Motivering (skydd): Tolgs nya kyrka uppfördes mellan åren 1878-1879 och invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsad fasad och slätputsade omfattningar. Genom sin orientering med torn i söder och absid i norr avviker kyrkan från den mer traditionella placeringen. Tornet har en liten kopparklädd lanternin och en smal tornspira.
Exteriört har Tolg kyrka bevarats näst intill orörd. Det enda karaktärsförändrande ingreppet skedde 1930 då kyrkans tak av spån ersattes med kopparplåt. I övrigt har de exteriöra arbetena på Tolgs kyrka omfattats av mer renodlade underhållsåtgärder varför den exteriört bevarat sin tidstypiska blandstil med tydliga inslag av nyklassicismens stildrag. De intilliggande kyrkstallarna samt skolhuset är miljöskapande faktorer och starkt bidragande till upplevelsen av den kulturhistoriskt värdefulla miljön.
Interiört har förändringsarbetena i Tolg kyrka varit av relativt genomgripande karaktär. Trots detta framstår interiören i Tolgs kyrka som en av de bättre bevarade kyrkliga interiörerna från 1800-talets slut. Av den ursprungliga inredningen kvarstår kyrkans altaruppsats med altartavla målad av Ludvig Frid, vilken är en kopia av Blochs klassiska Kristusbild samt predikstolen, orgelfasaden och kyrkans bänkinredning.
Långhusets tredingstak med synliga bjälkar vilka vilar på dekorativa konsoler utgör ett ovanligt inslag i den småländska kyrkobyggnadstekniken och utgör i sig en värdefull detalj.
Färgsättningen i kyrkorummet har förändrats vid ett flertal tillfällen och en återgång till en ljusare färgsättning mer i likhet med den på altaruppsats och predikstol kunde ytterligare förstärka kyrkorummets ursprungliga karaktär.
För att kunna behålla sin kyrka och samtidigt anpassa den efter befolkningsunderlaget lät man under den inre renoveringen 2001-2002 inreda ett kapell (”Marias kapell”), för ca 30 personer, under läktaren samt ett samlingsrum med pentry (”Andrummet”). Detta arbete utfördes på ett sätt vilket tydligt underordnade sig kyrkans arkitektoniska utformning och har dessutom möjliggjort för ett fortsatt brukande av kyrkan och därmed också säkrat dess fortlevnad som ett levande kulturarv.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Norr, Vapenhus - Söder
Från parkeringen i söder når man kyrkogården genom ett par sirliga smidesgrindar flankerade av bastanta huggna stenstolpar. Gången som leder fram till kyrkplatsen framför tornentrén liksom den gång vilken leder vidare till den västra sidoentrén är belagda med betongsten.
Kyrkan är uppförd i sten med spritputsade väggar, slätputsade dörr- och fönsteromfattningar samt en sockel av huggen granit. Byggnaden är orienterad i nord-sydlig riktning med ett lanterninförsett torn i söder och sakristia i norr. Den mäter 45 meter på längden, 18,5 meter på bredden och är 20 meter hög.
En kraftig naturstenstrappa försedd med enkla handledare av svartmålat smide leder upp till den södra entréporten. Kyrkans dubbla rektangulära portar är utformade med fyra kvadratiska dörrspeglar i varje dörrblad samt målade i en mörk gråblå kulör. Ovan entrén sitter ett rundbågat fönster vilket utformats i likhet med långhusfönstrens övre del. Hela entrépartiet med de dubbla portarna och det rundbågade fönstret ramas in av en svagt indragen slätputsad omfattning.
Tornet smalnar av i etapper där varje avsats skiljs åt med ett kraftigt slätputsat listverk vilket täckts med kopparplåt. På tornets södra, östra och västra fasad i höjd med tornets andra avsats sitter dubbla smala rundbågade fönster med en gemensam solbänk av granit. På tredje avsatsen under de dubbla ljudluckorna sitter en inmurad stentavla med förgylld text. Texten lyder ”UPPFÖRD UNDER OSCAR II REGERING ÅR 1879”. De dubbla rundbågade ljudluckorna är utförda i liggande profilfräst panel och målade i samma kulör som kyrkans övriga portar och fönster.
Ovan kyrkans kupolformade torntak återfinns kyrkans fönsterförsedda oktagonala lanternin vilken bär upp tornets korsprydda spira. Hela lanterninen liksom tornspiran och torntaket är klädda med kopparplåt. På lanterninens södra, västra och östra sida sitter en svart urtavla med förgyllda siffror. Utmed torntakets fot löper ett rikt utformat slätputsat listverk.
På långhusets södra gavelfasad, i höjd med den innanförliggande orgelläktaren, sitter på var sida om tornet ett spröjsat kvartscirkelformat fönster. Runt hela långhuset samt utmed takfoten på kyrkans absid och porthus löper ett kraftigt, rikt profilerat, slätputsat listverk.
Långhuset har fyra fönsteraxlar med högresta, rundbågade fönsteröppningar vilka är indragna en aning i fasaden. I varje öppning sitter två välvda, spröjsade fönsterbågar utav trä målade i en mörk gråblå kulör. Fönstren har på senare tid kompletterats med innerbågar. I ytterbågens topp i mötet mellan de båda valvbågarna övergår mittposten i en cirkel. Utformningen av fönstrens spröjsar för tankarna till ett sirligt masverk. De svagt sluttande solbänkarna är utförda i natursten.
Vattenavrinningen sker via hängrännor och stuprör av koppar vilka i marknivå ansluter till en nedlagd markdränering.
Kyrkans sidoentréer markeras av utskjutande porthus med sadeltak. På porthustakens krön sitter ett ringkors utav smide på vilket korsarmarnas ändar avslutas med ett mässingsklot. Direkt ovanför sidoentréernas dubbla portar, vilande på en mellanliggande granitbjälke, sitter ett rundbågat fönster vilket utformats i likhet med långhusfönstrens övre del. En kraftig naturstenstrappa leder upp till de båda sidoentréerna. I anslutning till den västra ingången har man placerat en handikappramp. Rampen är utförd i en robust stålkonstruktion på vilken man placerat ett galvaniserat galler vilket utgör själva rampen. Rampen flankeras av enkla svartmålade räcken. Konstruktionen vilar på det översta trappstegsplanet.
På absidens västra sida finns en separat entré med en port utförd i samma stil som vid kyrkans övriga ingångar. Absiden har vidare två högresta rundbågade fönsteröppningar. Ovan den femkantiga absidens kopparklädda taknock, på långhusets norra gavel, sitter ett lunettfönster.
Direkt innanför de dubbla portarna vid tornentrén i norr leder branta trappor utmed den östra och västra väggen upp till tornets första avsats från vilken man via två dörrar kan nå kyrkans orgelläktare. På vapenhusets golv ligger rödaktiga kalkstensplattor. Taket är utfört i breda spontade bräder målade i en vit kulör. I en kedja från taket hänger en ljuslykta, utformad som en lanterna, med gulfärgat glas.
Under de rundbågade fönstrens djupa fönsternischer i öster och väster står en gråmålad träbänk. I vapenhusets nordöstra hörn står en järnbeslagen offerkista på vilken man placerat ett vykortsställ. I motstående hörn har man ställt upp en hylla där man visar upp ett antal böcker som finns till försäljning. På väggen under fönstren har man i samband med senaste renoveringen installerat vattenburna radiatorer.
Från vapenhuset leder dubbla gråmålade spegeldörrar, utformade med fyra kvadratiska speglar i varje dörrblad, in till kyrkorummet. Direkt innanför finns i öster och väster ett inbyggt utrymme. Rummet i öster rymmer installationerna för kyrkans bergvärmevärmeanläggning samt en el-central. I det västra utrymmet finns en handikapptoalett med väggfast skötbord. På de två väggytorna vilka tillskapats genom uppförandet av de tidigare nämnda wc- och förrådsutrymmena hänger en mässingslampett.
Läktaren bärs upp av sex stycken pelare vilka nedtill vilar på kvadratiska granitfundament med fasade kanter. Pelarna är målade i en ljusgrå kulör överst utformade med ett enkelt svarvat, partiellt förgyllt krön. Läktarbarriären är målad i två ljusgrå nyanser där barriärens speglar ramas in av en smal förgylld list. På barriärens översida sitter ett lågt järnräcke vilket målats i samma färg som barriären. Där läktarbarriären möter långhusets östra och västra vägg har man för att tillgodose brandskyddsmyndigheternas krav monterat en väggfast järnstege.
Centralt placerad på läktaren står kyrkans orgel. Den klassiserande orgelfasaden är målad i en ljusgrå kulör och dekorerad med förgyllda lister och dekorationer i form av harpor och trumpeter. Golvet på läktaren är av mörkbetsad fur. På läktarens sidopartier är golvet utformats som gradänger. På vardera gradäng står fyra gråmålade bänkar. Orgelverket är under renovering då det skadats i samband med den senaste renoveringen.
Utrymmet under läktaren har byggts in och skiljs från kyrkorummet med en glasvägg. Det östra utrymmet har inretts till ett mindre kapell, kallat Marias kapell. Centralt placerat under fönstret på den östra väggen står ett altare utfört i massiv ek. Ovanför altaret hänger ett kors. På ett vitmålat förvaringsskåp till vänster om altaret står en medeltida madonnaskulptur i trä från 1300-talet. I det västra utrymmet har man inrett ett samlings-/fikarum med ett antal bord och stolar samt ett litet pentry och lekhörna för barnen. I taket under läktaren har man på ett flertal ställen satt upp belysning i form av moderna plafondlampor. I det vitmålade taket under läktaren syns en tydlig skarv som sträcker sig hela vägen från den östra väggen till den västra. Denna generalskarv skulle kunna tyda på att läktarens främre parti vid något tillfälle flyttats fram varvid taket skarvats på.
Från det inbyggda utrymmet under läktaren leder två glasade dörrar in till kyrkorummet. Golvet i kyrkorummet utgörs av breda kilsågade golvbräder vilka nyligen slipats och oljats. I långhusets centrum där mitt- och tvärgångens golvbräder möts finner man en dekorativ stjärna utav ek.
Invändigt har långhuset ett tredingstak med synliga bjälkar vilka delar in taket i vertikala sektioner. Takytan är målad i en gråblå kulör och ramas in av ett grått listverk. Takbjälkarnas stödben liksom sparrarna har fasade kanter vilka målats röda. På de punkter i taket där ljuskronorna fäster in har man satt upp en förgylld, sirlig blomsterdekoration.
Bänkinredningen delas av mitt- tvär- och sidogångar in i fyra kvarter med sammanlagt 30 bänkrader. Inredningen är sluten med dörrar in mot mittgången men öppen ut mot kyrkorummets sidogångar. På utsidan är bänkarna målade i en blå kulör med dörrspeglar i två grå toner vilka ramas in av en dekorativ röd linje. Invändigt är bänkarna målade i grått. För att öka sittkomforten har bänkarna försetts med dynor klädda i ett blått tyg. I den östra korsarmen står en klotformad ljusbärare.
För belysningen i kyrkorummet svarar huvudsakligen fem ljuskronor varav tre är placerade över kyrkans mittgång och resterande två framme i koret. Kronorna har kompletterats med elektrisk belysning. På väggfälten mellan fönstren på östra långhusväggen hänger tre snäckformade mässingslampetter och på den västra väggen fyra stycken.
Kyrkans sidoentréer är försedda med vindfång. På golvet i de utskjutande porthusen ligger ljusa kalkstenplattor. Utrymmena i de båda porthusen nyttjas idag främst för förvaring av diverse förbrukningsmaterial och redskap.
På en enkelt utformad träbänk invid den östra väggen i anslutning till väggfältet mellan första och andra fönsteraxeln har man placerat ett altarskåp från Tolgs medeltida kyrka. Detta var tidigare deponerat i Växjö domkyrka men återfördes till Tolg i samband med den senaste renovering år 2001. På väggfältet mellan sidoentrén och tredje fönsteraxeln på samma sida hänger ett medeltida triumfkrucifix.
Framme i koret vars plan ligger upphöjt ett steg över kyrksalens golv ligger en stor mönstrad matta som går i färgerna grått, blått och rött. I korets sydöstra hörn står en medeltida fabeldjursfunt och bredvid denna i anslutning till östra väggen en kororgel. I korets nordöstra respektive nordvästra hörn finns en korbänk vars omfattning går i samma färgställning som kyrkans övriga bänkinredning. I det nordöstra hörnet står dessutom ett ståndur målat i grått och med förgyllningar.
Utmed den västra väggen med uppgång från koret står kyrkans predikstol med tillhörande ljudtak. Predikstolen är målad i samma ljusa grå kulörer som läktarbarriären och altaruppsatsen. Nedtill på korgen är predikstolen dekorerad med förgyllda bladornament och i speglarna finner man förgyllda dekorationer föreställande de korslagda nycklarna, stentavlorna, törnekronan samt ankaret och hjärtat. Ljudtaket pryds på utsidan av förgyllda blomsterslingor och kröns av ett förgyllt kors. På insidan har ljudtaket målats i mörkblått och dekorerats med stjärnor och en sol. Under taket hänger en silverduva.
Altaruppsatsen är utformad med två pilastrar på var sida om altartavlan vilka bär upp en tandad båge vars spetsar smyckats med förgyllda klot. Det enkla träaltaret står inskjutet mot väggen under altartavlan. I anslutning till altaret är korplanet upphöjt. Denna upphöjning ramas in av en kyrkans altarring med svarvade balusterdockor och knäfall i röd sammet. Altarringen har två öppningsbara delar, en mot öster och en mot väster. På var sida om altaret innanför altarringen finns en sjuarmad golvstående mässingsljusstake. Altartavlan, vilken är en kopia av Blochs klassiska Kristusbild där Kristus bjuder de arbetande och betungade till sig, är målad 1880 av konstnären Ludvig Frid.
På korväggen, var sida om altaret, finns en dörr vilken leder in till den bakomliggande sakristian. På väggfälten mellan dörr och långhusvägg hänger en psalmtavla målad i grått, svart och guld.
I sakristian på väggen mot altaret står en platsbyggd skåpsinredning och mitt i denna ett altare flankerat av två lampetter och med ett träkrucifix. På väggarna hänger två lampetter utformade i likhet med de under läktaren samt två tavlor och ett antal inramade fotografier. Mitt på golvet i sakristian står ett nytillverkat skåp för förvaring av kyrkans antependier. På norra väggen har sakristian två högresta, smala och rundbågade fönster och i nordväst en separat entré. Taket är målat i en mörkblåkulör och i mötet mellan vägg och tak ett kraftigt listverk i ljusgrått och blått.
I kyrkans viktigare inventarier ingår, en medeltida fabeldjursfunt i sandsten från 1100-talet, altartavlan målad av Ludvig Frid, kalken och patén i förgyllt silver från 1700-talet, ljuskronorna från 1600- och 1700-talet, oblatjärnet från 1600-talet, offerkistan i ek från 1700-talet, en kollekthåv i svart sammet från 1700-talet samt ett medeltida altarskåp med Maria- och Kristusbild från 1400-talet.
Byggnadsdel: Sakristia - Norr, Torn - Söder
Inventeringsår 2015
Tolgs kyrka ligger på ett dominerande höjdläge ett par kilometer öster om Tolgs by. I anslutning till kyrkan ligger sockenstugan. Socknen omnämns i de skriftliga källorna första gången 1282 och skrivs då ”Tholge” eller ”Tolge”. Den medeltida kyrkan revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes. Kyrkan byggdes mellan åren 1878-1879 och invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson. Den ersatte den tidigare medeltida kyrkan, belägen ca 2 km väster om den nuvarande, vilken blivit för liten för den växande befolkningen i Tolg. Vid nya kyrkans uppförande fanns ca 1500 invånare i Tolg.
Exteriöra förändringar
Exteriört har kyrkan i Tolg endast varit föremål för ett fåtal förändringar där den första mer genomgripande förändringen skedde 1933 då man lät byta ut kyrkans ursprungliga spåntak mot ett koppartak.
Under 1950-talet förs diskussioner kring ett eventuellt uppförande av en kapellbyggnad på den gamla kyrkogården. I samband med detta utförs en undersökning av kyrkogården för att fastställa resterna av medeltidskyrkans grund samt för att få information om kyrkogården inför en planerad omläggning av densamma. Någon kapellbyggnad kommer dock aldrig till utförande.
Nästa exteriöra förändring som sker 1962 inbegriper inte själv kyrkan utan rör uppförandet av ett bårhus intill den nya kyrkan.
År 1972 sker en utvändig renovering av kyrkans fasader varvid väggarna blästras rena efter att tidigare ha behandlats med en cementfärg. Väggarna putslagas sedan och avfärgas på nytt med kalkfärg. Utvändigt sker också en ommålning av kyrkans dörrar och fönster.
1995 sker en ombyggnad av det sydöstra kyrkstallet utifrån ett förslag framtaget av Rolf Alklid.
De senaste exteriöra arbetena på Tolg kyrka skedde 1998 då man renoverade kyrkans fasader. Man lät då sandblästra väggarna varefter man utförde putslagningar för att slutligen avfärga fasaderna med Kulekalk.
Interiöra förändringar
Interiört har Tolgs kyrka varit föremål för en rad förändringar där den tidigaste skedde 1881 då kyrkan fick sin orgel. Orgeln byggdes av Carl Elfström i Ljungby. År 1901 målas kyrkans inredning om i en kraftfull ekimitation och 1928 sker en konservering av några inventarier, bland annat en madonnafigur, en predikstol med tillhörande ljudtak, ett triumfkrucifix samt ett altarskåp, som bevarats från den gamla kyrkan.
En av de lite mer omfattande interiöra renoveringarna skedde 1955 utifrån ett förslag framtaget av Hans Lindén. I samband med denna renovering lät man uppföra förrådsutrymmen under läktaren för förvaring av lösa stolar och elektrisk utrustning samt för kyrkans värmeanläggning. Vid den södra ingången tillkommer ett vindfång. Det befintliga golvet av kullersten i sidoingångarnas vindfång byts ut mot kalkstensplattor. Golvet i kyrkorummet och i sakristian läggs om efter en nyutförd värmeisolering. Korplanet utvidgas varvid tre bänkrader avlägsnas längst fram på var sida om mittgången. I långhuset avlägsnas ytterligare sex bänkrader på var sida. Hela bänkinredningen byggs om för att erhålla en ökad sittkomfort. I anslutning till kyrkans predikstol på den västra väggen kortas två bänkrader av för att åstadkomma en fri passage. I korets flyttas korbänkarna ut en aning från väggen för att man skall erhålla utrymme för elektriska väggradiatorer. I anslutning till sakristians södra vägg tillkommer nya skåpsutrymmen samt ett nytt altare. Invändigt putsas kyrkans väggar om och vitkalkas. Taket, taklisterna samt alla snickerier och inredningsdetaljer målas om varvid den tidigare ekbruna färgsättningen ersätts med ljusare kulörer. Predikstolen dekoreras med skulpturer föreställande evangelisterna utförda av Herbert Thorsjö. Belysningen kompletteras med tre nya ljuskronor, en i koret och två på läktaren. Dessutom tillkommer ett antal lampetter tillverkade av konstsmeden Wremp i Angelstad. Ett program för kyrkans elektriska installationer upprättas av Rejlers ingenjörsbyrå vilket bland annat omfattar att kyrkans uppvärmning med vedeldade kaminer ersätts med elektriska radiatorer. Vid renoveringen sker dessutom en utvidgning av kyrkans orgelläktare. Från olika syföreningar erhåller kyrkan i gåva vid återinvigningen en kormatta, ett antependium, en altarduk, ett kalkkläde samt två vaser i driven mässing.
År 1967 omdisponeras orgeln av J. Künkels Orgelverkstad AB i Lund och året därpå renoveras en svart kollekthåv samt en svart mässhake av Libraria i Stockholm.
År 1972 tillverkas nya innanfönster till vapenhusets fönster dessutom sker det en ommålning av väggarna i samma utrymme. I den ovanliggande läktarhallens tak sätter man upp gips till följd av nya brandsäkerhetsföreskrifter av samma anledning ersätts den tidigare träluckan mellan kyrktornet och kyrksalsvinden mot en brandsäkrad lucka samt ersätts det befintliga glaset i slussens dörrar mellan vapenhus och kyrksalen med rutarmerat trådglas. I kyrkorummet låter man hänga upp fasta järnstegar på långhusets väggar i anslutning till läktarbarriären.
Nästa interiöra omdaning sker 1979 efter ett förslag utformat av Mogens Barsöe. Vid denna tidpunkt tillkommer inbyggnader under läktaren vilka avses rymma andakts- och konfirmationsrum, kapprum, två toaletter, förvaringsutrymmen samt en el-central och en städskrubb. För att frigöra utrymme för de nya läktarunderbyggnaderna avlägsnas kyrkorummets bakre bänkrad.
År 1994 återlämnas ett senmedeltida triumfkrucifix vilket varit deponerat på Smålands museum och året därpå sker en konservering av Tolgs medeltida altarskåp vilket efter slutförd konservering deponeras i Växjö domkyrka. År 2001 upphävs deponeringen av altarskåpet varvid det flyttas tillbaka till kyrkan i Tolg tillsammans med en medeltida madonnaskulptur vilken varit deponerad på Smålands museum och 1998 sker en komplettering av kyrkans befintliga el-radiatorer.
Den senaste interiöra renoveringen var mycket omfattande och utfördes mellan åren 2001-02. Till följd av upptäckta fuktproblem vilka orsakat stora angrepp av röta och mögel i kyrkorummets golvbjälklag tvingades man bryta upp golvet i hela kyrkorummet för att sedan gräva ut hela grunden och fylla ut den med tvättad makadam. På detta lager av makadam lade man sedan ut ett lager av cellplatsisolering på vilken man slutligen lät gjuta en armerad betongplatta. Golvet återmonterades sedan på nyutlagda golvåsar. Vid renoveringen utfördes även en rengöring av kyrkorummets väggar och tak. Det linoljemålade taket var i ett så gott skick att man avstod från att låta måla om taket och istället valde att stryka taket med en s.k. halvolja blandad på lika delar linolja och terpentin varvid takfärgen återfick sin forna lyster. Kyrkorummets, sakristians och vapenhusets väggar putslagades och ströks sedan på nytt med limfärg. Läktarbröstningen samt de kolonner vilka bär upp läktaren tvättades rena och målades om i samma färgställning som tidigare. Tidigare förgyllda partier inspekterades och kompletterades med ny förgyllning där det var nödvändigt. Samtliga fönster och dörrar målades. Under läktaren tillskapades ett kapell liksom ett samlingsrum genom att man låter uppföra en glasad vägg mot kyrkorummet i liv med läktarens främre kant. Framme i koret avlägsnades den främre bänkraden i väster för att tillskapa bättre utrymme för kören och i öster kortades den främre bänken för att bereda plats för det medeltida altarskåpet. Bänkinredningen rengörs och målas om i samma färgställning. En rengöring sker även av predikstolen. Framme i koret sker en rengöring av altartavlan och omfattningen målas om. Altarringen målas om i grått och förses med förgyllningar av slagmetall. Tyget på altarringens överliggare avlägsnas och målas i stället. Knäfallet kläs om med rött tyg. I sakristian tillkommer ett nytt skåp vilket möjliggör liggande förvaring av kyrkans mässhakar och andra känsliga textilier. Kyrkans uppvärmning med direktverkande el ersätts av bergvärme anslutet till ett vattenburet radiatorsystem. Kyrkan som var stängd för gudstjänster under nästan ett år öppnades med en invigning av ”Marias kapell” på Heliga trefaldighetsafton den 25 maj 2002 av biskop Anders Wejryd. Under kyrkans renovering firades gudstjänsterna i hemmen och i prästgården.
Till följd av bland annat den stora fuktbelastning som kyrkorummet utsattes för i samband med golvgjutningen 2001-02 erhöll kyrkans orgel en del skador vilka i skrivande stund åtgärdas i en pågående orgelrestaurering (2005-06).
År 1878-1879 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, två vapenhus och torn
Arkitekt: Ludvig Hedin
Arkitekt: Victor Adler
År 1881-2006 Ändring
Ändring - För händelser se pdf.
Orgelbyggare: Carl Elfström
Arkitekt: Gustav Holmdahl
Arkitekt: Hans Lindén
Konstnär - Bildhuggare: Herbert Thorsjö
Arkitekt: Rolf Alklid
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin