Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Gustav Adolfs kyrka är högt belägen i centrala Borås och ingår i en miljö med flera offentliga byggnader, såsom gymnasium, Borås Kulturhus, Stadshuset, Adventskyrkan och sitt eget församlingshem från 1958. Kyrkan ligger också med tornet och dess huvudentré i fonden av Stora Brogatan med ett gymnasium i axelns andra ända. Kyrktornet är ett landmärke med symbolvärde för Borås siluett.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten har en öppen parkkaraktär med låga murar, lövträd och gräsytor med grusade gångar. Tidigare utgjorde tomten en del av landeriet Lugnets ägor.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Borås Gustav Adolfs kyrka ritades av arkitekt Carl Bern och byggdes 1903-06 och är en sen nygotisk kyrka med latinsk korsplan. Att att en utomlands verksam arkitekt anlitades var ovanligt. Användningen och redovisningen av äkta material samt portarnas utformning är emellertid tidstypiskt nationalromantiska. Skiffertaken är kvar. Exteriören är föga förändrad sedan uppförandet, med undantag av en tillbyggd sakristia under 1950-talet. Genom sin planform, rymd och valvslagning bevarar kyrkan invändigt delvis den nygotiska prägeln, men reduceringen av sidoläktarna närmade planen till en centralkyrka. Ursprunglig bänkinredning, altare, takvalv samt arkader och kolonner är bevarade. Renoveringen i början av 1950-talet av arkitekt Otar Hökerberg har i övrigt till stora delar utformat dagens kyrkorum. Ambitionen var ett enklare, renare kyrkorum vilket satte spår i den nya utformningen av koret och läktarna. Ny fast inredning såsom predikstol, altaruppsats, altarring, läktarbröstning och dopfunt samt dekormåleri, armatur och övrig utsmyckning är tydliga exponenter för sin tid och präglas genomgående av mycket höga konstnärliga värden. Senare inslag i kyrkorummet är Petruskapellet och caféserveringen under läktaren i väster.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan som landmärke och som fondmotiv i gatumiljön.
- Kyrkan som en del av en miljö med offentliga byggnader och dess öppna
kyrkotomt med parkkaraktär.
- Kyrkans mycket välbevarade exteriör som representerar sen nygotik i
utformningen men redovisar de äkta materialen på nationalromantiskt vis.
- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.
- De ursprungliga portarna.
- Den tillbyggda sakristian har en medvetet utformad arkitektur.
- Ursprunglig interiör takutformning, inredning och inventarier.
- Interiörens prägel av den medvetet gestaltade ombyggnaden 1950-52 med
höga konstnärliga och materialmässiga värden, vilket återger sin tids
restaureringsideal. Konstverken är en viktig del av helheten.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Kyrkotomten ligger på en kulle, omgiven av gator på alla sidor och anlades 1906. I norr och öster är tomten ungefär i höjd med vägarna, medan sluttar svagt åt söder och kraftigt åt väster. Naturstensmurar med flathuggen översida och mer naturligt skrovliga ytor på sidorna hägnar kyrkotomten. Höjden varierar beroende på sluttningsgraden. En bred, lång stentrappa med svarta smidesräcken leder rakt upp till västra ingången och vid trappans fot står en informationstavla. Planen framför västporten är satt med gatsten med rhododendron vid sidorna, vilket även omger koret och finns planterat ute på tomten. Gångarna runt kyrkan är grusade. En svängd, låg, huggen naturstensmur med smidesräcken flankerar en handikappanpassad gång från 1967 upp till den nordvästra ingången. Två gångar löper ut på södra och norra sidan, men ingen åt öster. Tomten har gräsytor med lökväxter i gräset och stora lönnar, samt en hängpil i öster. Två pyramidekar är planterade 1992 framför koret i öster. Syren och andra mindre lövbuskar finns planterade intill kyrkan.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - GUSTAV ADOLF
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: -, år 1900: -, år 1995: 33910
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Borås Caroli 1939.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i stadsmiljö i centrala Borås, norr om stadsdelen Villastaden. Kyrkan ligger öster om Caroli kyrka och avståndet mellan kyrkorna är ca 400 m.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan uppfördes 1903-06 i nygotik efter ritningar av Carl Bern. Kyrkan har en komplex planform. Det smalare, rakslutna koret i öster och tornet i väster och är indragna i det rektangulära långhuset; i hörnen bildas avskilda byggnadskroppar. I öster är textilkammaren - ursprungligen sakristia - utbyggd. Tresidiga korsarmar. En sexsidig sakristia, uppförd 1950-52, ansluter via ett galleri vid kyrkans nordöstra hörn. Pelarrader avdelar långhuset i mittskepp och rudimentära sidoskepp.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Med undantag av den putsade sakristian uppvisar exteriören ett färgskiftande tegelmurverk, genombrutet av svagt spetsbågiga fönster. Sockel, murband och omfattningar är utförda i granit. Den omväxlande takarkitekturen är skiffertäckt; tornet, med stora ljudöppningar, kröns av en kopparspira. Ett litet torn rider över koret. Huvudportal i väster. Kyrkorummet täcks av putsade valv med valvstrålar i tegel. Listverk, kolonnetter och kapitäl är utförda i sandsten. Segmentbågar i tegel bär upp läktare på tre sidor av mittskeppet. Interiören genomgick 1950-52 en genomgripande ombyggnad under ledning av Otar Hökerberg, då huvuddelen av inredningen förnyades; programmet för den konstnärliga utsmyckningen stod prästen Torsten Ahlstrand för. De ursprungliga läktarna framför korsarmarna revs och likartade men mindre läktare snedställdes utåt korsarmarna. En dämpning av färg- och materialkontraster eftersträvades, bland annat genom behandling av tegelytorna. Korfönstren sattes igen och hela korväggen dekorerades med en monumental fresk av Pär Siegård (fönstren flyttades till korsarmarna). De kraftiga hörnpelarna vid triumfbågen har avfasade hörn; här placerades ny predikstol med stort ljudtak respektive Liss Erikssons dopfunt. Christian Berg har utfört altaruppsatsen.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvarisk-Topografiskt Arkiv, Stockholm.
Ahlstrand, T: Gustav Adolfs kyrka i Borås 1906-1956. 1956. .
Karling, Sten (1955) "Kyrkorna i Borås och Brämhult", Borås; Ahlstrand, Torsten "Gustav Adolfs kyrka i Borås". Kyrkobeskrivningsblad över Gustav Adolfs kyrka; Förvaltningsplan, Borås Kyrkliga Samfällighet (BKSf); Informant pensionerad prost.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin