Motivering (skydd): Nydala klosterkyrka och bondkyrkan är tillsammans med Alvastra en rest av Nordens äldsta cistercienserkloster, därtill fortfarande i bruk. Nydalas portkapell är det enda kvarvarande av cisterciensernas klosteranläggningar i Sverige, inte heller utomlands finns många bevarade. Mycket av dess tidigaste historia är ännu oklart varför det autentiska materialet i byggnadens murverk och grund är av stort kulturhistoriskt värde som källmaterial. Bondkyrkans södra långsida utgör en del av klostermuren som sålunda borde kunna samdateras med varandra. Byggnadens placering utanför och som en del av muren samt den höga prioritet man vet att portkapellen hade vid nyetableringar, berättar tydligt om den utåtriktade verksamheten som klostret även hade. Inredningen är sentida och dess främsta kulturhistoriska värde ligger i det den berättar om bondkyrkans iståndsättande vid 1950-talet.
Sammanfattning
• Nydala Bondkyrka är det enda bevarade portkapellet från något av de svenska klosteranläggningarna.
• Huvuddelen av murverket är troligen ursprungligt och därmed värdefullt autentiskt material från byggnadens tillkomsttid. Likaså är alla spår från ändringar värdefulla för dokumentationens skull.
• Bondkyrkan nära sammanhang med klosterkyrkan och omgivningarna med klosterruinerna är viktiga för att uppleva den i sitt ursprungliga sammanhang.
● Interiören är samspelt och enhetlig.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster
Inventeringsår (2004)
Kyrkobyggnaden
Bondkyrkan består av ett långhus med ett rakslutet kor i öster. Södra långhusväggen ingår även som en del av klostermuren och via koret har bondkyrkan vid något tillfälle varit sammanbyggd med klosterkyrkan – idag är rester av dessa murar synliga ovan mark. Bondkyrkan är uppförd av grovt kluven gråsten och har troligen varit putsad från början. De väggpartier som idag är putsade är däremot de delar av murarna som rekonstruerades 1952 när kapellet återuppbyggdes – huvudsakligen delar av koret. Huvudingången ligger på norra sidan. Taket är ett brant sadeltak lagt med tjärat kyrkspån.
Invändigt är väggarna grovt slammade, med en del av murverket
synligt igenom. Golvet är lagt med tegel med flatsidan uppåt. Koret är naturligt belyst genom en smal fönsterglugg i öster och liknande fönstergluggar finns även var och ett på de övriga väggarna. Samtliga fönsteröppningar är äldre men fönster och fönsteromfattningar är från 1952. Bänkinredningen är nytillverkad och enkel med öppna bänkrader, utförd av arkitekt Ragnar Hjort som samtidigt jobbade med restaureringen av klosterkyrkan. Inredningen är diskret och låter så mycket som möjligt av väggar och den medeltida rumsligheten framträda istället. Av äldre inredning finns en dopfunt vars fat bärs upp av skulpterad figur i barock stil. Huvudingång finns på norra sidan vid nordvästra hörnet, därtill finns en ingång till koret från söder. Den äldre dörren i korväggen kommer från stallbyggnaden där den hade stått undangömd fram tills det att den här i Bondkyrkan fick en ny användning 1952.
Byggnadsdel (2004): Kor - Norr, Kor - Öster
Inventeringsår 2015
Nydala kyrka grundades 1143 av cisterciensermunkar från Clairvaux och uppfördes jämte Alvastra som det första cistercienserklostret i Sverige. Klosterbygget drog ut på tiden och först 1266 stod anläggningen färdig enligt cisterciensisk mönstermodell och kunde invigas. Enligt den regelbok som cistercienserna följde var portkapellet en av de fem byggnader som man skulle ha förberett på platsen när man etablerade ett nytt kloster. Portkapellet var till för besökare till klostret som annars inte hade tillträde till klosterkyrkan. Till klosterkyrkan fick bara munkar och lekbrödar gå, de senare endast i västra delen. Portkapellet uppfördes intill klostermuren och i dess anslutning uppfördes också ofta ett gästhus för att där kunna ta emot och erbjuda sovutrymme till gäster utifrån. Även gästhuset var en av de fem första byggnader som skulle uppföras enligt reglerna - de andra var oratoriet (bönerum eller gudstjänstrum), refektoriet (matsal) och dormitoriet (sovsal). Portkapellet skulle sålunda kunna vara en av de byggnader som uppfördes först när munkarna slog sig ner i Nydala 1143. Möjligheten finns också att det användes som gudstjänstrum innan kyrkans östra del med altare stod färdig. Under reformationen övergick Nydala och dess ägor i kunglig förläning och 1568 skövlades och lades klostret – och troligen även portkapellet – i ruiner av danske kungen Fredrik II. Klosterkyrkan iståndsattes 1688 av friherren och ägaren till Nydala herrgård, Hans Isaak Ridderhjelm och kyrkan togs därefter åter i bruk, som sockenkyrka.
När Erik Dahlberg tecknade av miljön kring Nydala på 1690-talet inför Suecia Antiqua hade klosterkyrkan nyligen ställts i ordning igen efter mer än hundra år som ruin. På avbildningen ser bondkyrkan också ut att vara i brukbart skick med intakta väggar och helt tak. Bondkyrkan hade då redan varit i användning sedan åtminstone 1630 då en tillbyggnad gjordes på korets södra sida. Denna tillbyggnad ser vi idag som murrester mellan Bondkyrkans södra korvägg och de kvarvarande ruinerna från klosterkyrkans norra vägg. Klosterkyrkan och mellanbyggnaden har alltså aldrig varit bruk samtidigt. Undersökningar av bondkyrkan när den återuppbyggdes 1952 visade också att valvet mellan kor och långhus troligen är sekundärt och eventuellt härrör även det från 1630-talet. Vid 1600-talets slut är alltså bondkyrkan i ett gott skick, med hela väggar, ett litet kor med en fönsterglugg i öster och ett brant sadeltak. Därefter förfaller det uppenbarligen och i mitten av 1900-talet är det bara långsidans väggar och gavlarna som står upp. Korets murar är raserade och taket borta. 1948 inleds utgrävningar av ruinen och därefter tar återuppbyggnaden vid, och 1952 kan det återinvigas. Korets väggar har då byggts upp och kyrkan har fått takstol och taktäckning, fönster och dörrar och ett nytt golv. 1964 installeras värme och den öppna takstolen byggs in bakom en panelinklädnad med synliga bjälkar. Bondkyrkan får även en predikstol och ny bänkinredning. Sedan dess har bondkyrkan huvudsakligen varit föremål för underhållsåtgärder.
År 1143 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Uppfört som portkapell. Återuppförd under 1960-talet.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1914). Ny Smålands beskrifning. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1984). Kulturhistorisk utredning för Värnamo kommun. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1982). Översiktlig kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Värnamo kommun.. ISBN: .
Björkman, Sten m.fl. (1943). Svenska gods och gårdar. del XXVI, Småland: Jönköpings län. ISBN: .
Aldén, Lars. (1998). Nydala kloster, andligt centrum och maktfaktor i det medeltida Småland. Växjö stiftshistoriska sällskap meddelande nr 20.. ISBN: .
Karlsson, Jan O M. (2004). Nydala kloster och klosterkyrka. ISBN: .
Lönnberg, Egil. (1943). En bok om Nydala kloster. ISBN: .
Swartling, Ingrid. (1967). Nydala abbey. ISBN: .
Renshult, Henry. (1987). Folk och fornt i Nydala 5. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Religionsutövning","Kapell"
Öppna på kartan Fler i kategorin