Motivering (skydd): Berga kyrka har under årens lopp varit föremål för en rad omfattande förändringar vilka på ett tydligt sätt kommit att förändra såväl dess exteriöra som interiöra karaktär.
Dominerande inslag i exteriören är förändringen av tornet där den ursprungliga lanterninen vid 1800-talets slut ersattes av dagens tornspira samt den förstoring av kyrkans fönster som skedde vid 1800-talets mitt. Uppförandet av kontreforer i två etapper, 1927 och 1970, utmed kyrkans långsidor har givit kyrkan en närmast monumental karaktär.
De exteriöra förändringarna har skett med stor arkitektonisk skicklighet och i samklang med kyrkans karaktär. Kyrkan har därför trots de talrika förändringarna behållit sitt nyklassicistiska uttryck. Exteriört bör man därför vid framtida renoveringsprogram eftersträva ett bevarande av kyrkans rådande karaktär.
Interiört präglas Berga kyrka framförallt av 1920- och 1970-talets renoveringar utformade av Paul Boberg och Hans Lindén. Förändringarna har varit många och kyrkans inre karaktär upplevs idag något brokig. Dominerande inslag är den öppna bänkinredningen med 1970-talets kraftfulla färgsättning i vinrött och guld liksom den gula färgsättningen på kyrkans innerväggar. Även altarnischens målning av Ernst Söderberg från 1927 intar en framträdande position i kyrkorummet. Den arkitektoniska målningen i nischen är med sin mörka färgställning väl samstämd med målningen i hjälmvalvet. Färgsättning känns inte desto mindre en aning dyster och skulle vid en framtida renovering med fördel kunna målas i en ljusare färgskala mer i samklang med de nyklassicistiska stilidealen.
Den nya luftsluss som tillkommit i kyrkans vapenhus känns en aning främmande och för tankarna mer till en hotellvestibul än till ett kyrkligt anpassat vindfång.
Under årens lopp har interiören i Berga kyrka varit föremål för ett flertal förändringar med utgångspunkt i förändrad liturgi och estetiska ideal, förändringar vilka har inneburit en relativt kraftig omdaning av kyrkans interiör. Av den ursprungliga inredningen är det praktiskt taget bara läktarbarriären och orgelfasaden som lämnats orörda och det som idag tillsammans med de högresta fönstren kraftfullast bidrar till att vidmakthålla kyrkans ljusa nyklassicistiska karaktär. Berga kyrka får därför idag rubriceras som en kyrka i historiserande blandstil i vilken man tydligt kan avläsa flera decenniers syn på renoveringar. Detta bör tas i beaktande vid den fortsatta hanteringen av kyrkan.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med halvrund utbyggd sakristia i öster och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan har två ingångar en genom tornet samt en mitt på södra långsidan. Dessutom finns en separat ingång till sakristian på absidens sydöstra sida. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsad fasad och slätputsade fönster- och dörromfattningar. Spritputsen är avfärgad i en svagt gul kulör medan de slätputsade partierna avfärgats i vitt. Sockeln, även den spritputsad, har avfärgats i kimröksgrått och försetts med inmurade rosettventiler av gjutjärn.
Från den i terrängen lägre belägna parkeringen i väster leder en bred naturstenstrappa i tre etager upp till den gatstensbelagda kyrkplatsen framför tornet. Trappan flankeras av fyra lyktstolpar. På vardera sidan av trappan sitter enkla smidesräcken monterade.
Framför tornentrén i väster vilar en kraftig naturstenstrappa försedd med räcken av svart smide. Porten är utförd med dubbla kopparskodda dörrar där vardera dörren har tre fönsterspeglar. Direkt ovanför porten hänger en liten glasad lanterna. I putsen ovanför portvalvet har man låtit mura in en naturstenshäll med uthuggen och förgylld text. Texten lyder: ”GUD TILL ÄRA UPPBYGDES DENNA KYRKA ÅR 1821 UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS REGERING LANDSHÖFDING VAR GREVE CARL ST MÖRNER KYRKOHERDE MAGNUS E FORSSANDER HERREN VÄLSIGNE DIG DU RÄTTVISONES BONING DU HELGA BERG JER: 31.23”
Tornet är försett med två bågvälvda sexluftsfönster vilka målats i en mörkbrun kulör. På norra, södra och västra tornfasaden, i höjd med andra avsatsen, har man dessutom placerat ett runt fönster indelat i fyra cirkelsektorer. Tornet är försett med dubbla kopparklädda ljudluckor i alla väderstreck. Taket utgörs av en kopparklädd spira med fyra svagt utskjutande gavelrösten krönta med en förgylld kula. Överst på tornet sitter en stor förgylld kula vilken bär upp ett svart smideskors.
Var sida om tornet på långhusets gavel i höjd med orgelläktaren sitter ett spröjsat fönster med formen av en kvartscirkel vilket förser läktaren med ljus. Taket på långhus och absid är belagt med kopparplåt. Takavrinningen sker genom en ståndränna på taket vilken ansluter till stuprör av koppar som mynnar vid marken ovan cementrör anslutna till en markdränering.
Mitt på södra långsidan ligger kyrkans andra entré utformad med dubbla kopparklädda portar i likhet med västentrén. I anslutning till entrén har man anlagt en svagt sluttande ramp i natursten. Över porten sitter ett rundbågat fyrluftsfönster. Vid fönstervalvets krön hänger en lanterna. Långhuset har fem fönsteraxlar försedda med breda, högresta bågvälvda 6-luftsfönster. De spröjsade och brunmålade fönstren har placerats en aning indragna i fasaden och försetts med solbänkar av ljus kalksten. Långhusets fönster avviker i storleken från tornets och absidens fönster, vilka är mindre. Utmed långhusets och absiden takfot löper ett kraftigt vitmålat listverk utav trä.
På kyrkans norra och södra långsida har man uppfört sex stycken strävpelare s.k.contreforer vilka slutar strax under långhusets takfot. Överst är strävpelarna täckta med kopparplåt.
På absidens sydöstra sida finns en entré till sakristian vilken utgörs av en enkel brunmålad port med en framförliggande naturstenstrappa. Fönstren på absidens norra och södra sida är utformade i likhet med tornets bågvälvda fönster. Rakt i öster sitter ett blyspröjsat 4-luftsfönster och ovanför detta sitter ett runt fönster även det blyspröjsat.
I kyrkans nordöstra hörn i mötet mellan långhus och absid finns en kopparklädd nedgång till källaren under sakristian tillika kyrkans pannrum. Skorstenen mynnar i nock på långhusets östra gavel rakt ovanför absiden.
I vapenhuset direkt innanför portarna i väster har man låtit uppföra ett modernt vindfång med ett ramverk i gråmålat trä försett med isolerglaskassetter. Väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Invid vapenhusets norra vägg står en låg träbänk och på den södra sidan ett omfångsrikt förvaringsskåp.
Taket har synliga kraftiga takbjälkar vilket belagts med omålat virke. På golvet ligger kvadratiska plattor av polerad kalksten. Golvets mittparti täcks av en brunfärgad heltäckningsmatta och i taket hänger en rikt utsirad ljuskrona i smide. Från vapenhuset leder dubbla dörrar in till kyrkorummet. Direkt innanför leder trappor i norr och söder upp till orgelläktaren.
Läktaren bärs upp av tolv stycken pelare målade i en mörkblå kulör försedda med ett enkelt förgyllt krön. Taket under läktaren är utfört i breda vitmålade bräder. Under läktaren har det tillkommit inbyggnader såväl i dess norra som södra del. Den södra inrymmer toalett, kapprum och förberedelserum och den norra kapprum, toalett och ekonomiutrymmen.
På orgelläktarens norra sida har man avlägsnat sittbänkarna och planat ut golvet samt täckt det med en orange heltäckningsmatta. På läktarens södra sida finns fyra sittbänkar bevarade. Bakom orgelhuset leder en trappa upp till tornets första avsats.
På väggen under läktaren hänger två förlagor till det glasfönster som utformats av David Ralson framtagna 1996. Avsikten var att placera detta i fönsternischen vid dopfunten. Förslaget kom dock aldrig till genomförande. Under läktaren har även beretts plats för bokbord, en tillfälligt uppställd kororgel, en klotformad ljusbärare samt ett ståndur och en äldre järnbeslagen kista.
Taket i kyrkorummet är tunnvälvt och vitmålat. Väggarna är slätputsade och avfärgade i en ljusgul kulör. I mötet mellan tak och vägg löper ett listverk målat i blått och rött i underkant försedd med en förgylld list.
Kyrkans bänkinredning delas av mitt och tvärgång in i fyra kvarter där de två bakre har vardera åtta bänkrader och de båda främre sex rader. Den öppna bänkinredningen är målad i en djupröd färg med förgyllda detaljer. På sitsarna ligger tygklädda dynor.
Belysningen utgörs av elva stycken ljuskronor varav tre är placerade framme i koret, sex över bänkkvarteren och två uppe på läktaren. Dessutom finns det fem lampetter, tre på långhusets sydsida och två på den norra.
Framme i koret intill väggen mellan första och andra fönsteraxeln står en kyrkvärdsbänk. Framför denna står kyrkans dopfunt, en fabeldjursfunt från 1100-talet. Ovanför dopfunten hänger en glasljuskrona. Golvet i koret är av furu och ligger upphöjt över kyrkorummets golvnivå. På motstående sida av koret återfinns kyrkans predikstol med tillhörande ljudtak. Predikstolen utfördes 1836 av snickaren Holm. I korgen ingår delar från en tidigare predikstol utförd 1707 av Sven Röding i Växjö. På dess fyra fält finns följande bilder; korset, lagens tavlor, ankaret och nycklarna.
Den halvrunda altarringen är målad i en blå kulör och försedd med ett knäfall klätt i röd sammet. Speglarna är blåmålade med en enklare marmorering och ramas in av två ränder i gammeldags rosa och guld.
Målningen i korets altarnisch föreställer Frälsaren omgiven av två änglar och är utförd av konstnären Ernst Söderberg år 1924. Under bilden bakom altaret, vilket står framskjutet i nischen på ett upphöjt podie av kalksten, hänger ett medeltida triumfkrucifix på en pelare. Altarets kraftiga träskiva vilar på fyra pelare. På sidorna av altarskivan har man låtit fräsa in fem likarmade kors. I korets sydöstra hörn står ett ståndur. Altarnischen flankeras av två medeltida trästatyer den ena föreställande Maria med barnet och den andra troligtvis biskopen St Sigfrid.
Kyrkans nummertavlor hänger på korväggen mellan långhusväggen och dörren till sakristian och är dekorerade med en ram av pilastrar vilka hålls samman av en båge med stjärnor. På krönet sitter en lyra. Tavlans dekorationer är förgyllda med bladguld.
I fönstren utmed norra långhuset står tre statyer, en Kristusfigur i gips, Maria med barnet och en Josefstaty. I fönsternischen närmast koret står dessutom en femarmad ljusstake.
Golvet i kyrkans sakristia är belagt med en heltäckningsmatta och tak av brunbetsad råspont. Från sakristians nordöstra hörn leder en spiraltrappa upp till vinden vilken används som förvaringsutrymme för bland annat en del böcker samt delar av den gamla bänkinredningen. På bottenvåningen har man låtit installera nya förvaringsskåp med liggande förvaring för kyrkans mässhakar samt på senare tid även inrättat toalett, städskrubb och elcentral.
Interiört har Berga kyrka varit föremål för förändringar vid ett flertal tillfällen. Den tidigaste skedde redan år 1836 då predikstolen byggdes om och flyttades från sin tidigare plats vid altaret till dagens mer konventionella position utmed norra långhusväggen. Under en provpredikan år 1843 hade det samlats så mycket folk i kyrkan att belastningen på läktaren översteg vad konstruktionen kunde bära och läktaren gav helt enkelt vika och fick stängas av för allmänheten. Det kom att dröja fram till 1864 innan läktaren byggdes om. Nu uppförd i en lägre position och försedd med pelare. Vid samma tillfälle tillkom kyrkans orgel med den nyklassicistiska fasaden ritad av Ludvig Hawerman.
Nästa omfattande renovering skedde 1927 utifrån ett förslag upprättat av arkitekten Paul Boberg. Nu försågs altarnischen med en ny dekormålning utförd av konstnären E Söderberg. Vid samma renovering sker en utökning av korgolvet vilket också höjs upp en aning. Det medeltida triumfkrucifixet får sin placering på en pelare bakom altaret och man låter tillverka en ny altarring. Predikstolen får en ny uppgång och bänkarna byggs om för en bättre sittkomfort. Fönstren kompletteras med innerbågar och det anläggs en varmluftskammare med tillhörande pannrum under sakristian.
År 1938 installerar man elektrisk belysning i kyrkan och 1964 får man sin första kororgel vilken 1986 ersätts med en ny.
1972 sker den andra mer omfattande renoveringen i Berga. Nu uppförs ett fristående altare och altarringen förändras. Bänkinredningen byggs om och läktarunderbyggnaderna uppförs. Ljuskronorna hängs om och det anordnas en ramp vid södra ingången samt ramp mot koret. Det är i samband med 1972 års renovering som kyrkan erhåller sin nuvarande färgsättning med ljusgula väggar och vinröd bänkinredning.
År 1987 lägger man fram ett förslag till ny luftsluss i vapenhuset och 1991 läggs ett nytt golv i koret.
Inventarier
Till kyrkans viktigare inventarier räknas: en fabeldjurfunt från 1100-talet, två träskulpturer (Madonnan och biskop S:t Sigfrid), ett medeltida triumfkrucifx, sockenbudstyg från 1599, mässhake från 1693, klockor från 1700-talet, kalkduk och mässhake från 1700-talet, glaskanna från 1750, triumfkrucifix, ljusarmar och kandelabrar från 1700-talet samt patén från 1826.
Från gamla kyrkan kvarstår dopfunten, utförd i sten, samt de två helgonskulpturerna i trä.
Fasadkulör: Gul
Byggnadsdel: Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Berga kyrka ritades av Jacob Wilhelm Gerss och uppfördes mellan åren 1819-1821. Kyrkan är belägen på en höjd i utkanten av samhället Lagan och är en förhållandevis stor landsortskyrka som när den uppfördes rymde 1300 besökare. Som byggmästare omtalas länsbyggmästare Peter Österlöf, Varberg. Kyrkan invigdes den 22 maj 1825 av biskop Esias Tegnér. Kyrkoinvigningen var Tegnérs första kyrkoinvigning som biskop i Växjö stift. Den gamla kyrkan som revs 1819 var uppförd i sten och belägen strax söder om den nuvarande.
Berga kyrka har genomgått en rad ganska omfattande exteriöra förändringar.
Den tidigaste skedde 1853 då långhusets fönster förstorades. Fönstrens ursprungliga storlek och utformning kan man fortfarande skönja på tornet och absiden där de lämnats orörda.
Under 1890-talet byggdes kyrkans torn om och man ersatte den tidigare lanterninen med en kopparklädd tornspira dessutom bytte man ut den tidigare taktäckningen av spån mot järnplåt. Bara några år efter omläggningen år 1902 skadades taket allvarligt i samband med en storm.
Förstoringen av långhusets fönster 1853 medförde en försvagning av väggarnas konstruktion vilket ledde till att man 1927 tvingades uppföra strävpelare utmed kyrkans södra långhussida för att motverka utbuktningar i väggen och sprickbildningar i fönstervalven som uppkommit genom de krafter som takstolarna påförde murarna. Ursprungligen var det menat att det även skulle uppföras strävpelare på kyrkans norra sida men på grund av församlingens svaga ekonomi fick man anstånd under förutsättning att sprickorna hölls under uppsikt. Det kom att dröja ända fram till renoveringen som gjordes 1969-70 innan strävpelarna på norra sidan kom till utförande. I samband med denna renovering putsades även kyrkan om och taktäckningen byttes ut från plåt till koppar.
År 1947 byggs församlingens sockenstuga om till församlingshem och år 1959 uppförs ett bårhus i anslutning till västra kyrkogårdsmuren.
Kyrkbacken i väster kompletterades 1972 med ytterligare en terrängtrappa och man försåg samtliga tre trappor med räcken utav tjärbränt smide och västentrén försågs med nya kopparklädda portar.
1998 skedde den senaste mer omfattande exteriöra renoveringen utifrån ett förslag framtaget av Nelson Arkitektkontor AB. Den fasadrenovering som då utfördes av ECS Teknik AB där väggarna putsades om och avfärgades med kalklimfärg fick år 2004 göras om av Bröderna Bergströms Byggnads AB då det visat sig att kalklimfärgen inte fick fäste på den hårda putsen. Fasaderna avfärgades istället med en kalklimfärg vilken förstärkts med vitcement. År1998 renoverades även den nedre delen av torntaket där underlagsbräderna byttes ut och försågs med ny koppartäckning. De fyra mindre kloten på torntakets gavelrösten samt det större klot vilket bär upp tornkorset rengjordes och förgylldes.
År 1819-1821 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor med inbyggt korutsprång, sakristia och torn
Arkitekt: Jacob Wilhelm Gerss
Byggmästare: Peter Österlöf
År 1836-2004 Ändring
Ändring - För händelser, se pdf.
Arkitekt: Axel Lindegren
Orgelbyggare: Carl Elfström
Konstnär: David Ralson
Konservator: Erik Sköld, Halmstad
Konstnär: Ernst Söderberg
Arkitekt: Hans Lindén
Orgelbyggare: Johannes Künkel
Arkitekt: Ludwig Hawerman
Arkitekt: Paul Boberg
Konstnär - Glaskonstnär: Winfried Baier
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
ÄLDRE RITNINGAR - 1816 ny kyrkobyggnad (J W Gerss); 1818 reviderad ritning (J W Gerss); 1821 läktare (J W Gerss); 1825 predikstol (J W Gerss, ej utförd); 1863 orgelfasad (L Hawerman).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Manus till kortfattad beskrivning för SvK (E O Johansson, 1940-talet); Exteriörfoton och interiörfoton före och efter renoveringen 1927, ATA..
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Gerss,Jacob Wilhelm:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin