Motivering (skydd): STAMNAREDS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i utkanten av en mindre bybildning, på en höjd utmed vägen mellan Lindberg och Grimmared. Kyrkan ligger väl synlig i landskapet och omges av kraftigt sluttande åker- och betesmarker. Kyrkogården utvidgades 1982 åt väster. Det äldre partiet av kyrkogården omgärdas av en trädkrans och en naturstensmur. I den södra muren sitter en klassicistiskt utformad stiglucka.
Kyrkan uppfördes ursprungligen 1835 efter ritningar av arkitekten Robert Vilhelm Brouhn. Kyrkan härjades 1915 av en brand som förstörde stora delar av byggnaden, men byggdes upp igen 1916-17 på de gamla murarna efter ritningar av arkitekt Gustav Holmdahl. Möjligen ingår medeltida murverk i de äldre murarna. Kyrkan är uppförd i gråsten med vita, stänkputsade fasader, i klassicerande stil. Byggnaden är enskeppig med rektangulärt långhus och tresidig koravslutning i öster samt torn med sluten lanternin i väster. Mot norr ligger en utbyggd sakristia, eventuellt från 1917. Exteriören är välbevarad sedan 1917, med rusticeringar i fasaden som återupprepas i stigluckan.
Interiören är ljus och avskalad med få tillägg sedan 1917, vilka främst utgörs av läktarunderbyggnader som tillkom 1991. Det vitputsade kyrkorummet har en i huvudsak klassicerande prägel med inredning färgsatt i vitt och blågrått. I inredningen märks den tidstypiska och numera ovanliga kyrkorgeln från 1917 med s k Rooseveltsystem. Interiören har även bevarade äldre inslag som räddades undan branden, bl a predikstol och altarskåp från 1600-talet samt en basunängel från 1700-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, trädkrans och stiglucka.
- Den oförändrade exteriören.
- Interiörens huvudsakliga prägel av nyklassicism.
- Äldre inventarier.
- Orgeln.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Den äldre kyrkogården kringgärdas av en stenmur. Mot söder ligger muren tätt intill förbipasserade väg. Muren är av äldre datum mot söder, väster och öster och uppförd av flata hällar. En ny mur har uppförts mot norr av något rundare, rödgrå stenar. I södra muren finns en kalkputsad, slät, vit stiglucka. Öppningens omfattning är rusticerad och har ett rakt avslut uppåt och i toppen ett kors på en glob. Den äldre kyrkogården är gräsbevuxen med främst stengravar i form av resta stenar och ett fåtal ramgravar med stenkanter och grusbeläggning.
Anläggningen har även en yngre kyrkogård i väster från 1982, vilken kringgärdas av ett trästaket med tre stycken horisontella liggare som är brunlaserade/tjärade. Innanför staketet finns en trädrad av oxel. På den yngre kyrkogården indelas kvarteren av häckar. På denna del av kyrkogården finns även en minneslund i nordöstra hörnet.
Kyrkogårdens gångar är grusade. En grusad gång löper från södra stigporten, upp mot och runt kyrkan och gruset ligger an mot kyrkans grund. En grusad gång löper även från västra entrén och västerut, mot den yngre kyrkogården.
Vid stigluckan står 2 st lyktstolpar av koppar med frostat glas i kuporna.
En asfalterad parkering finns i sydväst.
Utanför muren, i nordöstra hörnet finns ett litet område för uppläggning av jord o.dyl.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - STAMNARED
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 277, 1900: 412, 1995: 246
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på ett impediment vid vägen, centralt i dalgången med öppen odlingsmark. Socknen består till ungefär lika delar av öppen odlingsmark i dalgångar som kuperad skogsmark.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Stenkyrka, möjligen av medeltida ursprung, vars ålder och byggnadshistoria dock inte är närmare känd. Enligt Hallands Landsbeskrivning från 1729 var kyrkan: "byggd af gråsteen täckt med Spån til en dehl bristfälig med klåka och klåkestapel". Kyrkorummets himling fick 1767 målningar av Henrik Wibeck. Riven i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes, sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1835, enligt skilda källor. Ett äldre foto visar att den ganska väl följde en fastställd ritning från 1832, signerad R. V. Brouhn. Den uppfördes med rektangulärt långhus och tresidigt avslutat korparti i öster, som ursprungligen innefattade även en avskärmad sakristia (Hofberg), samt torn i väster. Kyrkan härjades 1915 av en förödande brand, efter vilken byggnaden återuppfördes efter ritningar av arkitekt Gustav Holmdahl, med bruk av de gamla murarna (möjligen tillkom sakrisistian vid denna tid).
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och har stora rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över koravslutningen, och tornet kröns av en lanterninartad överdel i två avsatser. Huvudingångar genom tornets bottenvåning i väster samt mitt på långhusets södra långsida. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett välvt innertak av trä. Vid branden räddades en del äldre inventarier som exempelvis altaruppsats och predikstol.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin