Motivering (skydd): SKÄLLINGE KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats invid Skällingesjöns strand, nordost om Varberg. Ortens bebyggelse ansluter i väster. På udden norr om kyrkan ligger prästgården (1920). Till anläggningen hör ett bårhus (1956), ett församlingshem (1977) och en ekonomibyggnad från senare tid.
Kyrkogården kringgärdas av en hög kallmurad stenmur som i öster är halvrund till formen. Muren kantas av trädrader och genombryts av smidesgrindar. I nordväst finns vitputsade stigluckor med svarta smidesgrindar. Stigluckorna har valmade tegeltäckta sadeltak och med strävpelare vid sidorna som kröns av kopparplåt. På kyrkogården finns några gravstenar från 1600-talet. I väster finns en senare tillkommen kyrkogård, omsluten av en stenmur med flera smidesgrindar.
Den nuvarande stenkyrkan uppfördes troligen 1680 på resterna av en medeltidskyrka. Kyrkan förlängdes åt öster 1772 med ett halvrunt korparti. Den nuvarande kyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt kor och stentorn i väster (1897). Enligt en uppgift ritades tornet av Helgo Zettervall. Långhusets vitputsade fasader genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Det tegeltäckta sadeltaket är valmat över koret. Långhus och kor präglas av 1772 års ombyggnad. Det senare tillfogade tornets formspråk är goticerande med en reslig plåttäckt spira och spetsig portalomfattning med ett mindre trepassformat fönster, samt spetsbågiga originalfönster i gjutjärn. Den tidigare oputsade tegelportalen vitputsades 1971 och samtidigt insattes nya fönster i långhuset.
Kyrkorummet präglas av det blåmålade tunnvälvda trätaket, den slutna bänkinredningen samt av äldre inredning i barock som överförts från kyrkans föregångare. Rumsformen är klassicerande, liksom delar av inredningen. Kyrkan eldhärjades 1860 och delar av inredningen härrör från denna tidsperiod. Ett träskrank avgränsar koret från bakomliggande sakristia. Orgelfasaden (1888) har goticerande stildrag. Altaruppsatsen i barockstil är skuren i trä, enligt inskription 1697 av bildhuggaren Gustaf Kihlman. Predikstolen i samma stil är tillkommen vid samma tid. Kyrkans äldsta inventarie är den medeltida dopfunten i granit från 1200-talet, som minner om kyrkplatsens långa historiska kontinuitet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdarnas stenmurar, stigluckor, smidesgrindar, trädrader och alléer samt äldre gravvårdar. - Tornets originalfönster.
- Altaruppsats och predikstol i barock (1697).
- Den slutna bänkinredningen.
- Orgelfasaden från 1888.
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Skällinge anses vara en typisk "mellanbygd". Odlade dalgångar sträcker sig genom socknen som i övrigt utgöres av skogsmark. Då Halland var danskt låg Skällinge vid riksgränsen och här utkämpades flera fejder mellan danskar och svenskar. Skällinge bildar tillsammans med Grimeton, Rolfstorp, Hunnestad, Gödestad och Nösslinge socknar Himledalens församling.
Norr om kyrkan finns en Skällingesjön och här stupar muren brant ner. Det har beslutats att ett järnstaket skall sättas upp som säkerhet. Sydost om kyrkan finns en badplats med sandstrand och skogspartier. En asfalterad parkering finns i söder samt i väster framför kyrkan. Väster om kyrkan ligger samhället med bebyggelse.
Söder om kyrkan finns en EKONOMIBYGGNAD som troligtvis är uppförd under 1980-talet. Fasaderna är täckta med en vitmålad locklistpanel, 1-luftsfönster med spröjs och brunmålat foder, sadeltak täckt med 1-kupigt lertegel, garagedörrar samt enkeldörrar med stående träpanel, täckmålade i brun kulör.
I norr ligger FÖRSAMLINGSHEMMET som är byggt i sten år 1977, med samlingssal, kök, entréhall, toaletter och ett förvaringsrum. Arkitekten är Gert Carlsson, Södra Näs.
I närheten ligger även PRÄSTGÅRDEN från 1920 med två våningar i reveterat trä. Den omges av ett större parkområde och har utsikt mot kyrkan och ut mot sjön. I närheten ligger en bondgård.
KYRKOGÅRDEN
Skällinge kyrka kringgärdas av en kallmurad skalmur som är ganska hög, ca 1,50 m. I öster är muren halvrund i formen. Innanför muren växer trädrader. På kyrkogården finns även belysningsarmatur monterad i träden. En snedställd asfalterad gång leder fram och sedan vidare runt kyrkan.
I nordväst finns en STIGPORT som är murad och uppförd av natursten. Fasaderna är putsade med en ganska grov spritputs, målad i bruten vit kulör. Den har en stickbågeformad öppning som markeras genom att vara slätputsad. I stigporten finns en svart smidesgrind. Taket, som är ett brutet sadeltak, är täckt med 1-kupigt tegel. Stigporten har även sluttande sidotak som är täckta med kopparplåt. Vid takfoten finns snidade mindre stödbjälkar av trä. Även söder finns en stigport, lika den i nordväst.
Gravkvarteren är lagda från norr till söder. En del äldre gravhällar står lutade mot muren i väster. Dessutom finns några kors samt gravar med smidesstaket. På kyrkogården finns några gravstenar ända från den danska tiden, bl a 1613 och 1651. I det sydvästra hörnet finns en stor familjegrav, Hvalgrens familjegrav från början av 1800-talet, med naturstensram och singelfyllnad. I den norra delen finns en enkel stenlagd trappa med räcke som leder ner till strandkanten vid sjön.
Väster om kyrkan finns en senare tillkommen kyrkogård som kringgärdas av en stenmur. I norr finns en svart smidesgrind med grindstolpar. Dessutom finns det 2 st grindar i väster vilka är smyckade med kors och 1 st grind i söder. Runt kyrkogården leder asfalterade gångar. Gravkvarter är raka och placerade från norr till söder. En del buskpartier, träd, alléer finns också. 1956 utvidgades kyrkogården. Och samtidigt med detta tillkom bisättningsrummet.
I norr finns även ett BISÄTTNINGSRUM som är murat med spritputsade vita fasader, stensockel med svart sten, granit, sadeltak täckt med 1-kupigt lertegel, skyddsplåtar samt hängränna och stuprör av kopparplåt. Vindskivor samt takfot av trä, täckmålade i ljus grön kulör. I väster finns en rundbågeformad nisch med en dörr av kopparplåt lagd i rektangulära skivor. Ett kors av koppar finns monterat i fasaden, placerat ovanför porten. I söder finns 2 st högsmala rundbågeformade fönster med bågar av trä samt liggande spröjs indelade i 5 rutor. Det är 2-glasfönster med innerglas som består av ett antikglas. Fönsterbågarna och spröjsen är målade i ljus grå grön kulör. De sitter i en svagt avfasad nisch och har en solbänk av granit, svart.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - SKÄLLINGE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 592, 1900: 852, 1995: 980
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i östra utkanten av bebyggelsen, vid Skällingesjöns strand. Strax väster om kyrkan återfinns skolan. Rakt norr om kyrkan, på udden i Skällingesjön, ligger prästgård och pastorsexpedition. Socknen består till största delen av kuperad skogsbygd. Öppna odlingsmarker förekommer, framförallt i dalgångarna i väst.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Byggnaden består av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster och i väster ett torn. Kyrkans byggnadshistoria är inte i detalj känd. Ett ombyggnadsförslag 1765 redovisar då befintlig planform, en tornlös kyrka med smalare rakslutet kor (ATA). Enligt osäker uppgift skall den ha byggts 1680 på resterna av en medeltidskyrka. Inv. 1830 (ATA) uppger att: "Kyrkans flögel utvisar årtalet 1691". Ombyggnadsförslaget från 1765 realiserades till vissa delar 1772. Kyrkan förlängdes då österut och erhöll det befintliga korpartiet. Ett äldre klocktorn av trä ersattes 1897 med ett torn i sten, efter ritning signerad av Gust. Pettersson.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade murverkskyrkan är präglad av klassicismens formspråk. Den har rundbågiga fönsteröppningar samt ovanför sydportalen ett lunettfönster. Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över koravslutningen. Det senare tillfogade tornet har dock ett försiktigt nygotiskt formspråk med en reslig spira. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkan är även invändigt präglad av nyklassicismen. Det ljusa kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä med en markerad taklist. Kyrkan har flera äldre inventarier, exempelvis en altartavla från 1690-talet tillverkad bildhuggaren Gustaf Kihlman, och en predikstol från ungefär samma tid.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har även en medeltida täljstensdopfunt.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin