tegel samt detaljer i fasadputsens utförande (växling mellan slät- och spritputs).
INTERIÖRENS grunddrag med ett stort öppet och ljust kyrkorum är bevarade, liksom stora delar av inredning från byggnadstiden eller strax efteråt (predikstol, altarskrank, altarring, läktarbröstning, orgelhus, innertak, bänkskärmar och nummertavlor). Men interiören är också påverkad av senare arbeten, som vindfång innanför ytterdörrarna, ändrade bänkkvarter, och läktarunderbyggnader, samt att altaruppsatsen från tidigt 1600-tal och predikstolen från 1634, båda från den gamla kyrkan, nu finns i kyrkorummet.
Sakristians relativt moderna inredning är enhetlig och väl sammanhållen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- Exteriören är i huvudsak oförändrad sedan byggnadstiden.
- Kyrkans medeltida dopfunt.
- Den gamla altartavlan och predikstolen, båda från 1600-talet.
- De inredningsdetaljer som härrör från kyrkans byggnadstid.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Polygonalt korutsprång, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
STALA KYRKA är byggd i sten, och består av långhus och kor i samma byggnadskropp, och med en tresidig absidliknande tillbyggnad i öster som inrymmer sakristia, och ett torn av sten i väster. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över sakristian, täckt med enkupigt tegel. Kopparklätt kors över kornocken, liksom över norr och sydportalernas gavlar. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en något utskjutande sockel, putsad. Fasaderna har tunna strävpelare i hörn och mellan fönster, i två avsatser avtäckta med skifferplattor. Taklisten är profilerad med fris av gult tegel ovanför en rundbågig putsad fris.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Även tornet har strävpelare i hörnen. Parvis placerade rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med rödbruna ljudluckor. Tornfasaderna är halvvägs upp avdelade med en profilerad gesims, och under denna en sågtandad list. Tornfasaderna kröns av gavelpartier med trappstegsformad taklist. Ovanför detta ett högt kopparklätt torntak, krönt av ett kopparklätt kors.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär kalkstenstrappa leder till en rundbågig portal, under ett något utskjutande gavelparti, med bågfris under taklisten, och krönt av ett järnkors på nocken. Dörrarna är plåtklädda, brunmålade med gotiserande smidesbeslag. Ovanför dörrarna ett halvrunt överljusfönster. Mitt på södra och norra långsidorna finns liknande portar, med kalksenstrappor som leder upp till fyrsprångiga rundbågiga portaler, i vilka sitter dubbla brunmålade dörrar med halvrunda överljusfönster ovanför. Dörrarna är dubbla spegeldörrar av trä, den södra dock plåtklädd. Mellan dörrarna och överljusfönstren sitter runda minnestavlor med kyrkans byggnadsår på. Nord- och sydportalerna är något utskjutande och med mindre takfall över, krönta av järnkors. Alla ytterdörrar troligen från byggnadstiden, senare plåtklädda. Det gäller även sakristiedörren. FÖNSTREN är rundbågiga smala höga träfönster, parvis placerade, och småspröjsade i kryssmönster. Målade i vitt. Solbänkar av skiffer.
KYRKORUMMET är stort, öppet och ljust. Koret utgörs av kyrksalens östra del, med samma golvnivå som i resten av kyrkorummet. Kyrkorummet avslutas i öster av en hög korbåge. I korbågen en skärmvägg som avskiljer en sakristia i den tresidiga absiden där bakom. Altare och altaruppsats sammanbyggda med skrämväggen. Absidens övre del med sitt blåmålade och stjärnbeströdda tak är synlig genom korbågen. Ovanför korbågen ett målat textband, med texten "LOFVER GUD I HELGEDOMEN" i guld på blå botten. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med samlingsrum på sydsidan och kapprum på norrsidan.
GOLVET är ett lackat trägolv, av yngre datum. VÄGGARNA är slätputsade och gråvita. TAKET är ett tredelat brädtak (tredingstak), avvalmat i absiden. Taket har synliga bjälkar med pärlspontpanel i facken mellan bjälkarna. Taket är ljust gråmålat. I mötet mellan tak och vägg en enkel brunt marmorerad taklist.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Till vapenhuset leder en dubbel spegeldörr med tre fyllningar, gråmålad med marmorerade speglar. Från byggnadstiden. Innanför ingångarna i norr och söder sitter vindfång med modernare utformning, och med släta gråmålade innerdörrar. Ytterdörrarna däremot är de ursprungliga dubbla gråmålade spegeldörrarna. FÖNSTREN är höga och rundbågiga, och sitter i par. Fönstren är av trä, vitmålade och med innerbågar. Fönsterbågarna är spröjsade i ett tunnare kryssverk inom kraftigare spröjsar, vilka har formen av två rundbågiga fönsterhalvor med ett mindre runt fönster ovanför. Bågarna troligen inte ursprungliga.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - I väster, med släta väggar mot kyrkorummet, målade som övriga väggar. Byggd 1989.
SAKRISTIA - Bakom skärmväggen i koret. Sentida mycket väl sammanhållen inredning i traditionell stil, med grå spegeldörrar med marmorering i speglarna, och med väggen mot kyrkorummet också indelad i spegelfält. Inredningen från 1982.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golvet är ett lackat trägolv, vitputsade väggar och ett vitmålat brädtak. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i gråvitt, från byggnadstiden med senare förråd under. Ytterporten är en dubbel spegeldörr, liksom dörren in till kyrkorummet. Båda målade i grå lasering, och från byggnadstiden. RUMMET EN TRAPPA UPP har en motsvarande inredning, och är inte isolerat mot tornvåningarna ovanför. Dörren in till läktaren är en spegeldörr av motsvarande utseende och ålder som dörren mellan vapenhus och kyrkorum.
INREDNING:
ALTARE - Av trä, placerat mot skärmväggen i koret. Gråmarmorerat med ljusgrå spegelfält på sidorna. Troligen från någon av 1900-talets tidigare renoveringar.
SKÄRMVÄGG med ALTARUPPSATS - i korbågen, avskiljer sakristian från kyrkorummet. I skärmväggen är ALTARTAVLAN infälld, en oljemålning på duk föreställande Kristi Förklaring. Målningen har rundad överkant och förgylld ram. Den är placerad inom ett ramverk som samtidigt är ett förhöjt mittparti av skärmväggen. Ramverket kröns av en gavel med kors överst. Resten av skärmväggen är indelad i ett antal speglar och krönt av ett listverk. Målat i grå nyanser med förgyllningar runt speglarna marmorering i speglarna. Dörrar till sakristian på ömse sidor om altaret, gråmålade spegeldörrar. Allt från byggnadstiden. Målningen utförd av Carl Nordström 1878 efter förlaga av altartavlan i Jacobs kyrka i Stockholm.
ALTARRING - Halvrund, sluten, med rektangulära fält, och profilerade lister, varav en är förgylld, under överkanten. Överliggare och knäfall klädda i rött tyg. Målad i grått, med marmorering i speglarna. Från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - Placerad på norrväggen, består av korg, trappa, ryggstycke och ljudtak. Allt utfört i sent nyklassicistisk stil, målat i ljust grått med förgyllningar och vissa blå dekorationer. KORGEN är åttkantig och står på en åttkantig stolpe med profilerad konsoler. Den har med en kraftig profilerad underkantslist, delvis förgylld. På sidorna förgyllda rundlar inom fält med bågfris. I rundlarna förgyllda symboler för tro, hopp och kärlek samt tio guds bud (lagtavlorna). Överkanten har en mindre kraftig profilerad list. LJUDTAKET är också det åttkantigt, med en fris med små förgyllda rundlar och med förgyllt och gråmålat listverk. Ljudtaket är krönt av ett förgyllt kors i klot. RYGGSTYCKET har tre speglar i ett ramverk och är målad i grå nyanser med förgyllning runt speglarna. TRAPPAN har en förhållandevis enkel barriär med speglar i ramverk, och som avslutas med en kraftigare trappstolpe krönt av en stiliserad eldsflamma. Hela predikstolen är från byggnadstiden.
DOPFUNT - Placerad på korets sydsida, framför södra bänkkvarteret. En MEDELTIDA dopfunt av täljsten. Cuppan är rundad och med slät utsida. skaftet är refflat, och foten har en ornamentik i form av palmettblad på ovansidan. Från 1200-talets mitt eller senare hälft.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning, fristående från väggarna. Enkla gavlar med armstöd, och med mittfältet marmorerat. Bänkskärmarna indelade i spegelfält, marmorerade. I övrigt är bänkarna målade i grått. Bänkskärmar från byggnadstiden, i övrigt ombyggda 1949 och 1989.
KORBÄNKAR - På korets norra och södra sida. Slutna, med framsidan indelad i spegelfält, marmorerade. I övrigt gråmålade. Från byggnadstiden, inte senare ombyggda. Den södra kallas klockarebänken och skall vara byggd av Olle Hansson i Kärreberg. Den norra bänken är sammanbyggd med predikstolens trappa.
LÄKTARE - I väster, uppburen av kraftiga fyrkantiga pelare, marmorerade i grått och med förgyllda kapitäl. Läktarbröstningen indelad i små kvadratiska spegelfält, marmorerade. I övrigt gråmålad. Från byggnadstiden.
ORGEL - Stort orgelhus med sent nyklassicistisk utformning. Tredelad fasad, med bredare och högre mittparti. Rundbågiga pipöppningar flankerade av smala pilastrar. Vitmålat med förgyllda ornament och dekorationer. Byggt 1883 efter ritning av F G A Dahl. Inrymde ursprungligen ett orgelverk av Molander. Nuvarande orgelverk av Hammarbergs, från 1974, med nyttjande av 8 av Molanderorgelns stämmor.
NUMMERTAVLOR -Två stycken, placerade på ömse sidor om koröppningen. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, och med snidade och förgyllda krönornament. Från byggnadstiden.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor: Den äldsta är lillklockan, gjuten 1609 i Stralsund. Storklockan är gjuten 1877 vid Göteborgs mekaniska verkstad.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - ALTARUPPSATS från den gamla kyrkan; nu uppställd invid den norra långväggen invid nordingången. Tredelad uppbyggnad, med rundbågiga tavlor med textfält över och under, mellan slanka kolonner. Mittentavlan föreställer Kristi korsfästelse, flankerad av Getsemane till vänster och Uppståndelsen till höger. 1600-talsarbete, troligen 1600-talets första hälft. Restaurerad 1962 av C O Svenson, och insatt i kyrkan samma år. Intill korets sydvägg står den gamla kyrkans PREDIKSTOL uppställd. Barockarbete med evangelistreliefer på sidorna inom arkadbågar, med textfält över under samt kolonner i hörnen. Från 1634, konserverad av C O Svenson 1956 och återinsatt i kyrkan.
Fasadkulör (2003): Vit
Byggnadsdel (2003): Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
STALA har haft kyrka sedan medeltiden. Den äldsta kyrkan av sten ersattes av en ny 1646. När denna under 1800-talet befanns för liten planerades för ett nytt kyrkobygge, som genomfördes 1876-78. Den gamla kyrkan revs. Den nya kyrkan placerades på en muromgärdad utvidgning av kyrkogården, ca 35 meter öster om sin föregångare. Byggmästare var Lars Herman Svensson Arvidsson, Torpa i Västergötland. Ritningarna var utförda av S Andersson i Uddevalla, och har en påtaglig likhet med Lane- Ryrs kyrka, byggd något år tidigare.
Senare renoveringar och reparationer har medfört mindre ändringar, bl a har takmaterialen ändrats under åren, från spån till plåt och nu senast till tegel. 1949 skedde en renovering under ledning av Uddevallaarkitekten Arthur Brattberg, då bl a bänkarna byggdes om, och 1989 byggdes rum under läktaren.
År 1876-1878 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan uppfördes under tiden 1876-78, togs i bruk 9/9 1877, invigningen skedde 28/6 1879.
År 1883 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes. Arkitekt F G A Dahl. Orgelbyggare Molander.
Arkitekt: Frans Gustaf Abraham Dahl
År 1892 Teknisk installation - värme
Kaminerna istallerade.
År 1895 Underhåll - takomläggning
Tornets kopparplåt byts ut.
År 1913 Underhåll - takomläggning
Kyrkans spåntak ersätts av falsad plåt.
År 1913 Underhåll
Renovering med omputsning, invändig ommålning, omförgyllning av altare och predikstol.
År 1949 Teknisk installation
1949 Tekn inst. Renovering av kyrkan, med bl a centralvärme, pannrum och elinstallation. Arkitekt Arthur Brattberg. Bohusläns museum.
Arkitekt: Arthur Brattberg
År 1949 Underhåll - interiör
Renovering av kyrkan, med bl a ommålning av interiören. Sannolikt också innerdörrar och innanfönster.
Arkitekt: Arthur Brattberg
År 1955 Underhåll - takomläggning
Ny kopparplåt på tornet.
År 1956 Konservatorsarbeten
Konservering av gamla predikstolen.
Konservator: C O Svensson
År 1962 Konservatorsarbeten
Konservering av gamla altartavlan.
Konservator: C O Svensson
År 1965 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1971-1972 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavlan.
Konservator: C O Svensson
År 1974 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av väggarna invändigt inklusive rundbågen i koret.
År 1974 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk, med några av de äldre stämmorna.
År 1975 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig ommålning. Tegelfriserna frilades, efter att ha varit övermålade.
År 1977 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av altarskrank och altarring samt stjärnhimlen över sakristian.
År 1996 Underhåll - takomläggning
Byte av takplåt till taktegel.
Arkitekt: S Andersson
År 1996 Underhåll - exteriör
Ommålning av fasader och trädetaljer.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Heikkanen, Pekka: Stala kyrka på Orust under 100 år. 1997.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1977. Bohusläns museum (stencil).
.
Emanuelsson, Henry: En kort historik över Stala kyrka 1646-1877. 1957.
Heikkinen Pekka: Stala kyrka på Orust under 100 år, Munkedal 1977.
Hallbäck, Sven Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg 1961
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin