Motivering (skydd): HUNNESTADS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats centralt i Hunnestad, sydost om Varberg. Församlingshemmet är inrymt i en äldre rödmålad skolbyggnad (1867-68, tillbyggd 1913) öster om kyrkan. Prästgården (1845) tillbyggdes 1967 med expedition och arkiv. Byggnaden är idag privatbostad.
Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad stenmur som genombryts av två smidesgrindar med klivstättor intill. Kyrkogårdsmuren kantas av äldre träd, planterade 1884. Från muren och fram till huvudingången följs gången av höga rundklippta vintergröna buskar.
Kyrkans byggnadshistoria är oviss, men långhuset innefattar möjligen medeltida partier. Den nuvarande kyrkans föregångare eldhärjades 1846 men återuppfördes, troligen på gammal grund, 1848 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. Kyrkan om- och tillbyggdes 1882-83 efter ritningar av arkitekt Fredrik Ekberg. Då fick korpartiet sin nuvarande utformning och tornet i tillkom. Den nuvarande stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korutsprång åt öster samt torn med lanternin och spira i väster. De vitputsade fasaderna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med gjutjärnsfönster och långhuset täcks av ett sadeltak med zinkplåt i fjälltäckning. Den välbevarade exteriören sedan 1882-83 har klassicerande stildrag.
Interiören präglas till stor del av ombyggnadstiden 1882-83 med återhållen gotik. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv och korutsprånget av ett hjälmvalv. Koret markeras med en kraftig triumfbåge och sakristian är belägen bakom ett korskrank. Stora delar av den fasta inredningen från 1883 är bevarad; altaret, altaruppsatsen, predikstolen, korskranket, psalmnummertavlor samt troligen altarringen, orgelläktaren och den öppna bänkinredningen. Dopfunten av trä i nygotisk stil tillkom 1897. Orgelfasaden härrör från 1898 och är ritad av Stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Trägolvet i kyrkorummet är troligen ursprungligt. 1923 målades en stjärnhimmel i kortaket, vilket övermålades 1954 med bibliska motiv av konstnären Joël Mila. Altarkrucifixet i trä av Eric Nilsson i Harplinge är senare tillkommet. Läktarunderbyggnader skapades 1988.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, klivstättor och trädrader.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den välbevarade exteriören och interiören sedan 1882-83.
- Ursprungliga gjutjärnsfönster och portar.
- Den fasta inredningen från 1800-talet.
- Takmålningarna i koret av Joël Mila.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Kyrkan omges av ett odlingslandskap med gårdar och bebyggelse i närheten.
Öster om kyrkan ligger FÖRSAMLINGSHEMMET. Detta är det gamla skolhuset som byggdes 1867-1868 och som var i bruk i 100 år. De bägge lärarna vid skolan hade små bostadslägenheter i byggnaden. Efter ca 40 år ansågs skolan för liten och byggdes ut i vinkel. Tillbyggnaden togs i bruk 1913. 1967 stängdes skolan. Sedan köpte församlingen byggnaden av kommunen och den byggdes om. 1972 stod huset invigningsklart som församlingshem. Även en vaktmästarebostad har inretts. Byggnaden har en naturstenssockel, locklistpanel målad i röd kulör, vitmålade knutar samt vindskivor, sadeltak täckt med 2-kupigt lertegel. 2-luftsfönster, vissa är spröjsindelade. Dörrarna är enkeldörrar och senare tillkomna. I öster finns 2 utspringande gavlar och i väster är planen i L-form. En farstukvist med bandtäckt plåttakfinns också i väster. Ena delen av huset består idag av en lägenhet. Runt församlingshuset finns en kallmurad stenmur.
Huset beläget väster om församlingshuset är den f d KANTORSBOSTADEN. Ett bra stycke längre väster om kyrkan ligger den f d PRÄSTGÅRDEN, numera privatbostad. Prästgården stod klar i juli 1845. Den förra, som var en låg envåningsbyggnad med halmtak, revs p.g.a. den var fallfärdig. I sitt nuvarande skick har prästgården en exteriör som helt överrensstämmer med 1845 års bygge med undantag av den år 1967 tillkomna expeditions- och arkivbyggnaden åt väster. Det lär vara en av Hallands äldsta prästgårdar.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkans huvudingång är placerad i väster med en hög smidesjärngrind med grindstolpar av natursten. En grind finns även på hörnet i nordost och en öppning finns även i murens östra parti. Vid de båda smidesgrindarna finns naturstentrappor som går över muren. Avsedda för de som ej fick bli begravda i vigd jord. Kyrkomuren är en kallmurad fyllnadsmur som är ganska låg.
Runt kyrkogården växer trädrader av olika trädslag. En asfalterad gång leder från huvudingången och sedan runt kyrkan. I söder finns även en grusad gång. Vid huvudingången följs gången av höga rundklippta vintergröna buskar. Även moderna lyktstolpar med vita runda glaskulor finns utplacerade.
Gravvårdarna är placerade från N-S och flera järnkors samt singelgravar med naturstenkarm samt grusfyllnad finns på kyrkogården.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - HUNNESTAD
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 406, 1900: 636, 1995: 528
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i Hunnestad, invid korsvägen. Prästgården är enskilt belägen ca 400 m i norr. Klockaregården återfinns ett par hundra meter nordväst om kyrkan. Direkt öster om kyrkan ligger församlingshemmet som tidigare varit skola. Kyrkan och bebyggelsen ligger centralt i den öppna odlingsbygden som dominerar i socknen som helhet.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka med ett rektangulärt långhus, ett halvrunt korutsprång i öster (innefattar en med skärm avdelad sakristia) samt torn i väster. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. Kyrkans långhus utgör återstoden av en salkyrka, troligen av medeltida ursprung. Denna hade ett vidbyggt vapenhus i söder, av okänd ålder. Ett rödmålat trätorn omtalas 1729. Kyrkan brandhärjades 1846, men återuppfördes 1848 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, delvis med bruk av den äldre kyrkans murar. Kyrkan om- och tillbyggdes 1882-83, efter ritningar av arkitekt Fredrik Ekberg, varvid korpartiet fick sin nuvarande utformning och västtornet uppfördes.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör ger ett tämligen enhetligt nyklassicistiskt intryck. Byggnaden är utvändigt vitputsad och försedd med rundvälvda fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak, och tornet är försett med en lanterninhuv med spira. Huvudingång via tornets bottenvåning. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv och det halvrunda korutsprånget, som skiljs från långhuset genom en rundvälvd båge, har ett hjälmvalv av trä. De nuvarande målningarna i absidtaket härrör från 1954 och är utförda av konstnären Joël Mila. Altaruppsats och predikstol härrör från kyrkans ombyggnad på 1880-talet.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin