Bildkartan › Religion & ritualer

Religionsutövning, kyrkomiljö i Mark kommun, Västra Götaland

Typ: Religionsutövning

Beskrivning

Motivering (skydd): TOSTAREDS KYRKA ligger i byn Tostareds Stom på en höjdsträckning en knapp kilometer från sjön Lyngerns södra strand. Kyrkogården inhägnas av kallmurade stenmurar, som omlades på 1870-talet samtidigt som en trädkrans planterades. År 1886 uppsattes fyra grindstolpar av huggen granit samt grindar av smidesjärn i den norra kyrkogårdsmuren. I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en välbevarad rödmålad ekonomibyggnad.

Kyrkan uppfördes av trä under första hälften av 1500-talet. Långhuset utgörs av ektimring och dendrokronologiska undersökningar av timret visar att det är fällt 1540. Vid en ombyggnad 1721 fick koret sin nuvarande tresidiga form, typiskt för Västsverige. Det breda tornet med smalare överbyggnad tillkom 1824 och byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten från Sandhult. Delar av träpanelen är från 1800-talet med smidd spik och har tillsammans med fönsteromfattningar, listverk och andra fasaddetaljer kulturhistoriska värden. Karaktär åt exteriören ger det kraftiga tornet.

Kyrkorummet har en tydligt nyklassicistisk karaktär med rundbågiga fönster, välvt tak och tresidigt kor. Till 1800-talets kyrkorum hör också bänkinredningen, ombyggd vid en renovering 1975-76, men med bibehållande av äldre gavlar. Den äldre bemålningen utgör ett äldre tidsskikt. Altartavlan och predikstolen är 1600-talsarbeten och utgör tillsammans med målningarna på läktarbröstningen och den norra långhusväggen, sannolikt utförda under 1600-talet eller tidigare, ett eget tidsskikt. Baron Carl Bennet, från den närbelägna lantegendomen Äskekärr, lät 1864 på södra sidan om koret uppföra en privat loge, som efter hans död användes som sakristia, detta vid en tid då sådana arrangemang började tillhöra ovanligheterna. Den norra sakristian tillkom vid en renovering 1931. För att återknyta till kyrkans äldre ursprung återinsattes då kyrkans medeltida dopfunt, en s k Starrkärrsfunt från 1250-talet, i kyrkorummet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, trappor, trädrader och ekonomibyggnad. - Den välbevarade exteriören.
- Predikstolen och altaruppsatsen.
- Målningarna på läktarbröstningen och på norra långhusväggen.
- Den medeltida dopfunten.

Inventeringsår (1999)

Text saknas för närvarande


Inventeringsår (2005)

Kyrkogården har, efter flera utvidgningar, en något oregelbunden form och breder ut sig söder om kyrkan och därefter västerut. Åt sydöst har kyrkogården en rundad form med en inhägnad av häckplantering samt omålat trästaket. Kyrkogården inhägnas av en kallmurar av huggen sten och har ett gångsystem av grusade gångar. Den norra kyrkogårdsmuren omlades 1874 och längs med denna, samt den västra muren, planterades 15 oxlar 1878 av smeden Anna-Britta på Stommen. Den västra muren omlades 1877 och de södra och östra murarna 1882. Ytterligare 16 oxlar planterades 1883 längs med södra och östra kyrkogårdsmuren. År 1886 uppsattes fyra grindstolpar av huggen granit samt grindar av smidesjärn i den norra kyrkogårdsmuren. En rödmålad, brädfodrad ekonomibyggnad uppfördes 1931 i kyrkogårdens nordöstra hörn.

Kyrkogården är i omgångar utvidgad åt söder och väster. År 1942 utvidgades den åt söder och i samband med detta planterades en rad lindar utefter den västra muren. De befintliga oxelträden kring den gamla kyrkogården har efter hand ersatts med lindar och numera finns trädrader av lindar i norr, väster och öster. Kyrkogården utvidgades åt söder 1950 i ett lägre etage med stödmur mot den gamla kyrkogården. En ny kyrkogårdsmur anlades i samband med detta i väster. År 1993 utvidgades kyrkogården åt väster och kantas där av en gles trädkrans. Större grusfyllda gravvårdar med stenram är belägna norr om kyrkan. Sydöst om kyrkan finns högresta gravvårdar från det tidiga 1900-talet.

Inventeringsår 2001

Text saknas för närvarande

Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.

Hallbäck, Sven-Axel, "Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden". Från Borås och de sju häradena. Borås 1966.
Markving, Gustaf. Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Tostareds kyrka. Kyrkobeskrivning.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..

Mer information

Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö

Koordinater: 57.4660985,12.3709995

Öppna på kartan Fler i kategorin



Annat i närheten


ID: ecv748296