Motivering (skydd): HYSSNA GAMLA KYRKA är belägen på en liten bergshöjd i utkanten av Hyssna samhälle. På kyrkans södra sida passerar ån Surtan som precis invid kyrkan har ett forsande lopp. En äldre landsväg passerar på en närbelägen stenvalvsbro (1855). Norr om kyrkan ligger den sista kvarvarande gården tillhörande den gamla bymiljön. Hembygdsgården, belägen på en liten holme i ån nordväst om kyrkan, konstituerar tillsammans med en äldre skolbyggnad med tillhörande lärarbostad en ålderdomlig kyrkbymiljö med höga värden. Den gräsbevuxna kyrkogården inhägnas av en stenmur som i öster kantas av lövträd och där det också finns en ingång med trappa. I den norra muren finns en vitputsad stiglucka.
Hyssna gamla kyrka är en av de kulturhistoriskt mest intressanta kyrkorna i Göteborgs stift och utgör tillsammans med intilliggande Melltorps radby riksintresse för kulturmiljövården. Betydande mursträckningar av den medeltida kyrkan återstår framför allt i långhusets västra del och sydportalen lär ha ursprungligt läge. Kyrkans nuvarande planform är dock resultatet av 1700-talets om- och tillbyggnader. Ett vapenhus i sten vidbyggdes 1702 och ersatte då ett äldre vapenhus i trä. Östra delen av långhuset förlängdes 1728 då det halvrunda koret också tillkom. Stentornet i väster byggdes ovanpå vapenhuset 1772, och fungerade en tid som kompanirustkammare. Sakristian med rundad östmur vidbyggdes öster om koret 1789.
Kyrkans interiör präglas av det sena 1600- och 1700-talens omdaningar och tillskott. Karaktärsskapande är takmålningarna utförda av Anders Falck 1696 och kompletterade av Sven Wernberg 1728 och den helt omålade och i princip aldrig ombyggda bänkinredningen. Även läktarbröstningens målningar är utförda av Anders Falck, varav några efter omflyttningar placerats på predikstolens sidor. I korgolvet märks ett vattenavrinningshål. År 1728 uppfördes spelmansläktaren i koret och troligen härrör bänkinredningen också från utbyggnaden detta år. Kyrkorgeln från 1871 byggd av Hans Josefsson i Hajom och är den enda bevarade av hans tiotal verk. Den medeltida dopfunten minner om kyrkans långa historiska kontinuitet.
Hyssna gamla kyrka övergavs när den nya stod klar 1907 och fick därefter förfalla. Med hjälp av donationsmedel kunde kyrkan, genom en renovering 1924 under ledning av arkitekten vid Kungliga Byggnadsstyrelsen Sven Brandel, åter tas i bruk.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Den samlade miljön kring kyrkan utgör ett äldre sockencentrum med medeltida förankring som utgör riksintresse för kulturmiljövården.
- Kyrkogårdens stenmurar, träd, grindpartiet med vitputsade murade grindstolpar samt stiglucka. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkan som helhet är synnerligen ömtålig med höga värden och omistlig i ett nationellt perspektiv. - Takmålningarna och läktarbröstningens bemålning.
- Spelmansläktaren i koret från 1728 saknar motsvarighet i Älvsborgsdelen av stiftet. - Den fasta inredningen, läktare, orgel och predikstol.
- Bänkinredningen
- Den medeltida dopfunten och krucifixet, med flera äldre inventarier.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
HYSSNA GAMLA KYRKA har medeltida ursprung. Därom vittnar bland annat medeltida murverk och en dopfunt daterad till 1300-talet. Hyssna gamla kyrka är en vitputsad stenkyrka med rektangulärt långhus, rundat korparti och sakristia i öster samt västtorn. Långhusets västra del utgörs av medeltida murverk. Ingångar i väster via tornet och på korets sydsida. Kyrkan vilar på en utspringande naturstenssockel i varierat utförande. Tornet har en spånklädd överbyggnad medan långhus och kor täcks av valmat sadeltak med tegeltäckning. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren indelas i smårutor av rödmålad blyspröjs och inramas av rödmålade bågar och karmar med segmentformade överstycken. I de djupa utvändiga fönstersmygarna finns solbänkar i form av stenhällar.
FASADER - Alla kyrkans fasader är vitputsade. Utspringande naturstenssockel i varierat utförande mellan kraftigt utspringande till putsad mur ned till mark. Östfasaden har rundade hörn. Ankarjärn i höjd med tornets klockvåning. Två rödmålade ljudluckor åt väster respektive öster samt en åt norr och en åt söder. Under takutsprånget på tornets östfasad finns en minnestavla med årtalen för större restaureringar.
PORTAR - Port med stickbågigt överstycke i tornets västfasad. Korportal åt söder med rundbågigt överstycke och sydportal i fasadens västra del. Samtliga dörrblad är klädda med fiskbenspanel och blåmålade med vitmålade lister. Port med rakt överstycke till torntrappan på tornets nordfasad.
FÖNSTER - Långhusfönstren i fem lufter är spröjsade med tresidiga överstycken. Muröppningarna är rundbågiga och med djupa utvändiga fönstersmygar. Samtliga fönstersnickerier och blyspröjs är rödmålade och solbänkarna i form av stenhällar. Två fönster på vardera norra och södra långhusfasaden. Ett fönster i fyra lufter med tresidigt överstycke på sakristians östfasad, järnförstärkt blyspröjs. Tornfasaderna har ett fönster åt norr och ett åt söder samt på ett västfasaden rakt ovanför porten. Ett mindre spröjsat rektangulärt fönster finns också längre upp på tornfasadens norra sida.
TAK - Sadeltak med brant takfall täckt av enkupigt lertegel, valmat över koret och sakristian. Rödmålade takfotsbrädor. Tornöverbyggnaden har såväl vägg- som takytor täckta av tjärade spån. Tornkrönet pryds av en kyrktupp i plåt.
LÅNGHUS - Salkyrka med koret orienterat i öster och östsakristia. Orgelläktare i väster, spelmansläktare i koret och fast väggansluten bänkinredning. Rikt bemålat takvalv utfört av konstnärerna Anders Falck 1696 och Sven Wernberg 1732. Ingångar via tornet i väster och korportalen i söder.
GOLV - Omålat brädgolv av breda tiljor. Invid den numera igensatta sydportalen är golvet murat. Att döma av en rökgång ovanför portalen har sannolikt en kamin varit placerad här.
VÄGGAR - Putsade väggar i bruten vit kulör. Längst i väster mot läktartrapporna utgörs väggen av stående obehandlad träpanel med en mindre rektangulär trälucka mitt på.
PORTAR - Sydportal på långhusväggens västra del. Plankdörr målad i rödbrun kulör i rundbågig portal. Bandgångjärn och ålderdomligt lås. Västportal med omålad pardörr i stående träpanel med bandgångjärn i portal med stickbågigt överstycke.
FÖNSTER - Två fönster på långhusväggen åt söder och två åt norr i djupa vitputsade fönstersmygar. Varje fönster är indelat i fem lufter med gråmålade snickerier. Fönsterglasen är blyspröjsade till sex rutor och förstärkta med järn. Översta fönsterluften har tresidigt överstycke och strålformad spröjs till fyra rutor. Vissa blyspröjsar är utbytta mot träspröjs.
TAK - Tunnvälvt trätak med tvärgående bjälkar och takfotslist i trä. Taket är bemålat och takmålningarna härrör från 1696 och utfördes av konstnären Anders Falck och kompletterades 1732 av konstnären Sven Wernberg. Scener ur Kristi liv och andra bibliska ämnen är motiven på frisen som löper kring mittfältet med flygande änglar. Frisens bemålade fält omges av akantusblad. Takmålningarna är utförda i huvudsak i röda och blå kulörer. Takbjälkarna spår av tidigare dekorationsmålning.
KOR
GOLV - Omålat brädgolv med mycket breda tiljor. Stengolv bakom altaruppsatsen. VÄGGAR - Vitputsade väggar.
PORT - Rundbågig korportal. Plankdörr med rakt överstycke med stort ålderdomligt smideslås. Dörren är målad i rödbrun kulör och bandgångjärnen blåmålade. Plankdörr åt öster.
FÖNSTER - Två fönster lika långhuset, ett åt norr och ett åt söder.
TAK - Bemålat tak, lika långhuset.
SAKRISTIA
GOLV - Omålat brädgolv med lucka i golvet till murad källartrappa.
VÄGGAR - Putsade väggar i bruten vit kulör.
PORT - Omålad speglad trädörr med rakt överstycke åt väster.
FÖNSTER - Ett fönster i öster med fyra lufter och blyspröjsade glas i träbåge med tresidigt överstycke. Järngaller innanför fönstret. Djup fönstersmyg putsad i bruten vit kulör.
TAK - Spontat trätak målat i ljust grå kulör.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är murat med framstycke i trä målat mörkbrunt. Altardisk av omålat spontat trä. ALTARUPPSATS - Bemålat äldre triumfkrucifix mot en stående rektangulär blåmålad bakgrund. ALTARRING - Polygonal altarring på förhöjt golv. Figursågad blåmålad balustrad med blåmålad överliggare kantad av profilerad rödmålad list. Ingång i sydväst. Knäfall klätt med blått sammetstyg.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen härrör sannolikt från 1728. Tre slutna bänkkvarter, två i söder och ett i norr som övergår i bänkar i koret. Totalt finns 27 bänkrader. Bänkdörrarna är omålade och saknas helt i vissa bänkrader. Vissa sidostycken bär spår av färg medan dörrarna inte gör det. Dörrarna är speglade med rundbågemotiv upptill. I bänkarnas framkant, på de profilerade överliggarna, och utmed sidorna finns ljushållare i trä. Korbänkarna bär flera spår av bemålning, särskilt på södra sidan.
PREDIKSTOL - Predikstolen är placerad invid sydväggen på en omålad träunderbyggnad och nås via en murad stentrappa. Den fyrsidiga korgen är speglad med med motiv liknande läktarbröstningens.
ORGEL - År 1871 inköptes en orgel tillverkad av orgelbyggaren Hans Josefsson i Hajom. Baktill har orgeln en träöverbyggnad, inrymmande blåsbälgen, med synlig pedal vid golvet. Denna renoverades 1993 av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Orgelfasaden är vitmålad och tredelad. Mittpartiet är förhöjt och kröns av ett tympanonfält. Längs orgelfasadens överkant löper en profilerad list målad i guld och blått.
LÄKTARE - Orgelläktaren av 14 omålade läktarpelare. Läktaren nås via två branta trätrappor i långhusets västra del. Läktarens undersida täcks av omålad träpanel. Brädgolvet på läktaren sluttar i gradänger. Bänkinredningen är i sin helhet omålad och utgörs av nio öppna bänkrader på vardera sidan om mittgången. LÄKTARBRÖSTNINGEN som har ett femsidigt utspringande parti på mitten har bemålning som lär vara utförd av konstnären Anders Falck. Motivet är Jungfru Maria och apostlarna. Dessa har tidigare suttit på de borttagna sidoläktarna från 1700-talets första hälft. Motiven är placerade i speglar med omgivande ramverk målat i brun kulör och mellan varje spegel finns blommotiv. Textband i överkant.
ÖVRIGT
SPELMANSLÄKTARE - I koret finns en spelmansläktare utförd i trä. Läktarbröstningen utgörs av en balustrad med profilerad över- och underliggare målade i brun kulör, ursprungligen dekorationsmålad. Balusterdockorna är målade i blå kulör. Läktarens undersida har idag också brun kulör, men spår finns av tidigare dekorationsmålning.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten härrör sannolikt från 1300-talet. Cuppan är utförd i gotländsk sandsten och indelad i tio fält som omväxlande dekorerats med liljeornament och människofigurer. Skaftet och foten lär vara utformade av Västergötlandskalksten.
NUMMERTAVLOR - Tre nummertavlor, en norr om sakristiedörren och två söder om den. Svarta tavlor i rektangulär form med träramar målade i gulgrönt och gulbrunt.
TORN
VÅNING 1 - Är en integrerad del av långhuset.
VÅNING 2 - Klockvåning.
GOLV - Omålat brädgolv.
VÄGG - Murade väggar, vitputsade i torntrappan. Två muröppningar för ljudluckorna åt väster och öster samt en åt norr respektive söder.
PORT - Ingång till tornet via träport i tornets norrfasad. Murad trappa i spiralform ända upp till klockvåningen. FÖNSTER - Ett rektangulärt fönster i torntrappan, spröjsat till tre rutor.
TAK - Öppen takstol ända upp i tornöverbyggnaden.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 02
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2001
HYSSNA GAMLA KYRKA är en vitputsad stenkyrka med rektangulärt långhus, rundat korparti och sakristia i öster samt torn i väster. Långhusets västra del är av medeltida ursprung men kyrkan präglas till stor del av 1700-talets om- och tillbyggnader. På västra gaveln fanns sedan tidigare ett vapenhus av trä som revs 1702 och som samma år ersattes av ett i sten.
Östra delen av långhuset förlängdes 1728 då det halvrunda koret också tillkom. Samma år uppfördes även spelmansläktaren i koret. Vid utbyggnaden 1728 tillkom invändigt en sidoläktare i söder och därefter en i norr. Troligen härrör bänkinredningen från samma år. Stentornet i väster byggdes ovanpå vapenhuset 1772. Målningarna i det tunnvälvda taket utfördes av konstnären Anders Falck 1696 och kompletterades 1732 av konstnären Sven Wernberg. Läktarbröstningarnas målningar utfördes även de av Andreas Falk och föreställer Jungfru Maria och apostlarna. Målningarna flyttades 1773 till den då nybyggda västläktaren. Vid omflyttningar av läktarbröstningarnas målningar placerades några av dessa på predikstolens sidor. Sakristian med rundad östmur tillbyggdes öster om koret 1789.
Kyrkan togs ur bruk när den nya stod klar 1907 och fick därefter förfalla. Kyrkan restaurerades dock 1924 efter förslag av arkitekten vid Kungliga Byggnadsstyrelsen Sven Brandel, som innebar att murarna kalkputsades och invändigt samt att taket fick en översyn. Kyrkans torn fick ny spånbeklädnad 1975. Taket lades om 1993 och 1997 omputsades kyrkan.
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1200-1299 Fast inredning - altaruppsats
År 1696 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar i kyrkorummets trätunnvalv, kompletterade 1728.
Konstnär: Andreas Falk
År 1728 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar i kyrkorummets trätunnvalv.
Konstnär: Sven Vernberg
År 1936 Konservatorsarbeten
Konservering av två kristusbilder, två madonnabilder, delar av läktarbröstning, votivskepp och mindre änglabild.
Konservator: Sven Gustafsson
År 1939 Konservatorsarbeten
Konservering av taket samt orgelläktarfasaden.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1981 Fast inredning - altarring
Ombyggnad av altarringen i form av löstagbart knäfall.
År 1993 Underhåll - takomläggning
Omläggning av yttertaket.
År 1993 Fast inredning - orgel
Renovering av orgeln.
År 1997 Underhåll - exteriör
År 2003 Underhåll - exteriör
Omputsning av långhusfasaderna med sandkalk, tornet putsades med ett B-bruk. Ommålning av fönster, tornluckor, dörrar, vindskivor, takfot, ankarjärn, tornspira. Nya stuprör och hängrännor på långhus och torn
År 2005 Underhåll - takomläggning
takomläggning med enkupigt lertegel, nytt undertak och läkt
År 2018 Underhåll - exteriör
De aktuella åtgärderna har avsett byte av hängrännor på tornet, tjärning av torntakets spån, avfärgning av samtliga putsfasader. Dessutom målning av alla fönster samt även kyrkportarna. Stigporten har avfärgats och dörrar har målars.
År 2021 Underhåll - exteriör
Omläggning av tak på långhus, kor och sakristia med enkupigt lertegel.
Dahlberg, Markus. Red. Västergötland - landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Stockholm 2002. / Markving, Gustaf. Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin