Motivering (skydd): TOSTAREDS KYRKA ligger i byn Tostareds Stom på en höjdsträckning en knapp kilometer från sjön Lyngerns södra strand. Kyrkogården inhägnas av kallmurade stenmurar, som omlades på 1870-talet samtidigt som en trädkrans planterades. År 1886 uppsattes fyra grindstolpar av huggen granit samt grindar av smidesjärn i den norra kyrkogårdsmuren. I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en välbevarad rödmålad ekonomibyggnad.
Kyrkan uppfördes av trä under första hälften av 1500-talet. Långhuset utgörs av ektimring och dendrokronologiska undersökningar av timret visar att det är fällt 1540. Vid en ombyggnad 1721 fick koret sin nuvarande tresidiga form, typiskt för Västsverige. Det breda tornet med smalare överbyggnad tillkom 1824 och byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten från Sandhult. Delar av träpanelen är från 1800-talet med smidd spik och har tillsammans med fönsteromfattningar, listverk och andra fasaddetaljer kulturhistoriska värden. Karaktär åt exteriören ger det kraftiga tornet.
Kyrkorummet har en tydligt nyklassicistisk karaktär med rundbågiga fönster, välvt tak och tresidigt kor. Till 1800-talets kyrkorum hör också bänkinredningen, ombyggd vid en renovering 1975-76, men med bibehållande av äldre gavlar. Den äldre bemålningen utgör ett äldre tidsskikt. Altartavlan och predikstolen är 1600-talsarbeten och utgör tillsammans med målningarna på läktarbröstningen och den norra långhusväggen, sannolikt utförda under 1600-talet eller tidigare, ett eget tidsskikt. Baron Carl Bennet, från den närbelägna lantegendomen Äskekärr, lät 1864 på södra sidan om koret uppföra en privat loge, som efter hans död användes som sakristia, detta vid en tid då sådana arrangemang började tillhöra ovanligheterna. Den norra sakristian tillkom vid en renovering 1931. För att återknyta till kyrkans äldre ursprung återinsattes då kyrkans medeltida dopfunt, en s k Starrkärrsfunt från 1250-talet, i kyrkorummet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, trappor, trädrader och ekonomibyggnad. - Den välbevarade exteriören.
- Predikstolen och altaruppsatsen.
- Målningarna på läktarbröstningen och på norra långhusväggen.
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
TOSTAREDS KYRKA är en vitmålad träkyrka med ett torn i väster och tresidig koravslutning åt öster. Fasaderna är klädda med locklistpanel och genombryts av rundbågiga spröjsade fönster. Ingångar i väster samt genom sakristians västportal och den fd sakristians dito. Sadeltaket är valmat över koret och täcks av enkupigt lertegel. Det kraftiga tornet avsmalnar uppåt i etapper och kröns av en sluten lanternin. Torntaken har kopparplåttäckning. Lanterninen kröns av ett kors i kopparplåt.
FASAD - Grundsockeln är murad av natursten och fogad med cementbruk. Fasadbeklädnaden utgörs av stående locklistpanel med vitmålade knutlådor. En smal list löper horisontellt runt tornet i höjd med dess andra våning. Brunmålade ljudluckor i par, slätspontade med raka överstycken, åt alla väderstreck. Sluten lanternin med brunmålade rundbågiga fält.
PORT - Västport i form av omålad lackad snedställd panel. Smalt överljusfönster med sex rutor. Äldre lås i järnsmide. Trappa av huggen sten. Brunmålad enkeldörr med rakt överstycke och fiskbenspanel i sakristians västfasad. Äldre lås i järnsmide. Trappa av gråsten med stenhäll överst. Dito i den fd sakristians västfasad.
FÖNSTER - Långhusets fönster har rundbågiga överstycken och är indelade i mindre rutor med träspröjs. Två sådana fönster i långhusets nord- respektive sydfasad samt två i koret. Ett spröjsat tvåluftsfönster med raka överstycken i tornets västfasad i höjd med andra våningen. Två spröjsade rundfönster i samma tornvåning, ett åt norr och ett åt söder. Ett mindre rundbågigt spröjsat fönster i den fd sakristians sydfasad samt ett spröjsat fönster med rakt överstycke i sakristians nordfasad. Samtliga fönstersnickerier är brunmålade.
TAK - Långhusets, valmat över koret, och sakristiornas sadeltak har tegeltäckning med enkupigt lertegel. De två torntakfallen och lanternintaket har kopparplåttäckning. Lanterninen kröns av ett kopparklätt kors. Alla tre torntaken har profilerade takstolstassar och hängande, vitmålade och spetsflikiga kantlister. Vitmålade vindskivor. Stuprör och hängrännor i kopparplåt.
Kyrkorummet i TOSTAREDS KYRKA är präglat av nyklassicism samt av målningar från 1600-talet på norra väggen, predikstolen, altaruppsatsen och norra långhusväggen. De timrade väggarna är reveterade, avfärgade vita och genombryts av rundbågiga spröjsade fönster. Takvalvet är målat i ljust blå kulör och kantas nedtill av en tandsnittslist. Koret har tresidig avslutning åt öster och i väster finns orgelläktare. Bänkinredningen utgörs av två slutna vägganslutna kvarter.
LÅNGHUS
GOLV - Furugolv med rödbrun gångmatta. Beigemålad profilerad sockel.
VÄGG - Kyrkorummets väggar är reveterade och avfärgade i vit kulör. Vertikala stockar, vitmålade med avfasade hörn, tillkom 1864 för att staga upp väggarna. Handsmidda bultar av smeden Anna-Britta på Stommen. Norra väggens två mittersta sektioner kring fönstren saknar revetering, sedan målningar på timret påträffades vid renoveringen 1975-76. Motiven är fyra apostlamålningar som sannolikt tillkommit under 1500- eller 1600-talen. De fyra figurerna är placerade invid de två fönstrens sidor. Aposteln som avbildats närmast läktarbröstningen har identifierats som Johannes.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Gråmålad pardörr åt väster, med rakt överstycke och dörrblad med två ljusblåmålade speglar. Avlånga trycken i omålat trä.
FÖNSTER - Fyra rundbågiga långhusfönster indelade i mindre rutor med träspröjs, två i söder och två i norr. Snickerier målade i beige kulör. Två spröjsade rundfönster i höjd med läktaren, ett åt norr och ett åt söder.
TAK - Takvalv i trä målat i ljusblå kulör. Tandsnittslist målad i brunt och mörkblått.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas
KOR
GOLV - Golv lika långhusets, förhöjt innanför altarringen och täckt med grön heltäckningsmatta.
VÄGG - Lika långhuset
PORTAR/INNERDÖRRAR - Beigemålad enkeldörr med rakt överstycke till sakristian i norr. Dörrbladet är dekorerat med tre speglar målade i mörkare beige kulör. Profilerat beigemålat dörrfoder. Dito äldre dörr åt den fd sakristian åt söder.
FÖNSTER - Två fönster lika långhuset.
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Vägganslutet altare i trä målat i mörkgrå kulör. Framstycket är dekorerat med två spegelfält, målade likt övriga altaret. Altarskiva målad i svart kulör.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen lär ha kommit från Hyssna gamla kyrka och är daterad till 1678. Altaruppsatsen är sannolikt äldre, då flera målningar lär finnas under den nuvarande. Altaruppsatsen är målad i mörk brunt med listverk och övrig dekor i rött, blått och beige. På predellan finns en latinsk text. Altaruppsatsens mittmotiv är "Nattvardens instiftande", en målning i ett inramat åttasidigt fält. De övre fälten föreställer Korsfästelsen och Uppståndelsen, i rektangulära inramade fält. Altaruppsatsen flankeras av två äldre sidostycken med dekorerade med två snidade sjöjungfrur, blad och bär. Två nya nedre sidostycken tillverkades 1931 i samma stil. Altaruppsatsens raka överstycke kröns av ett förgyllt kors på klot samt två förgyllda solar.
ALTARRING - Altarringen har sju sidor och är målad i mörkt grå kulör. De smala svarvade balusterdockorna är målade i brun kulör med listverk i beige och svart. Dockorna tillverkades 1864 av Erik Bengtsson och hans son Johannes Eriksson i Åminnared. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med grått tyg. Ingång på norra sidan.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen utgörs av två vägganslutna kvarter med elva bänkrader i norr och lika många i söder. De två främsta bänkraderna i norr är förkortade invid predikstolen. Bänkinredningen är målad i ljust grå kulör. Bänkdörrarna från 1829 är bibehållna trots tidigare ombyggnader av bänkarna. Dörrarna är dekorerade med var sin rektangulär spegel, målad i ljust blå kulör med bänknumret i svart ovanför. Smala lister i gulbrun kulör. Bänkskärmarna är dekorerade med fyra spegelfält, målade lika bänkdörrarna. Bänkinredningen är invändigt brunmålad. Lösa dynor klädda med mörkblått randigt tyg.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett 1600-talsarbete och kommer sannolikt från Hyssna kyrka, enligt uppgift år 1700. Predikstolen är placerad invid långhusets nordvägg. Korgen har fyra sidor med figurativa målningar med inskriptioner, räknat från norr; "SANTE PAULUS, SANTE PETRUS, JESUS KRISTUS och SANTE MATTEUS". De polykroma målningarna finns i arkadfält, inramade av brunmålade pilastrar dekorerade med kannelyrer. Listverk i blått, beige, brunt och grönt. Hörnen markeras av kolonnetter i brunt med listverk i beige. Utkragad profilerad överliggare. Brunmålat sockelparti i korgens form. Rak trappa åt öster. Trappbarriär i brun kulör med två marmoreringsmålade speglar i andra bruna nyanser. Listverk målade lika korgen.
ORGEL - Kyrkans första orgel tillkom 1882 och placerades invid predikstolen. Nästa orgel anskaffades 1929 och placerades på läktaren, som då inreddes. En ny orgel tillkom 1944, tillverkad av Firma Orgeltjänst Bo Wedrup i Uppsala. Kyrkans nuvarande orgel tillverkades av Tostareds kyrkorgelfabrik 1971. Orgeln är i sin helhet utförd i omålat trä, har rakt överstycke och fem pipfält, varav det mittersta är bredare.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av fyra smala läktarpelare med kvadratisk planform och avfasade hörn målade i ljusgrå kulör. Slätspontad gråmålad undersida med infälld belysning. Läktaren utvidgades bakåt mot tornet 1931. På läktargolvet, täckt av beigebrun heltäckningsmatta, finns två gradänger. LÄKTARBRÖSTNINGEN är figurativt bemålade med åtta apostlamålningar i kvadratiska fält med inskription undertill, från söder; Judas Tadeus, Bartolomeus, Simon, Jakobus, Andreas, Petrus, Paulus och Philippus. Målningarna har sannolikt utförts under 1600-talet eller tidigare. Ett brunmarmorerat ramverk inramar målningarna, som framtogs 1931 efter att ha varit övermålade sedan 1864. I läktarbröstningens underkant löper en list med vågmönster målad i grönt samt en blå profilerad list. Blåmålad profilerad överliggare och skyddsräcke i metall.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats.
DOPFUNT - En så kallad Starrkärrsfunt från 1250-talet som återinsattes i kyrkan 1931. Cuppan är fyrpassformad med vertikala sidor. Cuppans liv är indelat i tolv arkadfält med växtornament i relief. Fyrpassformat skaft och liten fot.
NUMMERTAVLOR - Två psalmnummertavlor i form av vitmålade oramade rektangulära träskivor fästade på den nordöstra respektive sydöstra korväggen.
VAPENHUS - Ej inventerat
SAKRISTIA - Ej inventerad
TORN - Ej inventerat
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster, Vidbyggnad
Inventeringsår 2001
TOSTAREDS KYRKA uppfördes under första hälften av 1500-talet. Långhuset utgörs av ektimring och dendrokronologiska undersökningar av timret visar att det är fällt 1540. I äldre tid har kyrkan varit spånklädd och rödmålad, liksom klockstapeln i kyrkogårdens sydvästra hörn.
En ombyggnad av kyrkan påbörjades 1721 och koret fick sin nuvarande tresidiga form. Fönster togs upp på kyrkans norra vägg och i samband med detta stympade väggens äldre bemålning.
Tornet tillkom 1824 och byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten från Sandhult. Tornet ersatte ett äldre torn från omkring 1770.
Ny bänkinredning tillkom 1829 och möjligtvis rör det sig om kyrkans första bänkar. De nuvarande gavlarna härrör från dessa bänkar. Kyrkan genomgick en genomgripande renovering 1864 under ledning av baron Carl Bennet, ägare till den närbelägna lantegendomen Äskekärr. Han lät på södra sidan om koret uppföra en privat loge, som efter hans död användes som sakristia. Timmerväggarna stagades upp med stående stockar, såväl ut- som invändigt. Innertaket lagades och i samband med detta gick målningar längs med takets kant förlorade. Kyrkorummets väggar, predikstol, altartavla och läktarbröstning övermålades med vit färg. Läktarbröstningen sänktes, golv inlades på läktaren och läktarbänkar insattes. En ny kyrkport tillverkades Målning och smide utfördes av smeden Anna-Britta på Stommen. Kyrkorummets väggar reveterades 1873 då panelklädsel ansågs vara alltför dyrt. År 1889 insattes en kamin i kyrkan.
Kyrkan renoverades 1931 under ledning av arkitekten Gustaf Ljungman. Då tillkom den norra sakristian. Den vita övermålningen som tillkom 1864 avlägsnades och de gamla målningarna konserverades av konservator C O Svensson. Nya bänkar tillverkades och nytt golv inlades. Den medeltida dopfunten återinsattes i kyrkan i samband med renoveringen.
År 1945 ombyggdes kyrkans tak, såväl in- som utvändigt, och innertaket fick då sin nuvarande välvda form. Elektriskt ljus installerades i samband med takombyggnaden. År 1952 installerades elvärme i kyrkan.
År 1975-76 genomfördes en renovering under ledning av arkitekten Arne Nygård. En ny grund grävdes under kyrkan och ett nytt innergolv inlades. Vid arbetet påträffades ekstockar som daterades till 1540-talet. Under golvet återfanns stenhällar, som härstammade från ett äldre stengolv. Nya bänkar med dynor insattes och på läktaren ersattes läktarbänkarna med stolar. Kyrkorummets väggar fick ny puts och på den norra väggen påträffades målningar föreställande fyra apostlamålningar som sannolikt tillkommit under 1500- eller 1600-talen. Aposteln som avbildats närmast läktarbröstningen har identifierats som Johannes. Denna norra vägg återreveterades inte. Målningsfragment upptäcktes också på den östra korväggen, troligen i form av ett draperi som omslutit altartavlan, sannolikt tillkomna efter 1721, då koret byggdes.
År 1980 omlades taken med taktegel lika befintligt, enkupigt lertegel. Kyrkan ommålades utvändigt 2002. Samtidigt utbyttes rötskadad panel i tornluckorna.
År 1623 Dendrokronologisk undersökning
Kyrkan dendrokronologiskt daterad till 1623.
År 1623-1624 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1753 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kyrkan ommålas invändigt och läktarbarriären uppsnyggas.
År 1829 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkan fick nya bänkar.
År 1888 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick sin första orgel.
År 1929 Fast inredning - orgel
Ny orgel insattes i koret.
År 1929 Fast inredning - bänkinredning
Det ena bänkkvarteret förändrat för att bereda plats för den nya orgeln.
År 1931 Fast inredning - läktare
Ombyggnad av orgelläktaren, som kortas med hälften. Tornrummet inreds för den nya läktaren.
Arkitekt: Gustaf Ljungman
Byggmästare: Karl, Rosenlund Karlsson
År 1931 Underhåll - målningsarbete
Kyrkan ommålades ut- och invändigt.
Arkitekt: Gustaf Ljungman
År 1931 Konservatorsarbeten
Konserveringsarbeten på altartavla, predikstol, läktarbröstning och oljemålning på väv.
Konservator: C O Svensson
År 1931 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar i kyrkorummet och på läktaren.
Arkitekt: Gustaf Ljungman
År 1945 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick en ny orgel.
Orgelbyggare: Bo Wedrup
År 1945 Fast inredning - läktare
Utökning och omändring av läktaren och framflyttning av läktarbarriären.
Byggmästare: Albert, Sätila Andersson
År 1945 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning.
Hantverkare - Målare: Rickard, Hultaslätt Johansson
År 1945 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysning.
År 1952 Teknisk installation - värme
Installation av elvärme.
År 1959 Underhåll - takomläggning
År 1959 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av fasaderna.
År 1969 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick en ny orgel.
År 1975-1976 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar med bibehållande av dörrar från 1829.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1975-1976 Underhåll - grundförstärkning
Nya grundmurar av betong.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1975-1976 Underhåll - omputsning
Omputsning av samtliga innerväggar. Äldre målningar påträffades i samband med detta på den norra väggen.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1976-1977 Konservatorsarbeten
Konservering av del av föregående år påträffade väggmålningar.
Konservator: Gunnar Truedsson
År 1980 Underhåll - takomläggning
Byte av taktegel lika befintligt, enkupigt lertegel.
År 2002 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig ommålning av kyrkan.
År 2002 Underhåll - exteriör
Utbyte av rötskadad panel i tornluckorna.
År 2004 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk klockringning.
År 2013-2014 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av fasader, fönster, port, ljudluckor med linoljefärg
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Hallbäck, Sven-Axel, "Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden". Från Borås och de sju häradena. Borås 1966.
Markving, Gustaf. Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Tostareds kyrka. Kyrkobeskrivning.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin