Motivering (skydd): BERGSJÖNS KYRKA byggdes som en fristående men integrerad del av centrumanläggningen Rymdtorget i stadsdelen Bergsjön som började byggas 1967. Kyrkan invigdes 1974 och ritades av arkitekt Bo Cederlöf som också ritat den intilliggande skolan med stadsdelsbibliotek, den ursprungliga centrumbyggnaden och ett närliggande bostadshus. En gångväg följer kyrkans västra fasad och leder från spårvagnshållplatsen till ett större bostadsområde. Kvällstid lyser kyrkans glasade entréhall upp gångstråket.
KYRKOBYGGNADEN är uppförd i två våningar och källare i suterrängplan. Intill finns ett friliggande KLOCKTORN. Byggnaden inhyser kyrkorum och församlingshem med expedition. Kyrkan består av ett uppskjutande huvudparti som omsluts på tre sidor av en lägre glasad entrégång. Kyrkan är uppförd i betong och i huvudpartiet täcks fasaden med röd jalusipanel i trä mellan de synliga betongpelarna. Byggnadskroppen kröns av ett sargtak i koppar. Exteriören är välbevarad sedan byggnadstiden.
KYRKORUMMET har en nära kubisk form och är traditionellt orienterat med korväggen i öster men utan avgränsning mellan kor och långhus. Såväl väggar som tak är klädda med furupanel. Väggpanelen har monterats i släta geometriska mönster bland annat bildas stiliserade pilastrar som ger intryck av att bära takbjälkarna av betong. Rummet kröns av ett sänkt innertak i kassettverk med dold belysning. Taket hänger i bjälklaget högt över golvet med ett litet avstånd från väggarna där de högre sittande lanterninfönstren ger ljus runtom hela rummet.
Kyrkorummet är medvetet gestaltat och präglas av enkelhet och enhetlighet. Altare, dopfunt, predikstol, bänkar och orgel är samtida med kyrkan och är tidstypiskt tillverkade i furu med enstaka accenter i svart järn. Huvuddelen av den fasta inredningen ritades av C. E. Ekström, vid Bo Cederlöf arkitektkontor. Kyrkorummet är i det närmaste oförändrat sedan byggnadstiden
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan med klocktorn byggdes som en fristående men integrerad del av centrumanläggningen Rymdtorget. - Kyrkans exteriör är välbevarad sedan byggnadstiden.
- Kyrkorummet är i det närmaste oförändrat sedan byggnadstiden
- Kyrkorummet präglas av enkelhet och enhetlighet. Inredningen är tidstypiskt utförd med enkla geometriska former i furu.
- Kyrkobyggnaden är skyddad genom KML 4 kap 4§
Inventeringsår (2006)
Bergsjöns kyrka är byggd i tre våningar med suterrängplan och följer områdets topografi. Intill finns ett friliggande klocktorn. Kyrkorummet är sammanbyggt med en församlingsdel och med pastorsexpedition. Kyrkan består av ett uppskjutande huvudparti som omsluts på tre sidor (väster, söder och norr) av en glasad entrégång. Kyrkan är uppförd i betong och i huvudpartiet täcks fasaden med röd jalusipanel i trä mellan de synliga betongpelarna. Byggnadskroppen kröns av ett sargtak i koppar.
GRUNDEN är lagd på plintar ner till berg. (Grund - Plintar på berg. Asfaltstrykning, betong, träullsplatta.) STOMMEN består av prefabricerade betongpelare med utfackningsverk och träreglar.
Mellan de symetriskt placerade betongpelarna (tolv på långsidorna och sex på kortsidorna) täcks FASADEN av liggande jalusipanel i trä med röd kulör. Entrégången är glasad med kopparomfattningar. I suterrängvåningen är fasadmaterialet betong och här artikuleras fasaden av fem utskjutande halvcirklar placerade under kyrkorummets slutna fasaddel.
Kyrkans bruna FÖNSTERBAND är regelbundet placerade på den norra delen av byggnaden medan den södra delen som inrymmer kyrkorummet enbart har en knappt synlig fönsterslits i sitt sydöstra hörn. I suterrängvåningens halvcirklar sitter ett litet fönster med ljus från söder och tre halvrunda fönster är placerade i fasadens fortsättning mot norr.
Kyrkobyggnadens högdel har dolda TAKFALL med en kraftig sarg i koppar. Över den långsträckta utskjutande entrégången ligger ett koppar och papptäkt brutet pullpettak. Taket har tre lanterniner.
ENTRÉDÖRREN leder in till den glasade entréhallen. Dörren är en pardörr i svartmålad träpanel med handtag av metall.
Bottenplanet - Kyrkorummet ligger i gatunivå och rymmer ca 200 ordinarie sittplatser. I anslutning till kyrkorummet finns på södra sidan en entréhall med kapprum och toaletter, sakristia och rum för dop- och bröllopsgäster. Församlingssalen med plats för c:a 125 personer ligger i direkt anslutning till kyrkorummet på dess norra sida. På andra sidan av församlingssalen ansluter pentry, arbetskretsrum och junior-/ungdomsrum.
Suterrängplanet - Kan även nås direkt utifrån, inrymmer ett större samlingsrum, ett rum med öppen spis, motionsrum, konfirmandlokaler samt tre mindre rum.
Övre planet - Detta plan sträcker sig över ungefär halva byggnadsytan (den andra halvan upptas av den höga kyrkorummet). Här ryms pastorsexpedition med väntrum, arbetsrum för kyrkoherde, präster, organist, klockare, diakonissa och vaktmästare, samt arkiv, pentry och toalett. Den invändiga kommunikationen sker via en trappa och en hiss.
KYRKORUMMET har en nära kubisk form och är traditionellt orienterad med korväggen i öster men utan någon avgränsning mellan kor och långhus. Såväl väggar som tak är klädda med furupanel. Från ingången i kyrkans sydvästra hörn går altargången diagonalt till rummets mitt där dopfunten står placerad. Här byter gången riktning och fortsätter fram till altaret, som står fristående utmed korväggens mitt. Predikstolen står på altarets södra sida. Hela rummet präglas av enkelhet och enhetlighet. Så väl altare, dopfunt, predikstol, bänkar som orgeln är samtida med kyrkan och tillverkade i furu. Huvuddelen av den fasta inredningen ritades av C. E. Ekström, vid Bo Cederlöf arkitektkontor.
VÄGGARNA är av furupanel som monterats i släta geometriska mönster. Bland annat bildas stiliserade pilastrar som "bär" takbjälkarna som är av betong. Ventilationen är gömd bakom ett gallerverk av furu som blir till en variation av rummets södra väggpanel.
GOLVET består av klinkers, som till färgen liknar furupanelen, så att hela rummet förefaller vara klätt i samma varma färg.
Rummet kröns av ett sänkt INNERTAK som hänger i bjälklaget ungefär åtta meter över golvet med ett litet avstånd från väggarna där de högre sittande TAKFÖNSTREN ger rummet ljus. Taket är plant med ett kassettverk i furu med lampor som ger ett mjukt sken jämnt fördelat över rummet. Vid koret i den södra väggen finns en smal FÖNSTERSLITS som sträcker sig från golv till tak.
INNERDÖRRARNA är av furupanel med handtag av mässing. Dörrarna till entréhallen och till församlingssalen är parställda medan dörren till sakristian är enkel liksom dörren i västra väggen utmed orgeln.
ALTARET i furu är fristående med en kraftig skiva som vilar på ben i form av två indragna rektangulära skivor. ALTARRINGEN är fyrdelad med genombruten stomme av svart smide med överliggare av trä. Knäfallet är stoppat och klätt med mörkt rödlila tyg.
ALTARTAVLAN utgörs av en Kristusskulptur i terrakotta, av Jerd Torjusen Melander 1978. Den föreställer den uppståndne Kristus.
DOPFUNTEN som fått en central placering i rummet är tillverkad i furu. Den är fyrsidig med raka sidostycken utan dekor. Ovansidan är plan med ett runt hål för dopskålen. Ritad av C.-E. Ekström 1974.
PREDIKSTOLEN i ljust trä från 1974, är tresidig med rak, slät front och sidostycken. Överst ett utkragat snedställt pulpetbord.
ORGELN är placerad mot västväggen. Orgelfasaden är av furu och den övre delen består av två snedställda pipfält med olika djup. Det vänstra inrymmer metallpipor och det högra pipor av trä. Orgeln byggdes av Lindegrens orgelfirma, Göteborg 1975.
BÄNKARNA är av furu med stoppad sittyta klädd med tyget "Atlesund" från Bogesunds väveri AB i Ulricehamn. Bänkarna är ritat av C.-E. Ekström. Gavlarna har en rektangulär form.
ÖVRIGT
En vävnad i ljust transparent blandmaterial, bl.a. lin och ull, av konstnärinnan Gerd Ekdahl avskärmar ljuset från korväggens fönster. Väven avbildar två stiliserade landskap. Väven är samtida med kyrkan.
Fasadkulör (2006): Grå, Röd
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Söder
Inventeringsår 1999
Stadsdelen Bergsjön i Göteborg började bebyggas 1967 efter en plan upprättad 1965. En provisorisk s.k. vandringskyrka togs i bruk vid Rymdtorget redan samma år. År 1968 inrättades inom stadsdelen Bergsjön ett kyrkobokföringsområde. Bergsjön blev en egen församling 1971 efter delning av Nylöse församling. Projektering av kyrka, församlingshem och pastorsexpedition vid Bergsjöns centrum påbörjades 1969 och kyrkan kunde invigas juni 1974.
Planering och projektering
Uppdraget att upprätta programhandlingar för kyrkobyggnaden lämnades åt arkitekt Bo Cederlöf. Konstruktionsritningar gjordes av AB Brodefors & Mattsson Byggkonsult och
VVS- ritningarna gjordes av Hugo Theorells Ingenjörsbyrå AB. Elinstallation ansvarade Gunnar Lundberg Ingenjörsbyrå AB för och för byggets kostnadsberäkningar stod E. Larsson Byggnadsbyrå AB.
Av Stadsbyggnadskontorets remissyttrande till Riksantikvarieämbetet framgår, att förslagsritningarna till kyrkan legat till grund för en ändring av områdets stadsplan, vilken antogs den 8 oktober 1970. Den innebar, att ca 200 kvm mark avsattes för kyrkobyggnaden.
"Kyrkobyggnadens inplacering vid Rymdtorgets västra del som skett i samråd med den kyrkliga myndigheten synes såväl ur funktionssynpunkt som i arkitektoniskt hänseende innebära, att torgbildningen kompletteras på ett lämpligt och naturligt sätt & Byggnaden, som är föreslagen utförd i betong med utfackningsväggar av trä och glas, ansluter väl till tidigare uppförd centrumbebyggelse och skola". Stadsbyggnadskontoret, Göteborg. Remissvar till RAÄ 1971-11-09. RAÄ Dnr K 526. ATA Vit mapp.
Kyrkan byggs 1973-74 och invigs 1974
Byggnationen påbörjas april 1973. Huvuddelen av den fasta inredningen ritades av C. E. Ekström, vid Bo Cederlöf arkitektkontors inredningsavdelning. Kyrkan invigdes juni 1974 av biskop Bertil Gärtner.
Kulturhistoriskt skydd 1990
Den 19 april 1990 beslutade Riksantikvarieämbetet (RAÄ), att bestämmelserna i 4 kap. 3 § lagen (1988:959) om kulturminnen m.m. skall tillämpas på Bergsjöns kyrkobyggnad och tillhörande kyrkotomt. Motiveringen var:
"Betongen som nutida byggnads- och fasadmaterial förknippas framförallt med industri- och kontorsbyggnader, broar och liknande byggnadsverk tillkomna under 1950-talet och följande decennier. I den samtida, mycket omfattande kyrkobyggnadsverksamheten var betongen däremot inte lika vanlig; i stället använde man gärna traditionella och mer påkostade material, såsom mörkbränt fasadtegel. Det finns emellertid kyrkor, där arkitekten i medvetet brott mot denna materialestetik har valt att arbeta med betong och utifrån dess speciella förutsättningar sökt ett arkitektoniskt uttryck, mera i samklang med dagens förortsmiljö.
Bergsjöns kyrka tillhör den gruppen och har vid Riksantikvarieämbetets inventering av de moderna kyrkorna bedömts vara av sådant intresse i sin art att den bör åtnjuta skydd enligt Kulturminneslagen. Med sin kärva, slutna exteriör som kontrasterar mot själva kyrkorummets luftiga, ljusa karaktär har Bergsjöns kyrka också ett betydande arkitektoniskt egenvärde". Beslut om krav på tillståndsprövning fattades på grundval av 4 kap. 4 § rörande kyrkobyggnad som är uppförd efter år 1939 och är märklig genom sitt kulturhistoriska värde.
I ett yttrande den 15 februari 1989 från Kyrkorådet till RAÄ framkom att man inte skulle stödja ett sådant beslut. Beslutet om tillståndsprövning överklagades därför av Kyrkorådet i Bergsjöns församling den 7 juni 1990. För att få en extern bedömning vände RAÄ sig till
professor Björn Linn vid Chalmers Tekniska Högskola. Den 15 november 1992 lämnade professor Linn ett utlåtande till RAÄ över Bergsjöns kyrka med avseende på det arkitektoniskt kulturhistoriska värdet. Bland annat framhölls:
"Kyrkans exteriör är vårdad men har snarast karaktären av en mindre industribyggnad - att det är en kyrkobyggnad framgår endast av det fristående klocktornet i betong samt skylten ´Bergsjöns kyrka´.
Invändigt råder emellertid inget tvivel om att det är en kyrklig anläggning. Kyrkorummet, nära kubiskt i formen med furupanelade väggar, har en utformning med viss särprägel, bl. a. med gången mellan bänkkvarteren som kommer snett in från entrén för att sedan vinklas fram mot altaret. Detaljutformning och belysning är genomförda med hög arkitektonisk kompetens. Altarprydnaden är en Kristusfigur i ofärgat keramiskt material sittande på väggen. Till följd av att träet i väggen mörknat är kontrasten mellan figur och vägg numera inte särskilt stor, vilket församlingen sökt provisoriskt avhjälpa genom att placera en spotlight riktad mot figuren. Önskemål finns att komplettera med exempelvis en textil i färg bakom altaret.
Min bedömning är att kyrkorummets interiör är av sådan arkitektonisk kvalitet att ett skydd är väl motiverat& Bergsjöns kyrka har en interiör av klart egen karaktär i det samtida kyrkobyggandet. Rummet är välproportionerat och omsorgsfullt utformat i materialval, detaljutformning och belysning, vilket i helheten ger det ett betydande konstnärligt värde."
Följande år, 25 maj 1993, sammanfattade RAÄ övervägandena rörande det kulturhistoriska värdet, och ämbetet vidhöll sin uppfattning att kyrkan borde skyddas enligt kulturminneslagen. Enligt Kulturdepartementets skrivelse den 10 februari 1994 hade Kyrkorådet inkommit med ytterligare en skrivelse. Överklagandet avslogs däremot av Regeringen.
1995 fästs två kors på fasaderna
I mars 1995 framfördes till RAÄ av kyrkoherde Jarl Sandboge, för kyrkorådet i Bergsjön, önskemålet att någon form av symbol skulle skapas och placeras exteriört på kyrkan, för att byggnadens karaktär skulle framgå bättre än tidigare.
År 1974 Invigning
Kyrkan invigdes juni 1974 av biskop Bertil Gärtner.
År 1974 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1974 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia. Sammanbyggd med församlingshus
Arkitekt: Bo Cederlöf
År 1990 Beslut om skyddsföreskrifter
Kyrkan skyddas enligt KML Bergsjöns kyrka och kyrkotomt omfattas av 4 kap. Kulturminneslagen avseende kyrkligt kulturminne. Enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19 omfattas anläggningen även av tillståndsplikt enligt KML 4 kap § 3. Lagen om
kulturminnen m m (SFS 1988:950).
År 2001 Fast inredning - bänkinredning
De främsta bänkraderna togs bort.
Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, rapport , Bergsjöns kyrka, Göteborgs kyrkoförvaltning 2006..
Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin