Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Gustaf Adolfs kyrka ligger på en uppodlad del av det skogiga Hökensås. I anslutning till kyrkplatsen finns f.d. skola och lärarbostad.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en stödmur med murade och putsade grindstolpar från omkring 1800. Rätvinkliga grusgångar och flera gravvårdar är från 1800-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den timrade korskyrkan med tresidig koravslutning är uppförd på 1630-talet som kapell i Fiskebäck och flyttad till nuvarande plats 1780 för att bli sockenkyrka i den nyskapade församlingen Gustaf Adolf. Kyrkan försågs då med lanterninprytt torn i väster. En genomgripande renovering 1858 gav exteriören dess nuvarande nyklassicistiska karaktär med ljus träpanel och flacka tak. Ovanliga är korsarmarnas konkava pulpettak. Portar och fönster är från 1780 respektive 1858. Interiören präglas likaså av nyklassicism med putsade väggar och brädvalv från 1858. Sidoläktarna med sina bänkrader och symmetriska smala trappor är bevarade närmast intakta sedan 1780 medan orgelläktaren ändrats något och fått underbyggnader 1983. Från kyrkans tid i Fiskebäck härrör predikstol av Johan Werner d.ä. i senrenässans samt altaruppsats med urverk och dopfunt i barock av Jonas Ullberg. Altarring och korbänkar är från 1700-talet. Orgelns fasad är från 1858 års verk, byggt av Sven Fogelberg, varav sex stämmor är restaurerade. Bänkinredning och sakristia fick sin nuvarande form vid Axel Forsséns renoveringar under 1900-talets förra hälft. Till sakristian är en järnklädd ekport med stocklås, eventuellt medeltida.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i landskapet med intilliggande f.d. skola och lärarbostad. - Timmerkyrkans plan speglar barockens ideal och dess volym samt fasader nyklassicismens. - Interiörens nyklassicistiska prägel.
- Bevarad inredning, inventarier, fönster och portar från 1700- och 1800-talen. - Läktare med bevarade trappor och bänkrader.
- Predikstol i renässans och skärmvägg med träskulptur.
- Kyrkogårdens stenmur, grindstolpar, grusgångar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
GUSTAF ADOLFS KYRKA - Den timrade korskyrka från 1623 flyttades till nuvarande plats 1780 och försågs med torn i väster och ett fullbrett kor med tresidig avslutning i öster. Tornet omsluts till hälften av långhusets västra del och inrymmer således läktarens bakre hälft, vilken indikeras av långsidornas små fönster i två våningar. Norr om koret är en sakristia från 1948.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg sockel av gråsten som nästan helt döljs av en utskjutande vattenbräda. Sakristian vilar på en betongsockel. Fasaderna är klädda med en profilerad locklistpanel från 1858. Dess bemålning är gräddvit medan de profilerade fodren och hörnfodren är målade i beigt. Samma färg har de kraftigt utskjutande och profilerade takfötterna som löper horisontalt på gavlarna och inramar rösten med enkel stående panel. Över västporten är en stickbågad svart plåt med text till åminnelse av flytten 1780, inramad av pilastrar som bär en stickbåge med voluter i hjässan. Skylten uppsattes sannolikt vid renoveringen 1840. Över sydporten är ett litet pulpetformat skärmtak som bärs av två kraftiga grönmålade kolonner som påminner om svarvade dockor. I tornets västfasad är i mellanvåningen en rund glugg med lucka. I alla sidor utom den östra har tornet rundbågade ljudgluggar med sannolikt ursprungliga luckor av samma form. De bär en grönmålad fiskbenspanel. Lanterninens åtta sidor är klädda med stående gräddvit panel med beigt målade lister kring de åtta rundbågade gluggarna med likformade ursprungliga luckor av stående grönmålade brädor.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är från 1858. De har bågar och spröjs av mörkgrönt målat trä och blåsta glasrutor. Ett antal är öppningsbara och har hörnbeslag. De rektangulära långhusfönstren har korspost med fyra lufter, varav de nedre har åtta och de övre fyra rutor. Den södra korsarmen har i nivå med läktaren två rektangulära fönster med mittpost och två lufter. Varje luft har tio rutor. I den norra korsarmens västsida är ett litet rektangulärt läktarfönster med enkel luft och fyra rutor. I nivå med orgelläktaren och under denna är på vardera långsida ett kvadratiskt fönster med enkel luft och fyra rutor. Sakristian har i öster ett kvadratiskt fönster med mittpost och två lufter med två rutor var. På västsidan är två kvadratiska fönster med enkel luft och fyra rutor, den ena i nivå med källartrappan och den andra i skrubben ovanför denna. I sockeln är mot öster ett liggande fönster. I tornets bottenvåning är åt söder två rektangulära fönster med enkel luft och sex rutor. Ovan porten ett fönster av samma slag som orgelläktarens.
PORT - Alla portar är från 1780 och har raka krön. Västporten utgörs av en pardörr med grönmålad profilerad fiskbenspanel och sentida handtag. Framför porten är en granittrappa och i väggen två järnräcken. Sydportens stående ekplank är utåt klädda med en liggande grönmålad profilerad panel och har dörring samt dekorativ låsplatta. Framför porten ligger en kalkstenshäll. Sakristiporten är klädd med stående grönmålad panel och har ett litet kvadratiskt fönster. Framför porten är en granittrappa med järnräcke.
TAK - Långhuset har ett brant sadeltak som är valmat över koravslutningen. Ut över korsarmarna går pulpettak med något konkav profil. Dessa tak tillkom 1858. Sakristian har ett flackt sadeltak. Alla dessa takfall täcks av enkupigt lertegel och har vindskivor av beigt målat trä. Torntaket består av en flack huv med åttasidig sluten lanternin och ovanpå denna en rundad huv med torntupp. Taktäckningen är kopparplåt med förskjutna hakfals. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt med diskret placering.
GUSTAF ADOLFS KYRKA - Korskyrkan består av ett långhus med grunda korsarmar i norr och söder samt ett fullbrett kor i öster med tresidig avslutning. Norr om koret är en sakristia och väster om långhuset vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören har bibehållit sin nyklassicistiska prägel från 1780 och 1858 års renoveringar. Altaruppsats och predikstol i barock från kyrkans tid i Fiskebäck är framträdande inslag i rummet och bildar en livfull kontrast till klassicismens raka linjer. Interiörens färgsättning är ljus och bidrar till ett intryck av stenkyrka. Alla fönster har foder, bågar och spröjs av gråmålat trä.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset med sina två grunda korsarmar har ingång i väster via vapenhuset och i söder via den ena korsarmen. Rummet saknar med undantag för den västra delen symmetriska fönsteraxlar. I väster samt i korsarmarna är läktare, varav den västra rymmer en orgel. Under orgelläktarens bakre hälft är underbyggnader från 1983. Den södra korsarmen har ursprungliga symmetriska läktartrappor invid gaveln. Dessa är smala och av gråmålat trä med ledstänger. Den norra korsarmen har endast kvar den västra trappan medan den östra är ersatt med ett väggfast förvaringsskåp av träfiberskivor i beige bemålning. Bänkkvarteren indelas av en mitt- och en tvärgång. Över mittgången hänger två mässingskronor och en med lönnlöv utsirad bronskrona i nyrenässans, samt över läktaren två smärre mässingskronor. I tvärgången står ett skrivbord i grön lasyr samt en ljusbärare i smide. I den norra korsarmens östra del är bänkraderna borttagna till förmån för en liggande textilförvaring i grön lasyr. I nordost står predikstolen.
GOLV - Golvet består av smala fernissade brädor från 1948.
VÄGG - Timmerväggarna är reveterade och slätputsade. De bär en beige kalkfärg och har mellan fönstren stora kvadratiska fält med grå bemålning och ramar i en mörkare nyans. Upp till bänkryggshöjd är en liggande träpanel från 1925 med grön lasyr. De raka öppningarna in till korsarmarna har vinklade hörn. Korsarmarnas väggfält är klädda med beigt målad glasfiberväv. Läktarunderbyggnadernas väggar är av vitmålad slätspont. På dessa hänger dels Gustaf III:s tal 1772, dels Carl XIII:s 1810, båda med förgyllda kronkrönta ramar. I den norra korsarmen hänger ett tryckt blad från 1721 till åminnelse av den Augsburgska trosbekännelsens införande. På södra långsidan, öster om korsarmen, hänger ett huvudbaner och en enkel vridbar nummertavla.
PORT - Vapenhusporten är en rak pardörr från 1925 med strukturmålning i grönt och brunt. Den övre av dörrhalvornas utanpåliggande marmorerade fyllningar är rundbågad. Den södra porten är rak och ursprunglig. Den består av fyra gråmålade ekplank som hålls samman av kraftiga gångjärnsband och tvärgående kraftiga brädor samt har ett stocklås. Det grönlaserade fodret är sentida.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har korspost och fyra innanlufter från 1925. Dessa är fastskruvade och har fyra respektive åtta rutor. Det profilerade fodret är sannolikt delvis ursprungligt. Den södra korsarmsgaveln har i höjd med läktaren två rektangulära fönster med mittpost och två (i öster öppningsbara) innanlufter från 1925 med tio rutor var. De profilerade fodren är ursprungliga. I den norra korsarmens västvägg är i läktarhöjd ett rektangulärt fönster med enkel öppningsbar innanluft från 1925 med fyra rutor. Det profilerade fodret är ursprungligt. På orgelläktaren är två kvadratiska fönster i långsidorna med enkla innanlufter från 1925 med fyra rutor. Fodren är som ovan.
TAK - Takets tunnvalv från 1858 är reveterat, slätputsat och vitkalkat. Kring kronfästena är stuckrundlar. Den gråmarmorerade taklisten med dess karnisprofil är likaså putsad. Över sidoläktarna och orgelläktarens bakre hälft är plana tak klädda med vitmålad glasfiberväv. Hos orgelläktaren bärs detta av två pelare i grön lasyr, vilka även stöder själva läktaren. I den södra läktaren stöttas taket i dess södra del av en tvärgående bjälke, buren av fyra barkade och gråmålade stolpar. Taket under läktarna är också klädda med vitmålad glasfiberväv från 1975, sidoläktarnas tak är svagt sluttande.
KOR - Det femsidiga koret har i norr dörr till sakristia och i öster två fönster som flankerar altaret samt ytterligare ett i söder. I norr är predikstolstrappan, piano i mörkt fodral samt ambo i grön lasyr och i söder dopfunten och ett dopaltare från 1925 i grön lasyr med ett kors på fronten. På ömse sidor om altaret är skärmar med dörrar. På dessa är fyllningar med blomstermotiv på mörk botten. Gångjärnsbanden är formade som växtslingor och på dörrarnas insidor sitter skjutreglar i smide. Skärmarna bär en grön lasyr och har suttit samman med altarringen innan denna miste sina grindar. Kvar är dock på var sida en halv balusterdocka av samma slag som de övriga. Allt är sannolikt från 1734 då bänkarna målades av Johan Kinnerus. Över koret hänger en kristallkrona. GOLV - Som långhus fast två trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. På ömse sidor om östväggen sitter enkla vridbara nummertavlor, över dopaltaret ett krucifix och två trälampetter i barock.
INNERDÖRR - Till sakristian är en ursprunglig (eventuellt medeltida) rak dörr av två ekplank med liljeformade gångjärnsband och två stocklås. Utsidan är klädd med svartmålade järnplåtar. Det breda profilerade fodret är samtida och bär en grön lasyr. En nödutgångsskylt är synnerligen kontrasterande.
FÖNSTER - Som långhus. Innanfönstren har dock antikglas.
TAK - Som långhus och valmat över avslutningen. Mot långhuset hänger en vit högtalare. FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret av stående brädor med grön lasyr är ursprungligt även om skiva och golvlist är sentida. Bakom altaruppsatsen är en liten trappa av obehandlat trä upp till urverket.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett rikt skuret barockarbete från 1717, med stor säkerhet utfört av Jonas Ullberg från Velinga. Den förkroppade predellan har en kartusch med försvunnen inskription. Från denna reser sig två vridna kolonner med skurna blommor och korintiska kapitäl. De flankerar ett mittfält med en kalvariegrupp där den överdimensionerade och försilvrade Kristusfiguren är utförd i friskulptur. På sidorna står monumentala friskulpturer av Moses och Johannes döparen med sina attribut, helt omgivna av en rikt genombruten akantusdekor. Det förkroppade entablementet pryds av skurna fruktklasar, änglaflykter och en liten segrande Kristus i friskulptur, vilken tycks flyga iväg över kalvariegruppen. På krönet är en urtavla med verk av Nils Lundberg, sannolikt från sent 1700-tal. Arrangemanget är dock ursprungligt och omges av en rikt genombruten akantusdekor med tre änglar i friskulptur, varav de flankerande bär Kristi pinoredskap. Den rika polykromeringen består främst av blått, brunt och guld.
ALTARRING - Den halvrunda, ursprungliga altarringen har en tät balustrad av svarvade kraftiga dockor med grågrön marmorering. Grindarna plockades bort 1975. Knäfallet är stoppat och klätt med rött tyg, det grönlaserade armstödet är sentida.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning från sent 1800-tal ombyggdes 1925. Den består av 16 rader i norr och söder, samt tre mot dessa vinklade rader i varje sida av korsarmarna (norra armens östra hälft undantagen). Raderna löper ända in till väggen och har skärmar med enkla fyllningar mot kor och tvärgång. De lutande ryggarna har svagt rundade krön med bokbräda och under denna ursprungliga träknoppar. Under sitsarna är radiatorer och vid golvet fotbräda. De raka gavlarna från 1925 har utanpåliggande rundbågsfyllningar med brun marmorering. I övrigt bär gavlar och skärmar brun strukturmålning. Invändigt bär bänkarna grön lasyr. På orgelläktaren finns några oförändrade exemplar av bänkarna med rundade gavlar. Sidoläktarna har i sin helhet bibehållit de ursprungliga bänkraderna som är fyra på varje läktare. De enkla gråmålade träbänkarna har raka ryggar med bokbräda och sitter samman medelst tvärgående grova reglar.
PREDIKSTOL - Den åttasidiga predikstolen är ett rikt skuret arbete från 1653 och bär drag av både senrenässans och barock. Upphovsmannen var greve Per Brahes bildhuggare Johan Werner d.ä. Predikstolen nåddes tidigare via en trappa utifrån men ombyggdes 1840 varvid trappan i öster tillkom. På korgens sidor är svarta rundbågsfält, varav fyra har reliefer av fyra allegoriska kvinnofigurer, sannolikt symboliserande olika dygder. I två av fälten är halvskulpturer av evangelisten Johannes och ännu en som ej kan bestämmas. Fälten omges av beslagsformade reliefer. På hörnen är kraftiga kolonnetter med målade blomrankor i renässansmanér. Dessa bärs av basens förkroppningar, även dessa med beslagsreliefer. Mellan dem är ovala kartuscher och längs nederkanten skuren blomsterdekor av enkelt slag. Entablementet pryds ovan kolonnetterna av utskurna ynglingsansikten. Bokstödet har på undersidan en kraftig blomsterrelief. Korgen bärs av en avsmalnande fot av gråmålade brädor. Trappskärmen från 1840 utgörs av äldre delar. Mot bakgrund av breda grönmarmorerade brädor sitter fyra halvskulpturer av samma art som de på korgen. Dessa skildrar allegoriska kvinnofigurer och skiljs åt av brunmarmorerade halvkolonnetter. Dessa halvskulpturer som totalt är sex till antalet. På det svagt sluttande entablementet sitter två ynglingsansikten som de ovan. Det med korgen samtida åttasidiga ljudtaket har i sin himmel en svävande duva. Längs takets nederkant är en rikt kontursågad list. På krönets sidor är frontoner med ovala kartuscher, inom två av dessa är adelsvapen (det ena med en mansfigur och det andra med tre pilar), övriga med målade slingor på svart botten. På hörnen står mansfigurer, vilka föreställer bland annat evangelisterna. Korg och ljudtak har framtagen ursprunglig bemålning i främst brunt och grönt.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 17 stämmor. Den är byggd av Nye orgelbyggeri i Nye år 1998. Verket inbegriper de restaurerade sex stämmorna från 1858 års romantiska verk av Sven Fogelberg (lärjunge och efterträdare till Pehr Lund). Spelbordet är inbyggt i fasadens södra gavel. Fasaden från 1858 är ritad av arkitekt Ludvig Hawerman och består av tre högt placerade stående rektangulära pipfält med rundade hörn. Mittfältet är något högre med förgyllt lyrkrön och voluter i vinklarna mot sidofälten, vars hörn pryds av palmetter. Bemålningen är grön med marmorerade partier.
LÄKTARE - Alla läktare är från 1780. Den halvrunda orgelläktaren bärs upp av två pelare med svarvade halvkolonner (vilka även bär taket), två svarvade kolonner vid mittgången och två halva mot väggarna samt mot långhuset fyra stolpar med fasade sidor. De bär alla brun strukturmålning. Bröstet har stående fyllningar, varav flera med målade blomsterkrukor. Bröstet bär i övrigt grön lasyr. Golvet består av fernissade brädor från 1998 och har en gradäng i norr och söder med tre rader var av det sena 1800-talets bänkar. Sidoläktarna bärs av tio stolpar i söder och fem i norr. Stolparna har samma bemålning som orgelläktarens. De mittersta mot långhuset vilar på fyrkantiga postament med fasningar i krönets hörn. De raka brösten har samma utförande som orgelläktarens. De sluttande golven utgörs av breda obehandlade brädor med fin patina. Mot trappuppgångarna är skärmar av liggande gråmålade brädor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är ett välskuret barockarbete signerat av Jonas Ullberg från Velinga år 1719. Den är sexsidig med fot i form av en bedjande ängel med gyllene lockar. På dopställets sidor är blomsterreliefer. Locket har valmade sidor med runda akantuskantade kartuscher med nötta inskriptioner. Det kröns av en extatisk ängel som är en mindre version av fotens.
HUVUDBANER - Baneret bär familjen Lagercrantz' vapensköld med hjälmprydnad och omgivande broskornamentik, vilket talar för en datering till omkring 1700. Baneret har en bevarad stång och är bemålat i brunt, blått och guld.
RENÄSSANSALTARUPPSATS (?) - Ramverket till vad som kan antas vara en altaruppsats eller altarskåp av ek i renässans med två mittposter och en tvärpost. Mittposternas nedre del har myntornamentik och den övre har vridna halvkolonnetter som skiljer tre rundbågsöppningar. Ytterligare två poster från objektet finns i tornet, varav den ena bär en tidstypisk attisk slinga. Eventuellt kan predikstolsskärmens skulpturer kopplas till denna.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i öster och väster samt två fönster i söder. I norr är en ursprunglig trätrappa med avsats och förråd under. Dess spjälräcke är sentida. Allt är gråmålat med undantag för långhusporten. I söder står ett bokbord i ljust trä.
GOLV - Golvet utgörs av ett brädgolv från 1900-talets förra hälft.
VÄGG - Väggarna är klädda med stående pärlspont från sent 1800-tal. Söder om långhusporten hänger den ursprungliga porten med sin svartmålade fiskbenspanel, nitar och dörring. Söder om ytterporten är en slät lucka in till elcentral. I trappan hänger vad som sannolikt är ett altarskåp i renässans.
PORT - Ytterporten är en pardörr från 1780 av stående brädor med rakt krön, utanpåliggande lås och sentida handtag.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har enkla lufter med sex rutor i djupa smygar. TAK - I taket är ursprungliga breda brädor.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1983 består av ett kapprum med toalett i norr och ett lekrum i söder.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus.
INNERDÖRRAR - De raka dörrarna har halvfranska fyllningar med brun marmorering och ramstycken med grön strukturmålning.
FÖNSTER - De kvadratiska fönstren har mittpost och två innanlufter med två rutor var från 1925. TAK - Taket är klätt med vitmålad glasfiberväv.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång med vindfång och källartrappa i väster, dörr till kor i söder, till skrubb i nordväst och fönster i öster. I väster står ett bönealtare och i öster ett skrivbord.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är klädda med smutsvitt målad glasfiberväv från 1975. I nordväggen är tre inbyggda textilskåp från 1948, vars dörrar har fyllningar och brun lasyr. I vindfånget är vitmålad liggande slätspont.
PORT - Den raka porten är från 1948 och har enkla marmorerade fyllningar och ramstycken i brun lasyr. I överdelen är ett kvadratiskt fönster.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till trappa och skrubb har samma utförande som porten, men saknar fönster. FÖNSTER - Det kvadratiska fönstret har mittpost med två öppningsbara lufter från 1948 med två rutor var. I smygen är ett gråmålat järngaller.
TAK - I taket är vitmålad glasfiberväv.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Allt är gråmålat. I väster är ett fönster och i öster läktardörr. Denna är ursprunglig med två halvfranska fyllningar och ett sentida runt fönster. I norr är ett sentida spjälräcke mot trappuppgången. Golv och tak består av ursprungliga breda brädor. Väggarna är klädda med pärlspont. I söder är en inbyggd trappa med liten skrubb under. Från taket hänger en träkrona.
VÅNING 3 - I denna våning är allt av obehandlat trä och man ser tornets stolpkonstruktion med strävor. Väggen är öppen in mot långhusvinden. I väster är en ursprunglig trappa och invid denna ett litet förråd med panel av liggande ny slätspont. Invid detta är ett trampverk till klockorna och i rummet förvaras vidare två dörrar från den ursprungliga bänkinredningen (av samma slag som i skärmarna kring altaret), två fyllningar med målade blomsterkrukor på svart botten (liknande dem på läktarna, kanske originalutförandet) och två poster från ett altarskåp i renässans.
VÅNING 4 - Allt är av obehandlat trä, bjälkarna bilade och ursprungliga. De två klockorna hänger i midjehöjd och har ovanför sig en liten avsats med ursprunglig trappa upp till lanterninen. Klockorna är gjutna av J M Fries i Jönköping år 1800.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Skärmtak, Torn - Väster, Tupp
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes under 1630-talet som ett kapell i Fiskebäck i sydöstra änden av Habo socken. Det restes på platsen för en nyligen nedbrunnen, medeltida sockenkyrka. Planen var korsformig i tidens anda och över korsmitten var ett centraltorn. Byggmästare var Håkan i Gunnarsbo och bygget bekostades av Per Brahes hauptman i Visingsborgs grevskap, Julius Kemmerer, adlad Lantzenfeldt. Denne skänkte en altartavla (ett sengotiskt altarskåp från en nordtysk kyrka som nu finns i SHM) till kapellet och lät iordningställa sin gravkammare på denna plats. 1647 målades interiören av Brahes "hovkonterfejare" Johan Werner d.ä. vilken 1653 förfärdigade en predikstol. Fyra år tidigare hade Sven i Högsbäck ålagts att uppföra ett nytt kor som straff för att han hade talat illa om kyrkan. Med all sannolikhet är det dagens tresidigt avslutade kor som då tillkom. Sakristia och vapenhus byggdes även vid denna tid. 1690 färdigställdes en ny altaruppsats av Nils i Munkebo. Kort tid senare, 1717 var ännu en altaruppsats färdig, sannolikt skuren av Jonas Ullberg, vilken två år senare gjorde en dopfunt. 1734 genomfördes en del renoveringsarbeten varvid ny bänkinredning tycks ha tillkommit samt väggar och tak målades av Johan Kinnerus, målarmästare i Jönköping. En nu försvunnen inskription på främre bänkraden omnämns i 1829 års inventering: "Guds milda nåd velsigne tig, margfaldelig, fast vi titt namn ej veta, som har uppå vår kyrkja tänkt, och herligt skänkt, med femtio dahler hvita. Kinnerus them till arfvode, för arbete på stohlemålning får. Nu tackar tig för gåfvan tin hvar stohl i Kyrkjan stor. 1734."
Under 1700-talet var Fiskebäcks kapell en väl etablerad offerkyrka där folk från när och fjärran skänkte gåvor för hjälp i sjukdom och nöd. I Habo sockens norra del rådde ett stort missnöje med den långa och besvärliga vägen till Habo kyrka. Invånarna lyckades vid 1758 års visitation få biskopen att tala för deras sak och lyfta fram frågan om en flytt av Fiskebäcks kapell emedan invånarna i den delen av socknen ändå hade så kort väg till Habo. Motståndet var dock för stort men man gav ej upp. Drivande var bonden Zachris Nilsson i Kvighult. 1779 lyckades det dock att få flytten beviljad genom ett kungligt brev från Gustaf III. 1780 skedde flytten från Fiskebäck till gården Lilla Flyttered och socknen Gustaf Adolf skapades, uppkallad efter kronprinsen. När kyrkan återuppfördes slopades centraltornet och ett västtorn byggdes istället. Hela inredningen flyttades med. Läktare uppfördes i väster, norr och sannolikt även söder. Den norra bekostades av J Broms på Dalen och kallades för "Dalens läktare". Exteriörens väggar och tak var ännu spånklädda och rödfärgade. 1818 övermålades interiörens målningar, väggarna i vit färg och taket i ljusblå. Målarmästare var M Ahlgren från Jönköping. 1840 slopades den utanför kyrkan liggande passagen mellan sakristia och predikstol. En skärmvägg anordnades istället.
1858 införskaffades en orgel, byggd av Sven Fogelberg (lärjunge och efterträdare till Pehr Lund) i romantisk stil. Fasaden ritades av arkitekt Ludvig Hawerman. För att ge plats åt orgeln ersattes det plana innertaket av ett välvt. Detta reveterades liksom innerväggarna. De förfallna yttertaken revs ned p.g.a. "den höga resningen som vanpryder kyrkan". Korsarmarna fick nu sina märkligt konkava pulpettak. Taktäckningen byttes från spån till tegel och väggarnas spånklädsel byttes mot panel. Fönsteröppningarna vidgades. 1889 nymålades interiören och sannolikt vid detta tillfälle tillkom en ny öppen bänkinredning och kamin.
1925-26 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Axel Forssén. Exteriören ommålades i befintlig ljusgul färg. Interiören ommålades under ledning av K J R Johansson som även tog fram den ursprungliga färgsättningen på predikstolen. Kyrkorummet försågs med innanfönster och ny port mot vapenhus. Bänkarna fick nya raka gavlar och mot väggarna en ny bröstning av slätspont istället för den gamla av pärlspont. 1936 omtäcktes torn och läktartak med kopparplåt. Nya hängrännor och stuprör av kopparplåt uppsattes. 1938 färdigställdes ett nytt pneumatiskt orgelverk av Th. Frobenius & Sønner, Lyngby. Detta återanvände föregående verks sex stämmor och tillförde sex nya. Vid ombyggnaden flyttades orgeln något bakåt.
1948 stod Forssén åter för en renovering. En ny mer praktisk sakristia byggdes, med pannrum under. De sotande kaminerna ersattes av centralvärme med lågtrycksånga. Valvet isolerades därvid, nya golv inlades och interiören rengjordes samt bättringsmålades. Redan 1959 utbyttes dock det nya uppvärmningssystemet mot elektriskt sådant i samband med elektrifiering av belysning, vilket skedde i enlighet med ett program upprättat av Sigurd Lidén. 1965 sanerades altaruppsatsen efter ett trämaskangrepp. 1968 insattes antikglas i korfönstren för att dämpa motljuset.
Elvärmen kom att leda till en sänkning av luftfuktigheten och därpå följande torkningsskador. Putsen på väggarna började släppa och inventariernas spricka. 1971 installerades en luftfuktningsanläggning. 1974-76 genomfördes renoveringsarbeten som projekterats av arkitekterna Lars Löfstedt och Rudolf Moeschlin. Fasaderna ommålades i enlighet med befintlig färgsättning. Sakristians skorsten revs. Efter en lång diskussion om reveteringens öde kom takputsen att lagas medan väggarna omputsades. Interiören ommålades därefter i enlighet med den befintliga färgsättningen. Altarringens grindar plockades bort. Konservator Alf Hedman rengjorde och fäste spjälkande färg på altaruppsats och predikstol. 1983 byggdes kapprum och toalett in under orgelläktaren efter ritningar av FABYKO AB, varvid tre bänkrader slopades. 1997-98 byggdes ett nytt orgelverk av Nye Orgelbyggeri AB med användning av de sex romantiska stämmorna från 1858 års verk, vilka restaurerats. Elva nya stämmor tillkom. Vissa omändringar skedde på läktaren. Vid samma tillfälle ommålades exteriören.
År 1647 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Konstnär - Bildhuggare: Johan Johansson d.ä. Werner
År 1653 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Johan Johansson d.ä. Werner
År 1690 Fast inredning - altaruppsats
År 1717 Fast inredning - altaruppsats
Upphovsmannen ej arkivaliskt fastställd.
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Ullberg
År 1719 Specifika inventarier - dopfunt
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Ullberg
År 1734 Fast inredning - bänkinredning
År 1734 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Måleri på väggar, tak och delar av inredning.
Konstnär: Johan Kinnerus
År 1780 Fast inredning - läktare
Läktare i väster och korsarmar.
År 1800 Specifika inventarier - kyrkklocka
Två stycken
Klockgjutare: Jonas Magnus Fries, Jönköping
År 1818 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggarnas dekor övermålas med vit färg och takets med ljusblå.
Hantverkare - Målare: M Ahlgren, Jönköping
År 1858 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Ludwig Hawerman
Orgelbyggare: Sven Fogelberg
År 1925-1926 Underhåll - målningsarbete
Exteriör och interiör ommålning.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1925-1926 Konservatorsarbeten
Framtagning av ursprungliga färger på predikstol.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1936 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt på torn- och läktartak. Uppsättning av nya hängrännor och stuprör.
År 1938 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Tillbyggnad av orgel och anordnande av pneumatisk traktur.
Orgelbyggare: Theodor Frobenius
År 1948 Underhåll - målningsarbete, interiör
Rengöring och bättringsmålning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1948 Ändring - tilläggsisolering
Arkitekt: Axel Forssén
År 1948 Teknisk installation - värme
Centralvärme med lågtrycksånga.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1959 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning och uppvärmning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1965 Konservatorsarbeten
Sanering av trämaskangrepp i altaruppsats.
År 1974-1976 Konservatorsarbeten
Fästning av spjälkande färg på predikstol och altaruppsats samt rengöring.
Konservator: Alf Hedman
År 1974-1976 Underhåll - omputsning
Ny revetering av innerväggar.
Arkitekt: Lars Löfstedt
Arkitekt: Rudolf Moeschlin
År 1974-1976 Underhåll - målningsarbete
Exteriör och interiör ommålning i enlighet med befintlig färgsättning.
Arkitekt: Lars Löfstedt
Arkitekt: Rudolf Moeschlin
År 1997-1998 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Orgel görs mekanisk. 1938 års stämmor ersätts av nya. Läktaren omändras något.
År 1997-1998 Underhåll - målningsarbete, interiör
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Håkan i Gunnarsbo:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin