Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Hols kyrka har ett framträdande läge på en gruskulle i odlingslandskapet kring Säveån. I närheten av kyrkan finns ett av landskapets största koncentrationer av järnåldersgravfält, vilket tyder på platsens centrala karaktär vid denna tid. Kyrkbyn skiftades på 1800-talet, kvar vid kyrkan ligger prästgården. Området är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmur med stiglucka och smidesgrindar. Äldre lövträd bidrar till anläggningens karaktär. Några raka grusgångar genomlöper kyrkogården. Av äldre gravar märks en tumba och några gjutjärnsvårdar. Ett stort antal är stenramsgravar. I en redskapsbod förvaras två medeltida järndörrar och en altarskiva med relikgömma. På kyrkogården står även en runsten.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Salkyrkan utgörs av ett medeltida långhus av gråsten, vilket 1776 försetts med fullbrett, tresidigt avslutat kor och för bygden karaktäristiskt gaveltorn. I väster är ett vapenhus från samma tid. I norr är en senmedeltida sakristia med delvis ursprunglig takstol och rest av spiraltrappa. Interiörens 1700-talskaraktär förstärktes vid arkitekt Ärland Noréens restaurering 1942 då nuvarande slutna bänkinredning och altarring tillkom liksom harmonisk färgsättning. Altaruppsats, predikstol och läktare från omkring 1700 är karaktäristiska för rummet liksom Johan Lundgrens takmålningar från 1789. Nuvarande sakristidörr har ursprungligen hört samman med predikstolen. Dopfunten härrör från omkring 1900. Den pneumatiska Hammarbergorgeln och dess klassicerande fasad tillkom 1946. I vapenhuset finns en runsten och på vinden en altarring från omkring 1700. Den ena klockan är tidigmedeltida.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i det som riksintresse klassade kulturlandskapet. - Kyrka och prästgård bildar en kyrkomiljö.
- Kyrkan representerar de små medeltida kyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700-talet. - Medeltida murverk, takstol, klocka, dörrar och altarskiva är omistliga historiska dokument. - Interiörens prägel av stilideal från 1600- och 1700-talet, bl.a. genom den karaktärskapande takmålningen. - Bevarad inredning från omkring 1700 och 1942 års välanpassade tillskott.
- Kyrkogårdens stenmur, stiglucka, smidesgrindar, grusgångar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2005)
HOLS KYRKA - Salkyrkan utgörs av ett medeltida långhus av gråsten som 1776 försetts med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster (vilket infattar det smalare medeltidskorets rakslutna gavel). Norr om detta är en senmedeltida sakristia. Väster om långhuset är ett vapenhus från 1776. På långhusgaveln rider ett litet trätorn från samma år.
FASAD - Kyrkan saknar markerad sockel. Dock syns utkragande grundstenar i sydväst och på norra långsidan. Sakristian har synlig grund med stenar i två skift. Murverket av gråsten bär en borstad och vitkalkad puts från 1996. Den ursprungliga sydportens nederdel är markerad med ritsningar i putsen, liksom de två rundbågiga portarna i vapenhusets södra och norra vägg, igenmurade 1905. Korgaveln har ett igenmurat, litet rundbågsfönster, markerat med en ritsning. I sakristians gavelröste vetter åt väster en liten rektangulär glugg med sentida plåtgaller. Ovan öppningen sitter ett inmurat granitstycke. Långhusets gavelröste är klätt med vita, kluvna spån. De nedersta är sågtandsformade. Gaveltornet är klätt med vit locklistpanel och har i varje sida raka, parställda ljudluckor. Dessa är sentida och klädda med liggande brun panel. Vattenlisterna är vita. Vapenhusets röste är klätt med sentida vit locklistpanel. Ovan korporten sitter ett solur av kalksten från 1733. Framför porten är en granittrappa. Framför västporten är en trappa av huggen granit med omålade stålräcken från sen tid. Ovan porten sitter en sentida armatur. FÖNSTER - Alla fönster har karmar, bågar och spröjs av rödbrunt trä. Långhus och kor har rundbågsfönster med korspost och sex lufter från 1966. De nedre lufterna har tolv rutor, de mellersta (öppningsbara) nio och de övre sex. Fönstren sitter i rundbågssmygar med sluttande solbänkar i form av äldre granithällar. I långhusets gavelröste sitter två små rektangulära fönster med enkel luft från 1966 och nio antikglasrutor i blyspröjs. I vapenhusets röste sitter ett rektangulärt fönster med enkel luft från 1905 och fyra rutor. Sakristian har i öster ett kvadratiskt fönster med enkel, öppningsbar luft från 1966 och fyra rutor. Fönstret sitter i en rak smyg.
PORT - Västporten är en rak pardörr från 1905, utåt klädd med rödbrun fiskbenspanel. Det samtida handtaget är utformat i jugendstil. Porten sitter i en smyg med rak överliggare av vitt trä och överljus i form av ett liggande, samtida fönster med sju rutor i en enkel luft. Den korgbågiga korporten från 1996 är likaså klädd med rödbrun fiskbenspanel. Porten sitter i yttre delen av en smyg med korgbågigt krön.
TAK - Långhuset bär ett brant sadeltak som är valmat över korets tresidiga avslutning. Ovan koret är en tegelskorsten med plåtkors. Vapenhus och sakristia bär sadeltak. På vapenhusgaveln sitter ett hjulkors från 1905 av vitt trä. Nämnda tak har synliga, vita hammarband och täcks av enkupigt lertegel. Vindskidorna är av vitt trä. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt. Gaveltornet bär ett åttkantigt torntak med smidesflöjel och täckning av tjärade, kluvna spån. Hängrännor och stuprör är av vit plåt.
HOLS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett, tresidigt avlutat kor i öster och sakristia norr om detta. Väster om långhuset är ett vapenhus. Den ljusa interiören präglas av 1600- och 1700-talens ideal, vilka framhävdes vid en restaurering 1941-43.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster och två fönsteraxlar. I väster är en orgelläktare med en öppen yta under sin södra hälft. Denna yta tillkom 1990 då de tre bakre bänkraderna slopades till förmån för en mellan läktarpelarna fastgjord kapphängare av grått trä, bokbord och ljusbärare i smide. Bänkkvarteren delas av en mittgång. Predikstolen är placerad i nordost, omsluten av bänkrader. Två ljuskronor av mässing och en kristallkrona hänger i långhuset.
GOLV - Golvet utgörs av furubräder från 1905, i sen tid slipade och lämnade obehandlade. I bänkkvarteren bär de ursprunglig fernissa.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Upp till fönsterhöjd är en bröstning från 1942 med stående slätspont i rödbrun lasyr med grå överliggare. I kapputrymmet under läktaren sitter en bröstning av pärlspont från 1996 i samma kulör. Ovan läktaren är i nordväst en inbyggd trappa bakom en vägg av stående vit slätspont från 1942 (dörr och trappa från 1905) som upptill har listverk och målad dekor som bildar en fortsättning på taklisten. Mellan fönstren sitter ljusplåtar av mässing och i norr även ett sekelskiftestryck med Ängeln och kvinnorna vid Kristi grav. Öster om östra fönstret i söder hänger ett ur. På ömse sidor om porten sitter psalmbokshyllor av grått trä.
PORT - Porten utgörs av en rak pardörr från 1905 med halvfranska fyllningar och målning i brun och grå lasyr (mot vapenhuset grå). Handtag och lås är från 1942. Det oprofilerade, breda fodret bär brun lasyr.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har korspost (mittposten är rundstavsformad) med sex innanlufter från 1966. De nedre lufterna har tolv rutor var, de mellersta nio och de övre sex. Rutorna är av antikglas och sitter i blyspröjs. Bågar och karmar är av grått trä. Fönstren sitter i rundbågssmygar med svagt sluttande fönsterbänkar.
TAK - Taket utgörs av ett plant brädtak från 1776 med hålkäl. Detta är dekorerat 1789 av Johan Lundgren från Alingsås. Plafonden bär målade skyar med figurativa motiv på temat Tron, Hoppet och Kärleken. Ovan läktaren symboliserar två änglar med duvor Kärleken. Därefter följer mot koret en kvinna med ett ankare som står för Hoppet och sedan tre änglar som bär ett kors som står för Tron. Ovan altaret är en strålande treenighetstriangel med Guds namn. Plafondens övriga ytor har utspridda skyar med änglar som bär textband, instrument, palmblad eller sirliga rosenkvistar. Hålkälet bär målningar i trompe l'Suil-manér. Dessa utgörs av liggande fyllningar med sirliga festonger på vit botten i ett brunt ramverk, åtskilda av gråmarmorerade rundbågar som omfattar grisailledekor på blå botten. I nordväst är taket genombrutet av en sentida trappa.
KOR - Koret har port i söder och sakristidörr i norr. I sydost är ett fönster. Korets östra hälft avskiljs av en altarring med låga trappor vid väggarna. I nordväst är predikstolstrappa och omålad furuambo, i söder dopfunt, piano och nummertavla. Ovan koret hänger en ljuskrona av mässing och i norr en ljusgrå högtalare.
GOLV - Korgolvet ligger ett trappsteg högre än långhuset och ytterligare två trappsteg högre i öster. De i sen tid slipade och obehandlade furubräderna är från 1942.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. Ovan sakristidörren sitter en inmurad hästsko från 1776, enligt traditionen till minne av att danskarna använde kyrkan som stall under Kalmarkriget 1612. På ömse sidor om altaret hänger ljusplåtar av mässing och vid golvet sitter vita radiatorer. På södra väggen är en ventil. Under taklisten i norr och söder sitter två vita strålkastare.
PORT - Korporten utgörs av en rak pardörr från 1905 av ljust grågrönt laserade bräder på reglar. Porten sitter i en korgbågig smyg med brun träkarm.
INNERDÖRR - Sakristidörren utgörs av ett rakt dörrblad som suttit i en karm framför predikstolens ursprungliga trappa och är således samtida med denna (sent 1600-tal). Dörren har två fyllningar. Den nedre infattar en rundbåge som bärs av två pilastrar. Den övre är genombruten med tätt sittande lövsågade spjälor, inramat av en äggstavslist. Fyllningar och ramverk bär grå marmorering och gröna lister, sannolikt från 1789. Dörrbladets kanter är något påbyggda 1905 för att passa smygen och då försedda med nya gångjärn och lås. Smygen kantas av rundstavar av brunt trä och har en rak överliggare av vitt trä.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret består av mörkbrun slätspont. Altarskivan av samma material är svart. Sannolikt härrör altaret från 1942.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett påkostat barockarbete med årtalet 1703, skuret av Gustaf Kihlman, Borås. Den höga predellan har en kartusch som flankeras av postament med för bildhuggaren karaktäristiska höga blomsterreliefer. Från dessa reser sig åt yttersidorna konsoler av akantus som tillsammans med postamenten bär friskulpturer av evangelisterna med deras attribut. Dessa flankerar korpus med dess rundbågsfält. Inom detta är en kalvariegrupp i halvskulptur mot en stadssilhuett målad på pannå. Från rundbågens hjässa skjuter en duva fram. I svicklarna är änglaflykter och på sidorna akantusband. Krönet utgörs av tät akantus som infattar Karl XII:s monogram inom en solros, krönt av en basunängel. Ett ovanligt arrangemang med festonger knyter på sidorna samman krön och korpus. Den rika och ursprungliga bemålningen som framtogs 1942 domineras av guld, brunt och blått.
ALTARRING - Den långsträckta altarringen från 1905 har vinklade ändar. Den utgörs sedan 1942 av liggande gråmarmorerade masonitfyllningar med röda lister och ramverk med strukturmålning i mörkbrun lasyr. Mot armstödet av grått trä sitter en list med äggstavar i en något ljusare nyans. Knäfallet, som är i höjd med golvet i öster, är stoppat och klätt med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen från 1942 har en 1700-talsimiterande utsida. I söder är tio rader och i norr tretton, där de går ända bak till västra väggen. Raderna går ända in till väggarna i norr och söder. Mot koret är skärmar med stående fyllningar och mot kapputrymmet med pärlspont från 1996. De lutande ryggarna har bokstöd och järnkrokar på baksidan. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. De numrerade bänkdörrarna har höga fyllningar med rundbågskrön och pilastrar. Några dörrar som sparats av 1700-talets bänkinredning har tjänat som förebild. Kring hela bänkkvarteren löper upptill en list med äggstav. Bänkkvarterens inre bär brun lasyr. Fyllningarna är ljust gråmarmorerade och har röda lister. Ramverken bär strukturmålning i mörkbrun lasyr. Äggstavslisterna är benvita och överliggarna gråa.
PREDIKSTOL - Predikstolen och dess ljudtak är arbeten i senrenässans från 1709. Den fyrsidiga korgen vilar på en sexkantig, grå fot från 1942 med räfflor. Korgens sidor bär tre fyllningar var. De nedre bär bibelord. De mellersta utgörs av rundbågar som bärs av räfflade pilastrar (vilka även markerar korgens hörn). Inom dessa är målningar som återger evangelisternas symboler. Mot de övre liggande fyllningarna är en kullist och ovan dessa ett tandsnitt mot överliggaren. Bokstödet är samtida. Åt öster är en furutrappa från 1905 med skärm som fortsätter korgens fyllningar och list. Skärmen avslutas med en fyrkantig post som kröns av en svarvad och skuren knopp. Korgens bemålning domineras av grå marmorering, utförd 1789 av Johan Lundgren. Skärmens bemålning ansluter till denna. Det åttkantiga ljudtaket har en försilvrad duva som svävar från undersidan. Nedtill löper ett textband med bibelord och årtalet 1717 samt initialerna M (G?) K, och på sidorna står sprängda frontoner med svarvade och förgyllda knoppar. Listverken utgörs av röda äggstavar. Färgsättningen domineras av grågrönt och är från 1717. Ljudtaket hänger från taket med ursprungliga smidesstag.
ORGEL - Orgelverket byggdes 1946 av Olof Hammarberg i Göteborg och har sju stämmor fördelade på två manualer och pedal. Trakturen är pneumatisk. Den samtida fasaden utgörs av ett rundbågigt mittfält med två lägre sidofält. Alla har de raka krön med skurna listverk. Mittfältet omges även av två gråmarmorerade pilastrar. Övrig bemålning utgörs av brun lasyr och grått samt guld i listverken. Spelbordet är placerat vid fasadens södra sida. På sidofältens krön står svarta högtalare till den nya digitalorgeln, en Allen med 30 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
LÄKTARE - Läktaren från 1702 vilar på bjälkar som bärs av tio gråa pelare med profilerad abakus och krönlist med tandsnitt, ombyggda 1905. På en av bjälkarna står årtalet 1789 och initialerna C D och A N K. Läktarbröstet utgörs av en rundbågsarkad med liggande fyllningar nedanför och en krönlist med äggstavar. Nedkantens list är lövsågad. Bröstet är i sin helhet gråmarmorerat i två olika nyanser, sannolikt 1789. Läktarens golv är klätt med heltäckningsmatta. Söder om piporgeln står en digitalorgel. Övrigt möblemang utgörs av lösa stolar.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den åttkantiga dopfunten av trä från 1905 bärs av fyra svarvade dockor på en skråkantad fot. Bemålningen utgörs av grå marmorering och detaljer i mörkbrunt.
NUMMERTAVLOR - Den vridbara, rektangulära, svarta nummertavlan sitter i ett ramverk med utkragande hörn och ljushållare. Den står på en fot med tandsnitt och lövsågad överdel. Arrangemanget härrör från 1905 och är målat i främst gråa nyanser. En äldre nummertavla härrör från tidigt 1800-tal och har ett ramverk liknande ovannämnda, dock med ett krönande kors. Foten utgörs av en bräda med enkel lövsågning och målad dekor samt marmorering.
VÄGGUR - Urverket är tillverkat av J Gardner i London enligt inskription och inköpt 1799 och skänkt av hökaren Norrman i Göteborg. Ekfodralet har en vit urtavla med målade romerska siffror för timmarna och arabiska för minuterna. Nedtill är en rundbågslucka med figurdekor i lackmåleri.
RUNSTEN - Ena stycket av en runsten i granit bär följande inskription i en slinga: "lthi stin thna iftir kuthmut sun sin than" (lät sten denna efter gudmund son sin den&). Stenen påträffades vid ombyggnaden av vapenhuset 1905.
TRAPPSKÄRM - Predikstolens ursprungliga trappskärm utgörs av bräder med en målad fyllning inom gråmarmorerat ramverk. Fyllningen bär en inskription till minne av kyrkans utvidgning 1776 och dess målning 1789, utförd av Johan Lundgren, Alingsås.
ÄLDRE ALTARRING - På vinden förvaras en äldre altarring i form av fem delar med spjälverk i liggande genombrytningar. Till denna hör sannolikt även två grindar med fyllningar och dekorativa gångjärnsband. Altarringens utförande är att jämföra med den i grannsocknen Bälinge som bär årtalet 1684.
MEDELTIDA TRÄSKULPTUR - Fyra medeltida träskulpturer förvaras på Statens historiska museum. VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har ytterport i väster och långhusport i öster. I söder är en fernissad furutrappa från 1905 med grått träräcke. Under denna finns en skrubb med elcentral bakom en brädvägg. I nordväst är ett mindre förråd från 1942. I norr står en runsten och i sydväst en nummertavla.
GOLV - Golvet utgörs av fernissade furubräder från 1905. I långhusportens smyg är en trappa från 1942 av slipad grå kalksten.
VÄGG - De ojämna gråstensmurarna är slätputsade och vitkalkade. I norr och söder finns rundbågsnischer efter igenmurade portar. Den norra bär årtalet 1905 inristat. I långhusportens smyg sitter sentida ledstänger av grått järn. Väggarna till trappskrubb och förråd är klädda med vit masonit från 1942.
PORT - Ytterporten behandlas under exteriör och långhusporten under långhus. INNERDÖRR - Till förrådet är en rak lamelldörr från 1942 med ljusgrå färg. TAK - Det plana taket är klätt med vit masonit från 1942 och har en glasarmatur med blyspröjs. SAKRISTIA - Den närmast kvadratiska sakristian har ingång från koret i söder och fönster i öster. Längs västra väggen och i sydöstra hörnet sitter fasta förvaringsskåp från 1942 med släta, ljusgrå luckor. I norr är ett bönealtare med antependium från omkring 1900. I öster står ett skrivbord och en originell karmstol från samma tid. Från taket hänger en lykta med antikglas och blyspröjs.
GOLV - Golvet består av sannolikt ursprungliga, obehandlade furubräder.
VÄGG - De ojämna gråstensmurarna bär en borstad puts med tät, vit färg. Markerad övergång mot takets tunnvalv saknas i öster och väster. I norr är två rektangulära nischer, troligen avsedda för nattvardskärlen.
INNERDÖRR - Se kor. Dörren sitter i en djup smyg med rak överliggare av vita bräder. I smygen finns gångjärnshakar och hål för lås till en äldre dörr. Smygens golv utgörs av granithällar.
FÖNSTER - Se exteriör. Fönstret sitter i en djup smyg med rakt krön, sluttande fönsterbänk och sentida järngaller.
TAK - Taket utgörs av ett tunnvalv med samma puts och färg som väggen.
VAPENHUSVIND - Kring trappuppgången i söder går ett räcke av brunt trä från 1905. I väster sitter ett fönster och i öster mot läktaren en rak lamelldörr från 1942 med grå marmorering. Golvet består av fernissade furubräder från 1905. Takstolen är öppen. I rummet förvaras bl.a. två äldre träkistor och ett blyinfattat fönster, sannolikt från 1700-talet.
SAKRISTIVIND - Sakristivinden nås via en mindre öppning från långshusvinden. Den får ljus från en glugg i röstet. Takstolen med bockben och bockband är delvis från 1500-talet. I sydost är i sakristians murverk en spiraltrappa som slutar mot nuvarande kormur, men som ursprungligen haft en öppning i sakristians sydöstra hörn.
LÅNGHUSVIND - Den resliga takstolskonstruktionen härrör från 1776. I gavelröstet är två små fönster som ger ljus åt vinden. På vinden förvaras delarna till en äldre altarring, sju bänkdörrar från 1700-talet (vilka är förebild för nuvarande från 1942) samt två dörrar till en korbänk. Vidare står här de tre bänkar som slopades 1990 och deras dörrar.
TORN - Tornkonstruktionen bärs av nio bilade stolpar med krysstag emellan. Upp till klockvåningen leder en obehandlad trätrappa från långhusvinden. Klockvåningens golv utgörs av ursprungliga, obehandlade furubräder. I varje sida är ljudluckor med automatiserad öppning. I klockstolen hänger två små klockor. Den ena är tidigmedeltida och bär ett litet hammarkors på det nedre bandet. Ytterligare en ristning är något svårtolkad. Den andra klockan är enligt uppgift i ATA gjuten 1620 och har ett band upptill och ett nedtill. Båda saknar inskription. Den medeltida klockan köptes 1866 från Tarsleds kyrka efter att ursprungligen ha hängt i Bitterna kyrka. Båda klockorna har elektrisk ringning.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan är sannolikt uppförd av gråsten under 1200-talet. Den hade ursprungligen romansk planform med smalare, rakslutet kor och triumfbåge. Sakristian torde vara senmedeltida. I samband med Kalmarkriget 1611 använde danskarna kyrkan som stall enligt sägnen. Klockan togs som krigsbyte och en ny göts enligt uppgift 1620. En ny klockstapel byggdes 1698. Vid biskopsvisitation 1695 påbjöds sockenmännen att göra "ännu ett fensterhool". En läktare byggdes 1702. Följande år färdigställdes en altaruppsats i barock av Gustaf Kihlman, Borås. 1709 tillkom en predikstol i samma sena renässansstil som läktaren. 1717 kompletterades denna med ett ljudtak i samma stil. Vid visitation 1706 "förmantes socknemännen at nedtaga det onyttige hwalfvet eller muren emillom Kyrkan och Choret, så finge de bägge sedan då bättre utseende och folket större rum". Ombyggnaden dröjde dock ända till 1776 då prästen noterade: "Ehuru tvärmuren inuti Kyrkan, emellan Choret och Kyrkan, blef utdömd redan i Biskop Haquin Spegels tid 1688 och äfven sedan vid alla Biskops- och Prostevisitationer, kom det dock ej till verkställighet förr än nu, då den till undergång lutande kyrkan blef med tak, tråssning och murband aldeles raserad, gamla tvärmuren nedrifven tillika med Choret utom östra gafveln, nytt blef igen uppmuradt jemte ett styck af långmuren; hvälft paneltak blef lagdt med ny himling; och åter annat nytt tak på bjelkarne. I stället för den gamla klockstapeln uppsattes Torn på kyrkan, och Vapenhuset, som förut var af träd, blef nu uppmuradt af sten." En inskription på predikstolens gamla trappskärm berättar att arbetena utfördes "genom Sochnebornas egen möda och Kostnad". Inredningen förnyades delvis. 1789 målades kyrkan av konstnär Johan Lundgren, Alingsås, vilket inbegrep ny stoffering av altaruppsats och predikstol samt en takmålning med änglar. I 1829 års inventering omnämns att kyrkan hade tre "medelmåttigt stora" fönster i söder och ett i norr. Någon gång före 1893 (teckning av Wennerblad) fick dessa sin nuvarande storlek och kompletterades med ett fönster i norr. Sannolikt skedde detta år 1865, ett årtal som är angivet på tornets vindflöjel, vid sidan av 1776. 1829 var alla kyrkans tak spåntäckta och vinden användes som sockenmagasin. Vid slutet av 1800-talet installerades en kamin för uppvärmning.
1905-06 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Kaminen försågs med nytt rökrör och skorsten. Vapenhuset försågs med ny vidgad port mot långhus och en cementtrappa. Vapenhusets båda ytterportar i norr och söder igenmurades och en ny bröts upp i väster. En ny läktartrappa byggdes emedan den gamla fick rivas för porten. Under arbetet påträffades en runsten som lutades mot kyrkogårdsmuren. Nytt golv lades in i kyrkan, varvid en murad och välvd gravkammare hittades, i vilken fanns fem kistor med välbevarade lik. Kyrkorummet försågs med en ny öppen bänkinredning i nyrenässans. Läktarpelarnas utformning ändrades. Predikstolen försågs med fot och trappa. Den nya skärmen gjordes i överensstämmelse med korgens fyllningar. En ny altarring med svarvade dockor byggdes. En ny nummertavla tillverkades, likaså i nyrenässans. Upp till tornet gjordes en trappa från läktaren, inklädd med pärlspont. Interiören ommålades. Väggarna gråmarmorerades och försågs med kvaderimitation. Läktare och predikstol marmorerades på ett grovt sätt medan altaruppsatsen fick en känsligare påmålning, enligt arkitekt Anders Rolands inspektion 1917. Takmålningen på- respektive övermålades delvis.
1938-39 försågs taken med ny tegeltäckning (den gamla tillkommen någon gång under 1800-talets senare del). Tornspiran täcktes med nya ekspån. Fasaderna vitkalkades. 1941-42 restaurerades interiören under ledning av arkitekt Ärland Noréen. Syftet var att återskapa 1700-talskaraktären. Elektricitet drogs in för belysning och uppvärmning. Kaminen slopades. En ny sluten bänkinredning tillverkades med två bevarade bänkdörrar på vinden som förebild. Sitsar och ryggar sparades från Zettervalls bänkar. Mot väggen sattes slätspontspanel. Altarringens dockor doldes bakom masonitfyllningar och längs överliggaren sattes en äggstavslist i likhet med på bänkinredningen. Den pärlspontsklädda torntrappsinbyggnaden byggdes om och målades med samma dekor som taklisten. Vapenhusets cementtrappa ersattes av en i kalksten. Konservator Thorbjörn Engblad borttog över- och påmålningar från taket och rengjorde orörda partier. Altaruppsatsens påmålningar från 1906 och 1789 togs bort. Den ursprungliga färgen var välbevarad utom på figurerna där den fick rekonstrueras utifrån fragment. Predikstolens marmorering från 1789 togs fram, liksom de färger ljudtaket fick vid samma tillfälle. Läktarbröstets marmorering från 1906 avlägsnades och den ursprungliga, välbevarade färgen togs fram och retuscherades medelst iprickning. Väggarnas kvadermålning togs bort och de kalkades i ljust grå ton. Inredningens nya färgsättning tog sin utgångspunkt i framtagna äldre färger. Bänkinredning och altarring fick samstämd bemålning med brunt strukturmålade ramstycken och gråmarmorerade fyllningar, väl harmonierande med kyrkorummet i övrigt. 1946 färdigställdes en orgel av Olof Hammarberg med fasad ritad av arkitekt Fredrik Johansson i klassicerande stil. 1964 flyttades runstenen in i vapenhuset för att ej fara illa. 1966 byttes fönsterbågarna med råglas (sannolikt insatta 1905) mot nya med antikglas i innerbågarna på initiativ av konservator Engblad.
1980 svarade målarmästare Karl-Erik Sandahl för omkalkning av exteriören, målning av dess snickerier och tjärning av tornspiran. 1985 ledde densamme en ommålning av interiören. Väggarna kalkades, fönster, dörrar och bänkar ommålades med bibehållen färgsättning. Takmålningarna rengjordes av Sandahl utan att länsmuseet hade underrättats. Församlingen hade betraktat det som "rent underhåll". 1990 slopades de bakre tre bänkraderna i söder för att ge plats åt kapphängare, bokbord och ljusbärare. 1991 utförde konservator Anders Darwall arbeten på altaruppsats och predikstol med ljudtak. Färgerna fixerades och rengjordes. Sprickor lagades och retuscherades. Även ett väggur konserverades. 1996 genomfördes en exteriör renovering, ledd av byggkonsult Sölve Johansson. Putsen lagades (till stor del omputsning) och tornspirans ekspån ersattes av furuspån. Fönstren ommålades och blev röda efter att ha varit grå. Även ljudluckorna målades röda. Dränering lades runt kyrkan. Sakristisockelns betongputs höggs bort. Den järnbeslagna gamla korporten var i behov av reparation, flyttades till redskapsboden och ersattes av en ny port. Under det södra korfönstrets solbänk hittades en runsten som restes på kyrkogården under följande år. Ett solur lagades av konservator Julio Amorim. Vid okänt tillfälle har vapenhustrappan försetts med förzinkade stålräcken.
År 1100-1349 Specifika inventarier - kyrkklocka
Inköpt från Tarsled 1866, hängde ursprungligen i Bitterna.
År 1620 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1702 Fast inredning - läktare
År 1703 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Gustaf Björnsson Kihlman
År 1709 Fast inredning - predikstol
År 1717 Fast inredning - predikstol, ljudtak
År 1776 Fast inredning - bänkinredning
Sluten bänkinredning.
År 1789 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar
Konstnär: Johan Lundgren, Alingsås
År 1789 Underhåll - målningsarbete, interiör
Stoffering av inredning.
Konstnär: Johan Lundgren, Alingsås
År 1905-1906 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggar målas med kvaderimitation. Läktare och predikstol marmoreras. Altaruppsats ommålas likaså. Takmålningen påmålas delvis.
År 1905 Teknisk installation - värme
Kamin installerad några år tidigare. Får detta år nytt rökrör och skorsten.
År 1905-1906 Fast inredning - bänkinredning
Öppen bänkinredning.
Arkitekt: Folke Zettervall
År 1905-1906 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Folke Zettervall
År 1938-1939 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasader vitkalkas.
År 1938-1939 Underhåll - takomläggning
Omläggning av tegeltak (ännu 1829 var det spåntäckning). Tornspiran får nya ekspån.
År 1941-1942 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggarnas kvadermålning avlägsnas och de vitkalkas. Inredningen målas i färger som ansluter till de äldre inventarierna.
Konservator: Thorbjörn Engblad
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1941-1942 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1941-1942 Konservatorsarbeten
Ursprunglig färgsättning på altaruppsats och läktarbröst tags fram. 1789 års stoffering tages fram på predikstol. Takmålningarnas sentida påmålningar tages bort.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1941-1942 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning med äldre bänkdörrar som förebild.
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1946 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Fredrik Johansson
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1980 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Omkalkning av fasader, målning av snickerier och tjärning av spira.
Hantverkare - Målare: Karl Erik Sandahl
År 1985 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggar kalkas, fönster, bänkar och dörrar ommålas med bibehållen färgsättning.
Hantverkare - Målare: Karl Erik Sandahl
År 1985 Konservatorsarbeten
Takmålningarna rengöres.
Hantverkare - Målare: Karl Erik Sandahl
År 1991 Konservatorsarbeten
Färgfästning och rengöring av altaruppsats och predikstol med ljudtak.
Konservator: Anders Darwall
År 1996 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasader kalkas och snickerier oljemålas, fönster och ljudluckor blir röda.
Arkitekt: Sölve Johansson
År 1996 Underhåll - takomläggning
Spirans ekspån ersätts av furuspån.
Arkitekt: Sölve Johansson
År 1996 Underhåll - omputsning
Omfattande putsarbeten på fasader. Runsten påträffas.
Arkitekt: Sölve Johansson
År 1996 Konservatorsarbeten
Lagning av solur.
Konservator: Julio Amorin
År 1996 Fast inredning - port
Ny korport.
Arkitekt: Sölve Johansson
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Wennerblad, Ernst, Skara stifts kyrkor under de sista årtiondena af 1800-talet, 1902.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin