Motivering (skydd): HYSSNA KYRKA ligger väl synlig, på ett impediment på Hyssnaslättens öppna odlingslandskap, ca 700 meter nordost om Hyssna gamla kyrka. Den monumentala kyrkan med sin tydliga placering utgör ett viktigt blickfång i det omgivande kulturlandskapet. I kyrkans närmaste omgivning finns söderut gamla kyrkstallar och prästgård samt i väster församlingshemmet. Kyrkogården inhägnas till största delen av en tätvuxen hög häck med smidesgrindar. En lindallé kantar kyrkogårdsgången i söder. Bårhuset (1963) är beläget nordväst om kyrkan.
Hyssna kyrka uppfördes på ny kyrkplats 1907 efter ritningar av Stockholmsarkitekten Tor Thorén, baserade på ursprungsritningar av Göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson. Kyrkan är uppförd i nygotisk stil med inslag av jugend, främst i interiören. I exteriören återfinns den relativt ovanliga materialkombinationen natursten och puts. Kyrkan är en god representant för de få större sena nygotiska sockenkyrkor som uppfördes på ny kyrkplats i början av 1900-talet. Hyssna kyrka är en av flera kyrkor uppförda vid denna tid där historiska formspråk lånades från inhemska landskyrkor i kombination med jugendformer, i syfte att vidareutveckla det gotiska formspråket. Det märks särskilt i tornets och portalernas utformning. Karaktärsskapande är de branta takfallen och de branta tjocka solbänkarna, som i koret är bågformade samt stenarbeten i fönster- och portalomfattningar.
Den fasta inredningen är verk av Stockholmsarkitekten Fritz Eckert och omfattar bänkinredning, orgelläktare, psalmnummertavlor samt dopfunt. Trots 1900-talets renoveringar representerar kyrkans interiör på ett tydligt sätt det tidiga 1900-talets nygotik med jugendinfluenser. Predikstolen och altaruppsatsen i barockstil är utförda av bildhuggaren Gustaf Kihlman 1706 respektive 1710 och överflyttade från Hyssna gamla kyrka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens häckar, smidesgrindar och lindallé.
- Kyrkans sedan byggnadstiden välbevarade exteriör.
- Den fasta inredningen från tillkomsttiden ritad av Stockholmsarkitekten Fritz Eckert. - Jugendinfluenserna märks särskilt i dörrpartiet mellan långhus och vapenhus med tillhörande sido- och överljuspartier.
- Predikstolen och altaruppsatsen.
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vidbyggnad
Inventeringsår (2002)
HYSSNA KYRKA uppfördes mellan åren 1905 och 1907 som en enskeppig salkyrka i jugendinfluerad nygotik. Inspiration från gotländska landskyrkor finns i exteriören i form av tornets och portalernas utformning. Planformen utgörs av ett rektangulärt långhus, smalare halvrunt kor i öster samt ett indraget torn i väster. En mindre kvadratisk utskjutande byggnadsdel för värme- och ventilationssystem finns i sydöst. Sakristia i norr.
FASAD - Kyrkans fasader är spritputsade avfärgade vita och vilar på en utkragad profilerad kvaderstensockel där vissa stenar har refflad yta. Portal- och fönsteromfattningarna är liksom hörnpartierna slätputsade. Runt om kyrkan i höjd med fönstrens underkant löper ett horisontellt slätputsat band. Ovanför det runda masverksfönstret finns en stentavla med guldinskription om byggandet av kyrkan. Strävpelare i två etager med naturstensskivor upptill, mellan korfönstren och vid portalerna. Samtliga stuprör är utförda i kopparplåt och har kvadratisk form. Dubbla rödmålade ljudluckor i alla väderstreck. Omfattningen runt dessa har spetsbågeform och mellan luckorna finns en kolonett i sten. Ovanför luckorna en fyrpassform och undertill solbänkar i sten.
PORTAL - Kyrkans huvudingång i mitt på tornets västfasad har en spetsbågig portal med gråmålad pardörr med stora ornamenterade smidesgångjärn. Portalen vidgas utåt i tre språng i form av kolonetter med kapitälband i sandsten. Av sandsten är även baserna och stenkorsen som utgör portalernas slutstenar. Ingången kröns av ett slätputsat tympanonfält med passblindering. Portalen har spetsiga branta tak täckta av svartmålad plåt och takfot i sten. Nord- och sydportal i samma utförande på långhusets mitt. Ovanför portalerna sitter ett överljusfönster. En mindre gråmålad port med rundbågigt överstycke i västra delen av kyrkans nordfasad. Porten till sakristian åt väster är gråmålad med rundbågig övre del. Åt öster en gråmålad dörr med rakt överstycke. Ett fönster i form av en romb på dörrbladets övre del. Värmekammaren i sydost har på östfasaden en rundbågig dörr gråmålad lika övriga.
FÖNSTER - På vardera långhusfasaden finns fyra fönster med tre lufter. Spetsbågiga fönsteromfattningar med vardera två spetsbågefönster med ett runt fönster placerat mellan bågspetsarna. Fönstren har omfattningar i sandsten, i mitten i form av en kolonett. Gråmålad blyspröjs samt branta stensolbänkar. Ett rundfönster ovanför den mindre västra portalen. Tre korfönster med bågformade solbänkar. Två spröjsade spetsbågefönster på långhusets västfasad, på vardera sidan om tornet, med solbänkar i sten. Ovanför dessa små rundfönster med fyrpassformad spröjs. På sakristians västfasad finns två små rundbågiga fönster med gråmålade snickerier på vardera sidan om dörren. Fönstren har slätputsade omfattningar och undertill solbänkar i sten. På dess norrfasad finns ett rundbågigt fönster spröjsat till elva rutor, sex undre rektangulära rutor med den mittersta övre rutan förhöjd och rundbågig samt de fyra övriga omramande denna. Värmekammaren har i söder ett rektangulärt fönster spröjsat till sex rutor. På tornets västfasad finns ett stort runt masverksfönster med slätputsad omfattning. Ovanför ljudluckorna rödmålade jalusier med spetsbågeomfattning och slutligen längst upp ett smalt spetsbågefönster spröjsat till åtta rutor med röda snickerier. På tornets norra och södra fasad finns under ljudluckorna ett spröjsat spetsbågefönster.
TAK - Sadeltak med svartmålad plåttäckning på långhus, valmat över koret med förgylld sol på nock. Murad vitputsad takfot i två språng. Torntaket sträcker sig ned över hörnen och spiran kröns av ett förgyllt solkors.
LÅNGHUS - Kyrkorummet i Hyssna kyrka karakteriseras stilmässigt av nygotik med jugendinslag. Kyrkans väggar genobryts av spetsbågiga fönster. Smalare kor i öster och orgelläktare i väster. Den fasta inredningen ritades av Stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Kyrkorummet täcks av ett trätak med synliga takstolar och sekundärbärprofiler. De spetsbågiga sidoportalerna i trä är utspringande i kyrkorummet och kröns av överljuspartier.
GOLV - Oljat brädgolv och gråmålad golvlist. Gröna mattor i mitt- och sidogångar. Gjutjärnsgaller i golvet för äldre ventilations- och värmeanordning.
VÄGG - Slätputsade väggar av kalkavfärgade vita. På östra långhusväggen finns på vardera sidan om koret rundbågiga öppningar med utsirat gjutjärnsgaller med fyrpassform i övre delen. På den östra långhusväggen finns också en bård målad i brunt med grönt bladmotiv. På västra långhusväggen sitter väggfasta klädhängare i trä målade gröna.
PORT - Nord- och sydportal i form av gulmålade rundbågiga pardörrar på långhusväggarnas mitt. Utanpåliggande spetsbågiga portalomfattningar i trä målade i mörkare och ljusare gul kulör med överljuspartier ovan dörrarna. Dörrbladen är gulmålade och spegelfyllnaderna markeras av rödmålade lister. Ovanför dörrarna finns spröjsade överljusfönster.
INNERDÖRRAR - Uppglasad pardörr med sido- och överljuspartier och stickbågigt överstycke åt väster. Ursprungligt utformade som svängdörrar senare försedda med tröskel. Glaset är spröjsat i rektangulära rutor och snickerierna gulmålade. Nedre delen av dörrbladen och omfattningen är speglade och målade ljust gula.
FÖNSTER - Fyra treluftsfönster på respektive långhusvägg i spetsbågiga fönsteromfattningar med slätputsade fönstersmygar. Två spetsbågefönster med ett runt fönster placerat mellan bågspetsarna. Samtliga fönster har järnbågar spröjsade med vitmålad blyspröjs. Mittposten i form av en kolonett i sten.
TAK - Öppen takstol i trä med sekundärbärprofiler målade i mörkt gul kulör som indelar taket i olika fält. Pärlspontpanel målad i ljust gul kulör. I öst-västlig riktning löper ljusare gula ribbor, vissa rundade till formen, andra kvadratiska med fasade hörn.
KOR
GOLV - Golv lika långhus och förhöjt i tre steg och gråmålad golvlist.
VÄGG - Koret markeras med en murad triumfbåge som står på gråmålad träsockel. Triumfbågen markeras i långhusväggen med ett illusionsmålat motiv i grisaille. I själva bågen utgörs motivet av en girland i grönt med blått band mot gul bakgrund. Slätputsad vit vägg, lika långhus.
INNERDÖRR - Gråmålad dörr med rakt överstycke åt norr. Dörbbladets nedre del är speglat och övre delen har nio runda antikglasrutor i rader om tre i ett spröjsat ramverk.
FÖNSTER - Tre fönster lika långhuset, ett fönster åt öster, ett åt nordöst samt ett åt sydöst. Korfönstren har bemålat och blyinfattat glas.
TAK - Takvalvet är slätputsat, avfärgat ljust blått och bemålat med guldstjärnor. Gråmålad profilerad murad taklist.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fristående altaret står på ett förhöjt träpodium. Framstycket är utsmyckat med en snidad förgylld akantusdekoration mot blå bakgrund samt två snidade bemålade keruber, vilka flankerar en medaljong med romerska sifferbeteckningen XII och kröns av en kunglig krona i guld och rött. Ramverket är målat brunt och framstyckets motiv inramas av en profilerad rödmålad list. Sidostyckena har guldfärgad akantusdekor som omsluter ett kors illusionsmålat.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utförd i barockstil av Gustav Kihlman 1710, överflyttad från Hyssna gamla kyrka. Den är utförd i tre etager där det nedre delen utgörs av en målning med nattvardsmotiv, utförd i olja på duk och signerad L Larsson 1907. Tavlan inramas av en profilerad list marmoreringsmålad i bruna kulörer. Mittetagen utgörs av en skulpturgrupp i halvrelief föreställande "Korsfästelsen". En snidad duva överst. Överstycket har rikt skuren genombruten ornamentik dekorerad med förgylld akantus och kröns av ett bevingat änglahuvud. Bemålningen är främst utförd i rött, guld och gråblått.
ALTARRING - Halvrund altarring på gråmålad sockel. Balustrad målad i gråblått med spiralformade kolonetter i rött och guld som upptill binds ihop av arkadbågar. Armstöd och knäfall stoppat och klätt med tyg i beige kulör.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är målad i grönt och rött och är indelad i fyra öppna kvarter med åtta bänkrader i varje som avgränsas mitt- och sidogångar. Bänkkvarteren har en speglade framstycken med rektangulära spegelfyllningar med övre trepassform målade i gul kulör, grönmålat ramverk och rödmålad överliggare. Bänkgavlarna har nedtill delvis förgyllda gråmålade svarvade ben och är förhöjda i förhållande till bänkryggarna. Överstycken med stiliserade delvis förgyllda bladmotiv. Bänkarna är stoppade och klädda med grönt tyg.
PREDIKSTOL - Predikstolen med tillhörande ljudtak i barockstil utfördes 1906 av Gustav Kihlman i Borås för Hyssna gamla kyrka. Den sexsidiga korgen är placerad på en fot med snidade bladmotiv bemålad i mörkt rött och blått. Nedre delen av trappräcket och korgen är dekorerat med bladmotiv i rött, blått och guld. Profilerade lister i grått och rött inramar målade speglar i rött där hörnen markeras med snidade bemålade änglahuvuden. Huvuddelen av korgen upptas av speglar med snidade figurer bemålade i silver och guld. Mellan speglarna spiralformade kolonetter med korintiska kapitäl. Upptill profilerade listverk och överliggare marmoreringsmålade grå. Änglahuvuden markerar predikstolskorgens hörn. I ljudtakets mitt finns en utsnidad duva. Förutom bladmotiv och hörn markerade av änglahuvuden står fyra små basunänglar på ljudtakets kant i varje hörn.
ORGEL - Orgelfasaden är nedtill målad grön med inslag av rött och guld. Nedre delen är speglad med spegelfyllnader målade ljust gula med övre trepassform. Orgelfasadens övre del har tre utspringande halvrunda partier med orgelpipor. De två mellanliggande partierna har varsin stor fyrpassform framför raderna av orgelpipor. Orgelpiporna sticker upp ovanför orgelfasadens övre kant, som utgörs av en bård av cirkelformer.
LÄKTARE - Läktaren bärs upp av tolv kvadratiska läktarpelare målade i grön kulör med listverk i guld, rött och mörkare grönt. Läktarens undersida är indelad i fem sektioner med pärlspontpanel h målad i ljust gul kulör. Fyra gradänger på golvet med fyra bänkrader i söder. I norra delen finns en bänkrad på övre gradängen och på de andra lösa trästolar. LÄKTARBRÖSTNINGEN är utförd i stil med bänkinredningens framstycken med samma färgsättning. Bröstningen är indelad i fem speglade sektioner med sex spegelfyllningar i varje. Ramverket är målat grönt, spegelfyllnaderna med övre trepassform gula och den avfasade listen runt om dessa är målad röd. En guldfärgad list ovanför och under speglarna. Baksidan av bröstningen är helt grönmålad med dito psalmboksstöd. Skyddsräcke i form av lamellglasskivor i fästen av vit metall.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är utförd i trä och i huvudsak målad i blått, med detaljer i rött och guld. Foten har motiv i relief och mjukt rundade lister. Cuppan har rundad form och listverk målade i mörkt blått och guld. Rödmålat textband med förgylld inskription i överkant.
NUMMERTAVLOR - Invid triumfbågen finns de två nummertavlorna i trä. Stående rektangulära tavlor med vit botten. Ramverk målat i gråblå kulör med profilerad list i rött och guld. Upptill och nedtill finns snidade partier med bladmotiv med bemålning i rött, guld, brunt och blått.
VAPENHUS
GOLV - Grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Slätputsade väggar avfärgade vita.
PORTAL - Kyrkans huvudingång nås via vindfång i väster. Kyrkporten är en pardörr i trä målad gul och speglad med tre speglar per dörrblad. Överljusfönster med spetsbågigt överstycke spröjsat till tre rutor.
INNERDÖRRAR - Svängdörr i form av gulmålad pardörr åt väster med uppglasat övre parti samt spröjsat överljusfönster med stickbågigt överstycke. Två dörrar åt väster på vardera sidan av pardörren. Gulmålad pardörr åt öster, lika interiör långhus. Gulmålad dörr med rundbågigt överstycke med glasat övre dörrblad åt norr.
TAK - Kryssvalv avfärgat vitt med ribbor som möts i halvrunda anfangsstenar ett stycke ned på väggarna. I väster en murad båge som bärs upp av halvrunda pelare med tärningskapitäl.
SAKRISTIA
GOLV - Ljust trägolv och gråmålad golvlist.
VÄGG - Slätputsad vägg avfärgad vit. Östra väggen är till större delen täckt av väggfast skåpinredning i trä med speglade gråmålade dörrar med rödmålade listverk. I västra väggens södra del finns en liten murad nisch med rektangulär form.
INNERDÖRRAR - Dörr åt söder, lika interiör kor. Gråmålad dörr åt väster med speglat dörrblad. Dito åt öster. FÖNSTER - Ett rundbågigt enluftsfönster åt norr med antikglas spröjsat till elva rutor, sex undre rektangulära rutor med den mittersta övre rutan förhöjd och rundbågig samt de fyra övriga omramande denna. Fönsterbänk av sten.
TAK - Vitmålat tak och rödmålad profilerad taklist.
TORN
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Omålat brädgolv, murade väggar och omålat plant brädtak. Enkel öppen trätrappa. Dörr åt norr. Stort runt masverksfönster åt väster med kolonetter i sten mellan de åtta fönsterlufterna som har trepassform ytterst.
VÅNING 3 - Omålat brädgolv, murade väggar och omålat plant brädtak. Enkel öppen trätrappa. Spjälvägg av trä i väster och bakom denna förvaring.
VÅNING 4 - Klockvåning.Två klockor. Omålat brädgolv, murade väggar och trätak. Enkel öppen trätrappa. Ljudluckor av stående träpanel målade röda. Två ljudluckor åt alla väderstreck.
VÅNING 5 - Kontrollrum. Ej besökt.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 05
Byggnadsdel (2002): Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Indraget, Torn - Väster
Inventeringsår 2002
Den medeltida kyrkan i Hyssna ansågs redan på 1800-talet otillräcklig i förhållande till den ökande folkmängden och därför började planeringen för en ny kyrka. Hyssna kyrka började byggas 1905 och invigdes 1907. Kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekten vid Överintendentsämbetet Thor Thorén, baserade på ursprungsritningar av Göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson. Den nya kyrkplatsen valdes med en önskan från församlingen om att från kyrkan ha utsikt över bygden och kyrkan är därför belägen på ett litet impediment i odlingsmarken på Hyssnaslätten.
Den nya stenkyrkan uppfördes som en stor enskeppig salkyrka och stilen är nygotik med inslag av jugend, främst i interiören. Planformen utgörs av ett rektangulärt långhus, smalare halvrunt kor i öster samt ett indraget torn i väster. En mindre utbyggnad för värmekammare finns i söder. I exteriören finns inspiration från gotländska landskyrkor i form av tornets och portalernas utformning. Den fasta inredningen ritades av Stockholmsarkitekten Fritz Eckert.
Kyrkan restaurerades invändigt 1936 efter förslag av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld. Förslaget innebar invändig ommålning, masonitebeklädnad på vissa takytor och dörrar samt utbyggnad av läktaren. Samma år installerades elektrisk belysning. Sakristia i befintlig utformning uppfördes på kyrkans norra sida efter ritningar av Göteborgsarkitekten Axel Forssén 1961. Kyrkorummet restaurerades 1967 under ledning av Göteborgsarkitekten Gunnar Hoving. Utvändigt invid nordportalen finns en 1975 utförd handikappramp. Efter Göteborgsarkitekten Arne Nygårds ritningar insattes en ny dörr mellan vapenhuset och läktartrappan 1979. En invändig restaurering som innefattade ommålning, kalkning av väggar och ombyggnad av sakristian genomfördes 1998. Året därpå renoverades tornet utvändigt. Vid en större utvändig renovering 2000 målades takplåten och fasaderna, dessutom konserverades portaler och fönsteromfattningar.
År 1700-1749 Fast inredning - predikstol
År 1700-1749 Fast inredning - altaruppsats
År 1907 Fast inredning - altarring
År 1907 Specifika inventarier - dopfunt
År 1907 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn, sakristia och värmekammare
Arkitekt: Thor Thorén
År 1907 Fast inredning - bänkinredning
År 1907 Fast inredning - läktare
År 1936 Konservatorsarbeten
Konservering av altaret, predikstolen och predikstolstaket.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1936 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysning.
År 1955 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgelverket med bibehållande av det pneumatiska systemet.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1967 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsatsen och predikstolen.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1969 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Ändring - begravningsplats/kyrkogård - Utvidgning av kyrkogården.
Obestämd yrkestillhörighet: Ebbe Holmberg
År 1975 Ändring - ombyggnad, exteriör
Ändring - ombyggnad, exteriör - Handikappramp byggs vid kyrkans norra ingång.
År 1997 Underhåll - takomläggning
Omläggning av yttertak.
År 1998 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning.
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 1999 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering av tornet och förgyllning av solkorset på tornhuven.
År 2000-2001 Konservatorsarbeten
konservatorsarbeten på fönsteromfattningar och portaler
Konservator: Cecilia Strömer
År 2000 Konservatorsarbeten
Utvändig konservering av elva fönsteromfattningar och tre portaler i sandsten.
Konservator: Cecilia Strömer
År 2000-2001 Underhåll - exteriör
Ommålning av plåttak på långhus,sakristia, kortak och pannrum. Blästring och lagning av putsfasader, Om målning av fönster och dörrar. Utbyte av takplåt på sidoingångarna till antrazinkplåt.
År 2013 Konservatorsarbeten
Konservering av fyra kolonetter mellan ljudluckorna i tornet, rosettfönstret samt västportalen
samtliga i kalksten.
År 2013 Underhåll - exteriör
Avfärgning av tornfasadernas putsade ytor samt långhusets västfasad, mindre putsreparationer på torn.
År 2015 Underhåll - exteriör
Plåttaken på långhus, sakristian, pannrum, korabsid samt takluckor och huvar har tvättats, rostskyddsgrundats samt målats en gång med plåtfärg. Samtliga putsade ytor på kyrkan förutom tornet har tvättats och behandlats med boracol. Därefter har fasaderna avfärgats med silikatfärg KEIM granital. Samtliga dörrar har målats med linoljefärg. Smidesdetaljerna på dörrarna har rostskyddsgrundats.
År 2015 Konservatorsarbeten
Kalkstenen på sydportalen har målats med linoljefärg av stenkonservator.
År 2015 Arkitekturbunden utsmyckning
Solsymbolen på spiran i öster har förgyllts med bladguld
Dahlberg, Markus. Red. Västergötland - landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Stockholm 2002. / Markving, Gustaf. Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin