Motivering (skydd): Kvarter A
Kvarteret har kulturhistoriskt värde genom att där finns ett större antal äldre gravvårdar som är lokalhistoriskt intressanta.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds.
Kvarter B
Gravvårdarna inom kvarteret är blandade till sin form, storlek och ålder. Det gör att kvarteret är relativt okänsligt för nytillskott. Önskvärt är dock att äldre gravvårdar bevaras eller återanvänds. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Kvarter C
Kvarteret har ett högt kulturhistoriskt värde genom
att det utgör platsen för den gamla kyrkan. Gravkoret
över släkten Lillienberg som på ett synligt sätt
visar var kyrkans kor fanns är viktigt. Det är positivt
att man valt att stoppa all grävning i detta område
för att inte skada fornlämningen som den medeltida
kyrkans grundstenar utgör.
Gravvårdarna är blandade både gällande form och material som ålder vilket gör att kvarteret är relativt okänsligt för nytillskott. Önskvärt är dock att äldre gravvårdar bevaras eller återanvänds. Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Kvarter D
Gravvårdarna har såväl ett kulturhistoriskt som lokalhistoriskt värde även om de förlorat något av sitt värde genom att de inte är placerade på sin ursprungliga plats på kyrkogården. Det är dock positivt att de är bevarade inom kyrkogården och vårdas. Gravvårdarna bör, om det inte redan är gjort, föras in i kyrkans inventarieförtecking.
Kvarter E
Den gråsvarta färgskalan ger kvarteret en särskild karaktär. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Kvarter F
Kvarterets gravvårdar är lokalhistoriskt intressanta genom titlarna. I övrigt är kvarteret blandat gällande gravvårdarnas form, material och ålder vilket gör att det är relativt okänsligt för nytillskott. Önskvärt är dock att äldre gravvårdar bevaras eller återanvänds.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Kvarter G
Kvarter G är kulturhistoriskt intressant i sitt sammanhang i denna del av kyrkogården som utgör utvidgningen från 1920-talet. Det är även lokalhistoriskt intressant med alla titlar och ort- och gårdsnamn. Vid nytillskott är det önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Kvarter H
På grund av att det stora antalet gravvårdar från samma tidsperiod har kvarteret ett enhetligt utseende. Vid nytillskott är det därför önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Kvarter I
På grund av att det stora antalet gravvårdar från samma tidsperiod har kvarteret ett enhetligt utseende. Vid nytillskott är det därför önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Särskilt intressant är raden som ingår i den allmänna linjen.
Kvarter J
På grund av att det stora antalet gravvårdar från samma tidsperiod har kvarteret ett enhetligt utseende. Vid nytillskott är det därför önskvärt att gravvården anpassas gällande material och form efter befintliga gravvårdar inom kvarteret eller att äldre gravvårdar återanvänds.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Kvarter K
Kvarter K har ett högt kulturhistoriskt värde genom den kompletta allmänna linje som finns där. Det är önskvärt att kvarteret bevaras i sin helhet med befintliga gravvårdar och vid gravsättning i kvarteret bör man främst återanvända befintliga gravstenar. Vid nytillskott är det av stor vikt att den nya gravstenen smälter in bland de befintliga.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Sammanfattning
Bolmsö kyrka och kyrkogård ligger på nordvästra sidan av ön Bolmsö. Kyrkogården ligger intill landsvägen som går genom hela ön. I miljön kring kyrkan finns sockenstugan.
Kyrkogården består av två delar, den del som omger kyrkan och en utvidgning från 1920-talet som ansluter till den ursprungliga i väster.
Inom kyrkogården stod även den gamla kyrkan som hade medeltida ursprung. År 1994 påträffades grundstenarna efter densamma och vid en arkeologisk undersökning kunde platsen för den gamla kyrkan fastställas. Man har efter det stoppat all grävning i detta område för att inte skada fornlämningen som den medeltida kyrkans grundstenar utgör.
Dominerande på kyrkogården är de låga, rektangulära gravstenarna. Ibland dessa står även högresta smala gravstenar huggna i främst diabas. Inom den del som utvidgades på 1920-talet finns flera kompletta rader med allmänna linjegravar bevarade främst inom kvarter K. Äldre borttagna gravvårdar är placerade i kvarter D. Där finns enkla naturstenshällar från 1700-talet, gjutjärnskors och högresta smala gravstenar huggna i diabas.
Särskilt intressant inom kyrkogården är kvarter K där en komplett allmän linje som sträcker sig från 1926 och fram till 1950-talet finns kvar.
Önskvärt är att en inventering görs över hela kyrkogården där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar.
Inventeringsår (1999)
Se Historik.
Inventeringsår (2007)
Allmän beskrivning
Bolmsö kyrka och kyrkogård ligger på nordvästra sidan av ön Bolmsö. Kyrkogården ligger intill landsvägen som går genom hela ön. I miljön kring kyrkan finns sockenstugan.
Kyrkogården består av två delar, den del som omger kyrkan och en utvidgning från 1920-talet som ansluter till den ursprungliga i väster. Den är indelad i elva kvarter, benämnda A – K. Inom kyrkogården stod även den gamla kyrkan som hade medeltida ursprung. År 1994 påträffades grundstenarna efter densamma och vid en arkeologisk undersökning kunde platsen för den gamla kyrkan fastställas. Man har efter det stoppat all grävning i detta område för att inte skada fornlämningen som den medeltida kyrkans grundstenar utgör.
Omgärdning
Den äldsta delen runtomkring kyrkan är omgärdad av en kallmurad stenmur. Utvidgningen från 1920- talet omgärdas på tre sidor av en häck och den östra delen som gränsar mot den gamla kyrkogården med kyrkogårdsmuren.
Ingångar
Till kyrkogården finns fyra ingångar. Huvudingången är placerad mitt på södra sidan av kyrkogårdsmuren. Väster om den finns en ingång som går in till den utvidgade delen från 1920-talet. I väster finns ytterligare en ingång som leder in till denna del av kyrkogården. I nordväst finns en öppning i häcken som leder ut till ekonomi- och personalbyggnaden.
Gångsystem
Gångarna är belagda med grus. Ett antal äldre grusgångar är borttagna och igensådda med gräs.
Vegetation
Kyrkogårdens trädkrans är blandad. Den består huvudsakligen av lönn och ask samt en lind som är placerad i det nordvästra hörnet. Längs vägen som passerar kyrkogårdens södra sida går en allé med lönnar. Lönnar står även längs hela den södra sidan av kyrkogården och tidigare fanns det ytterligare en rad med lönnar mellan den och allén. På kyrkogården finns det ett antal rhododendron och även några ädelbarrträd som är planterade vid enskilda gravplatser. Vid vapenhusets sydvästra sida finns ett buskage med olika typer av låga ädelbarrträd.
Gravvårdstyper
Dominerande på kyrkogården är de låga, rektangulära gravstenarna. Ibland dessa står även högresta smala gravstenar huggna i främst diabas. Inom den del som utvidgades på 1920-talet finns flera kompletta rader med allmänna linjegravar bevarade. Äldre borttagna gravvårdar är placerade i kvarter D. Där finns enkla naturstenshällar från 1700-talet, gjutjärnskors och högresta smala gravstenar huggna i diabas.
Byggnader
Nordväst om kyrkogården står en personal- och redskapsbyggnad som uppfördes 1980. På andra sidan landsvägen söder om kyrkogården står församlingshemmet som byggdes som skola 1890. 1922 byggdes en materialbod väster om skolplanen som inrymde vedbod till kyrka och skola, bisättningshus och hemlighus. Norr om denna står en mindre garagebyggnad.
beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Längs kyrkogårdsmurens insida går en rad med gravvårdar som utgör kvarter A. Den består av framför allt familjegravplatser. Raden bryts endast av de två ingångar som finns, den södra huvudingången och öppningen mellan den ursprungliga kyrkogården och utvidgningen från 1920-talet. Ytan är gräsbevuxen. Tidigare skiljdes kvarteret av mot övriga kvarter med en grusgång men den är numera täckt med gräs.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av olika typer och material. Här finns såväl låga, rektangulära gravstenar som högresta smala. Det finns även tre monumentala, högresta gravvårdar.
Största antalet gravvårdar är från 1930 – 70-talen. De äldsta är från 1800-talets andra hälft och de senaste från år 2007. Gårds- och ortnamn är vanligt förekommande som exempel Dungen, Sunnaryd, Brogård och Horn. Titlar är inte vanligt men förekommer och det är då främst titlar som härrör till tjänster i anslutning till kyrkan, t ex kyrkväktare, klockare, kyrkovärden och prosten. Psalm- och bibelordshänvisningar är vanliga på de äldre gravstenarna.
Bland de mer speciella gravstenarna kan nämnas den rest över prosten Pehr Lundberg 1795-1872 som var prost i församlingen när den nya kyrkan uppfördes och med ett lokalhistoriskt värde. En annan gravsten som har ett lokalhistoriskt värde är den som är rest över en far och son som omkom i sjön Bolmen 1902. En gravsten med ett konstnärligt värde är den låga, högresta stenen som har en kristusbild som motiv med texten ”Kristus är mit lif döden är min vinning”. Motivet var förr vanligt som oljetryck och kopierades även på gravstenar.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B är beläget norr om kyrkan och följer kyrkans form. Ytan är gräsbevuxen. I söder avgränsas kvarteret av kyrkobyggnaden. Tidigare skiljdes kvarteret av mot övriga kvarter med en grusgång men den är numera täckt med gräs.
Gravvårdstyper
De flesta gravvårdarna inom kvarteret är låga, rektangulära och huggna i grå och röd granit, diabas och nyare material som hallandsgranit. Det finns en monumental, högrest gravvård samt ett fåtal högresta smala gravvårdar.
Största antalet gravvårdar är från 1920 - 30-talen samt 1980- 90-talen och de första åren av 2000- talet. Gårds- och ortnamn är vanligt förekommande som exempel Toftnäs, Kvinnelsbo, Bosagård och Bolmstad lille skog. Varken titlar eller psalm- och bibelordshänvisningar är vanliga. Inom kvarteret finns en rad avsatt för barngravar utmärkta med liggande små hällar.
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C är beläget öster om kyrkan. Det är rektangulärt till sin form. Ytan är gräsbevuxen. Tidigare skiljdes kvarteret från övriga kvarter med grusgångar men de är numera täckta med gräs. Inom kvarteret finns en upphöjning med en minnesvård i form av en fransk lilja gjuten i järn över släkten Lillienberg. Den är rest på den plats där den gamla kyrkans kor stod och där det fanns ett gravkor. När kyrkan revs lades det igen och de kistor som fanns i det gravkor som fanns under den gamla kyrkans sakristia flyttades också dit. Vid grävning av en grav 1994 hittade man den nordöstra hörnstenen till den medeltida kyrkan och efter det har man beslutat att inte gräva inom det område där det är möjligt att skada den gamla grunden som utgör en fast fornlämning.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av olika typer och material. Här finns såväl låga, rektangulära gravstenar som högresta smala. Det finns även tre monumentala, högresta gravvårdar.
Största antalet gravvårdar är från 1970-talet och framåt. De äldsta är från 1800-talets andra hälft. Gårds- och ortnamn är vanligt förekommande som exempel Brogården, Sunnaryd, Österås och Bollstad. Titlar är inte vanligt men förekommer exempelvis nämndemannen, kyrkosmeden, f d hemmansägaren och kyrkoherden. Psalm- och bibelordshänvisningar är inte vanliga men förekommer Bland de mer speciella gravstenarna kan nämnas den korsformade gravstenen rest över kyrkoherde F Allgulins familjgrav. Gravstenen rest över kyrkosmeden är kulturhistoriskt intressant då den berättar en historia genom titeln. Inom kvarteret finns även en gravplats där det finns en rest av en stenram kvar.
Kvarter D
Allmän karaktär
Inom kvarter D är de gravvårdar som har tagits bort från sin ursprungliga plats placerats. De äldsta gravvårdarna är från 1700-talet och utgörs av stående naturligt formade hällar med enkla inskriptioner i form av initialer och årtal. I kvarteret finns åtta gjutjärnskors i olika utformning och ålder. En gravvård är huggen i kalksten och har en platta och även dekoration av marmor.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E är beläget inom den ursprungliga kyrkogårdens sydvästra del. Ytan är gräsbevuxen. I norr avgränsas kvarteret av kyrkobyggnaden. Kvarteret skiljs mot kyrkobyggnaden, kvarter A och F av grusgångar.
Gravvårdstyper
Kvarterets gravvårdar är huggna i grå granit eller svart diabas vilket ger hela kvarteret en gråsvart färgskala. Gravvårdarna är låga, rektangulära eller smala högresta till sin form. Det finns även en monumental högrest gravvård huggen i grå granit och två gjutjärnskors från 1871. De två gjutjärnskorsen är de äldsta gravvårdarna inom kvarteret. Flest gravvårdar är från 1900-talets första decennier. Den yngsta är från år 2005.
Ort- och gårdsnamn är vanliga som t ex Toftnäs, Källerudd, Horn och Klockaregården. Varken titlar eller psalm- och bibelordshänvisningar är vanliga.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F är beläget söder om kyrkobyggnaden. Det gränsar mot kyrkobyggnaden i norr, kvarter A i söder, kvarter E i väster och kvarter C i öster. Mot kyrkobyggnaden samt kvarter A och E avgränsas det med grusgångar. Ytan är gräsbevuxen.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är blandade gällande form, material och ålder. Flest gravvårdar är från det tidiga 1900-talet och den yngsta gravvården är från 2005. Ort- och gårdsnamn är vanligt förekommande som t ex Horn, Bolmstad, Rönnbacken och Bäckåker. Även titlar är vanliga jämfört med övriga kvarter inom denna del av kyrkogården. Här finns exempelvis kantorn, nämndemannen, murarmästaren och skräddaremästaren. Närmast grusgången som leder in mot kyrkan står tre äldre högresta gravvårdar huggna i diabas.
Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarter G ingår i den utvidgning som gjordes på 1920-talet och utgör en rad med familjegravar som omger hela kvarteret och som endast bryts av vid de ingångar som leder in till denna del av kyrkogården. Ytan är gräsbevuxen.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är främst huggna i diabas och låga såväl rektangulära som smala. Största antalet är från 1930- och 40-talen. Det är vanligt med såväl ort- och gårdsnamn som titlar. Bland ort- och gårdsnamn kan nämnas Perstorp, Lida, Björkhaga, Holmen och Jonsbo. Kyrkovärd, f d hemmansägare och snickare finns bland titlar.
Kvarter H
Allmän karaktär
Kvarter H är beläget i den nordvästra delen av utvidgningen från 1920-talet. Kvarteret är rektangulärt till sin form. Ytan är gräsbevuxen. Kvarteret gränsar mot kvarter G i väst och norr, mot kvarter I i öster och J i söder.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är främst huggna i diabas och till sin form låga och rektangulära. Huvuddelen av gravvårdarna är från 1950- och 60-talen. Två gravstenar är från 1980- och 90-talen. Det ger kvarteret ett enhetligt utseende. Det är vanligt med ort- och gårdsnamn exempel är Toftnäs, Skogen, Perstorp och Skattegård. Titlar och psalm- och bibelord är inte så vanliga.
Kvarter I
Allmän karaktär
Kvarter I är beläget i den nordöstra delen av utvidgningen från 1920-talet. Det är rektangulärt till sin form och ytan är gräsbevuxen. Kvarteret gränsar i norr och öster med kvarter A, i söder med kvarter K och i väster med kvarter H. Inom kvarteret finns en rad som utgör allmän linje. Den sträcker sig över åren 1951 – 1962.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna som ingår i den allmänna linjen är låga, till sin form med raka krön och huggna i diabas. De är placerade tätt intill varandra och det är tydligt att de ingår i en allmän linje. Övriga gravvårdar inom kvarteret är främst från 1960- och 70-talen enstaka stenar är från 1980- och 90-talet. Stenarna är främst huggna i ljust röd eller grå granit och är låga och rektangulära till sin form. Ort- och gårdsnamn är vanligt förekommande t ex Haganäs, Smedstorp, Håringe och Toftnäs.
Varken titlar eller psalm- och bibelord är vanliga.
Kvarter J
Allmän karaktär
Kvarter I är beläget i den sydvästra delen av utvidgningen från 1920-talet. Det är rektangulärt till sin form och ytan är gräsbevuxen. Kvarteret gränsar i syd och väster med kvarter A, i norr med kvarter H och i öster med kvarter K.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna inom kvarteret är främst från 1940- och 50-talen. Stenarna är främst huggna i diabas och är låga och rektangulära till sin form med raka, spetsiga eller svängda krön. Ort- och gårdsnamn är vanligt förekommande t ex Skinnebo, Brofålle, Håringe och Backagård.
Titlar eller psalm- och bibelord finns också. Bland titlar kan nämnas kyrkovärden, lärarinnan och droskägaren.
Kvarter K
Allmän karaktär
Kvarter K är beläget i den sydöstra delen av utvidgningen från 1920-talet. Det är rektangulärt till sin form och ytan är gräsbevuxen. Kvarteret gränsar i söder och öster med kvarter A, i norr med kvarter I och i väster med kvarter J.
Kvarteret består av en allmän linje som är komplett och bevarad. Tidsperioden sträcker sig från 1926 och fram till 1950-talet. På någon plats finns nytillskott. Raden närmast grusgången i väster består dock av gravvårdar från främst 1980-talets början.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna som ingår i den allmänna linjen är till största del huggna i diabas. De är står tätt placerade intill varandra förutom där det finns luckor där gravplatserna inte fått någon gravsten. Gravstenarna är låga rektangulära eller smala till sin form. Ort- och gårdsnamn är vanligt förekommande som t ex Ekhaga, Perstorp och Solhöjd. Titlar är inte så vanliga men däremot finns ofta inskriptionen ”hustrun”.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan ligger strax väster om platsen för den tidigare medeltida kyrkan (riven 1863), nära stranden till sjön Bolmen. Kyrkan byggdes 1860-63 och invigdes 1865 av biskop Henrik Hultman. Byggmästare Magnus Ek, Göteryd, följde en ritning från 1850 av Carl Gustaf Blom Carlsson, som i sin tur byggde på ett förslag från orten, snarlikt Voxtorps kyrka. En tidigare ritning av Blom Carlsson i goticerande stil med östtorn hade förkastats av församlingen. Kyrkan är välbevarad såväl till exteriören som till interiören.
PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med något smalare rundat kor i öster, skilt från långhuset genom en bågöppning. Sakristia i norr, torn i väster. Ingångar i väster och mitt på sydsidan. Byggd i gråsten, spritputsad i vitt med släta omfattningar, sockeln spritputsad i grått. Långhusets sadeltak har enkupigt rött tegel (ursprungligen spån), korrundeln rödmålad skivtäckt plåt. Tornets tak och spira är kopparklädda, lanterninen klädd med rödfärgad slätpanel, dess nedre avsats pryds av tornur och vita hörnlister.
EXTERIÖR - Utformningen skiljer sig från 1850 års ritning endast beträffande ingångarna, som förenklats. Ovanlig utformning i av tornet i tre avsatser, med kort spira över den åttkantiga lanterninen. Profilerad taklist. Ursprunglig stentrappa vid västra ingången.
INTERIÖR - Den luftiga trätunnvälvda interiören karakteriseras av den ovanliga korbågen, buren av två fristående kolonnpar i trä, med motstående pelare invid väggen på ömse sidor. Kolonner och pelare har förgyllda kapitäl i enkel form. Korpartiets valv och väggar är målade i en gulockra ton, medan väggarna i långhuset är vita, valvet ljust gröngrått med marmorerad taklist. Altaruppställningen med profilerad fronton buren av pilastrar, utfördes 1865 av snickaren Joel Spets, Kållerstad. Den ursprungliga altartavlan med kors, svepduk och krona av C M Johansson, Karaby, ersattes 1917 av den nuvarande, "Korsfästelsen", av Gabriel Strandberg. Joel Spets är mästare även till nummertavlorna samt nordsidans predikstol med ljudtak, prydd med lambrequinbård. Bänkfronterna till de fyra slutna bänkkvarteren är grå med spegelfält marmorerade i vitt, ljusblått och ockra, sätena gulgrå. Läktaren med enkel bröstning, buren av kolonner. Läktartrapporna inbyggda, i övrigt fritt under läktaren. Orgeln med nygotiska drag byggdes 1870 av Carl Elfström, Ljungby, efter ritning 1863 av Johan Adolf Hawerman. Orgel och läktare målade i gråvitt med listverk i guld.
Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993
Inventeringsår 2015
Strax öster om den nuvarande kyrkan låg den medeltida kyrkan. Kyrkogården har alltså anor från medeltiden. Till den gamla kyrkan hörde en klockstapel som var placerad i den dåvarande mindre kyrkogårdens sydvästra hörn, strax nordost om den sydöstra ingången till kyrkogården.
I ”Ny Smålands Beskrivning” från 1900-talets första decennier kan man läsa att den nya kyrkogården är rektangulär och omgärdad med en ringmur som lades av Knut Andersson i Perstorp. På kyrkogården växte en del större prydnadsträd och bland särskilda gravvårdar nämns prosten P Lundbergs och kyrkoherde Karl Samuel Nilssons grafkullar. Den Lilienbergska graven med järnmonumentet som kröns med en lilja av järn nämns också.
På 1920-talets början utvidgas kyrkogården. Förslaget är framtaget av länsarkitekt N Blanck. Utvidgningen sker väster om den ursprungliga. Formen är ungefär densamma som idag med en krans av familjegravar och gravkvarter för kistgravar i mitten. Skillnaden är att det fanns fler grusgångar än det finns idag.
1952 öppnas det 300 åriga gravkoret över Lillienbergska ätten som tillkom på 1720-talet. När den nya kyrkan uppfördes lades gravkoret för Gyllensvärdska ätten igen och kistorna flyttades över till den Lillienbergska.
Ett flygfotot från 1963 visar att den del av kyrkogården som tillkom på 1920-talet hade en mängd grustäckta gravplatser omgärdade av låga häckar. Kyrkogårdens östra och södra sida som är synliga på bilden är inte utnyttjade i samma utsträckning, där finns ett antal höga, smala gravvårdar och någon enstaka grustäckt gravplats. Kring kyrkan finns en trädkrans av lövträd. På bilden ser man att det är begravning, människor vandrar i procession fram till kyrkan, flaggan är hissad på halv stång och närmast kyrkogårdsmuren står en likbil parkerad.
År 1994 påträffades grundstenar från Bolmsö gamla kyrka vid en gravgrävning och en arkeologisk undersökning utfördes. Graven, C425, flyttades något åt väster och grundstenarna finns bevarade. Efter detta bestämde man att inte placera några nya gravplatser inom det område där den gamla kyrkans grundstenar kan påträffas.
År 1860-1994 Ändring
•1860-63 byggs den nya kyrkobyggnaden.
• 1890 uppfördes skolbyggnaden som idag fungerar som församlingshem.
•1920 utvidgning av kyrkogården i väster.
• 1922 uppfördes en materialbod väster om skolplanen som inrymde vedbod till kyrka och
skola, bisättningshus och hemlighus
• 1952 Lillienbergska gravkoret öppnas.
• 1980 byggdes en personal- och redskapsbyggnad nordväst om kyrkogården.
• 1994 arkeologisk undersökning av Bolmsö gamla kyrkas grundstenar.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Bolmsö kyrkoråd och Bolmsö Hembygdsförening, Bolmsö kyrka 1863-1963, Värnamo 1963..
ÄLDRE RITNINGAR - 1849 ny kyrka, förslag från orten (osign); 1850 nybyggnad (C G Blom Carlsson); 1863 orgelfasad (J A Hawerman).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Bolmsö kyrka 1863-1963, utgiven av Bolmsö kyrkoråd, Värnamo 1963; Manus till kortfattad beskrivning av SvK (E O Johansson 1939); Foton exteriör 1910, 1936 samt efter 1941, interiörer 1936 och efter 1941, ATA..
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Hammarskiöld, H. (2001). Minnets stigar.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin