Motivering (skydd): Vittaryds senmedeltida kyrka har sedan den uppfördes genomgått en rad förändringar både i interiören och i exteriören. Kyrkorummet i Vittaryd är likväl i hög grad sammanhållet och ger ett harmoniskt intryck.
Kyrkan i Vittaryd och den ursprungliga bebyggelsen från tidigare sockencentrum är uppmärksammat i kommunens kulturmiljöprogram
Kyrkan har genom åren varit föremål för en del förändringar med utgångspunkt i förändrad liturgi och estetiska ideal. De arbeten som gjorts i kyrkan har skett på kyrkans villkor med ödmjukhet och hänsyn till dess karaktär och stil vilket också inneburit att kyrkan fått behålla sin medeltida karaktär. I interiören är samspelet mellan väggmålningarna, bänkinredningen, läktarbarriären och predikstolen starkt bidragande till kyrkorummets ålderdomliga karaktär och dess känsla av harmoni. Bevarandet och bruket av äldre inventarier ger kyrkorummet en historisk förankring. Även den omgivande kyrkogården bidrar till helheten liksom kyrkplatsen i sig
Tillsammans med salskyrkorna i Alvesta och Sjösås utgör Vittaryds kyrka en väl bevarad medeltida salskyrka. Vid framtida renoveringar och önskemål om förändringar är det därför av yttersta vikt att stor hänsyn tas till kyrkans medeltida karaktär.
Klockstapeln i Vittaryd är en av stiftets äldsta bevarade. Vid 1900-talets början var klockstapeln i så dålig kondition att man planerade att riva den och istället låta uppföra ett torn på kyrkobyggnaden utifrån ett förslag framtaget av Axel Lindegren. Lyckligtvis genomfördes dessa planer aldrig. Klockstapeln bör liksom kyrkan åtnjuta en fortsatt skötsel så att dess unicitet och särprägel bevaras.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Vittaryds kyrka är en senmedeltida salskyrka uppförd i natursten, 17,2 meter lång och 7,5 meter bred. Murverket i långhuset utgörs av kluven marksten och små skolstenar fogade med kalkbruk. Kyrkan är slätputsad och vitkalkad såväl in- som utvändigt med en sockel i natursten. I stenfoten på långhuset, sakristian och vapenhuset sitter inmurade snurrventiler av gjutjärn.
En bred naturstenstrappa kantad av smidesräcken leder upp till två sirliga smidesgrindar flankerade av två kraftiga naturstenspelare. Pelarna kröns av en glasad lanterna. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med vapenhus i väster, rakt avslutat kor i öster samt med utbyggd sakristia i nordöst.
Vapenhuset är uppfört i timmer, troligen 1827, med faluröd locklistpanel och vitmålade fönsterfoder och vindskivor. De två rektangulära blyspröjsade 2-luftsfönstren med färgat katedralglas är målade i en ljusgrå kulör. På taket ligger enkupigt lertegel. På gavelspetsens krön sitter en flöjel av smidesjärn. Ovanför de enkla svartmålade portarna hänger en liten glasad lanterna.
Den utbyggda sakristian, även den uppförd i timmer med rödmålad locklistpanel, uppfördes troligen 1787. Liksom vapenhuset har den vita foder och vindskivor samt ett tak av enkupigt lertegel.
Långhusets valvbågade 4-luftsfönster är målade i ljusgrått. De spröjsade fönstren sitter djupt indragna i den kraftiga muren och är försedda med svagt sluttande solbänkar av kalksten. Långhuset har tre fönster på den södra långsidan och två på den norra. På den östra gaveln sitter ett fönster som förser koret med ljus. De yttre enkla fönsterbågarna har på senare tid kompletterats med innerbågar. På långhusets västra gavel strax ovanför vapenhusets nock sitter ett mindre valvbågat, spröjsat enluftsfönster. I toppen av det spånklädda gavelröstet sitter två små kvadratiska blyspröjsade fönster.
Utmed långhusets takfot löper ett vitmålat listverk i trä. Långhusets branta sadeltak är täckt med enkupigt lertegel som på norrsidan börjar se lite nött ut. De vitmålade vindskivorna har i mötet med tegeltaket täckts med överliggare i svartmålad plåt. På takets gavelspetsar sitter svarta smidesflöjlar. Kyrkan saknar hängrännor.
Interiör
Vapenhusets väggar av liggande timmer har på insidan målats med vit linoljefärg. Det tunnvälvda taket med kilsågade tiljor är målade i samma färg som timret. Golvet är täckt med breda lackade ekplankor. I sydöstra hörnet över bokbordet hänger en medeltida kyrkklocka. På motstående sida står en järnbeslagen kista. De gråmålade välvda portarna in till kyrkorummet är låga och klädda i snedställd profilerad panel. Putsen på väggen vid sidan av dörren utgörs av en grov spritputs med slätputsad dörromfattning.
Direkt innanför dörren i söder leder en smal inklädd trappa upp till orgelläktaren. Läktaren bärs upp av fyra rödmålade, svarvade pelare med kvadratisk bas. Taket under läktaren har breda vitmålade bräder. Läktarorgelns fasad är grönmarmorerad och spelbordet är placerat på orgelns norra sida. Golvet på läktaren är belagt med en djupröd heltäckningsmatta. I taket ovanför läktaren hänger två sjuarmade mässingsljuskronor och på väggen under läktaren två tvåarmade lampetter.
Den gråmarmorerade bänkinredningen delas av mittgången in i två slutna sidokvarter med 12 bänkrader på den norra sidan och 11 på den södra. De rikt utsmyckade, snidade dörrspeglarna hålls på plats av smidda bockhornsbeslag. Bänkinredningen tillkom i samband med en restaurering 1924 och är utförd med två, i kyrkan bevarade, bänkdörrar från 1600-talet som förebild. Bänkarna är försedda med tygklädda sittdynor i gammeldags rosa. Golvet i kyrkorummet av spontad fur täcks i mittgången av en blågrå heltäckningsmatta. Över mittgången hänger en mässingskrona.
Läktarbarriären är försedd med elva speglar, skiljda åt av kannelyrförsedda pilastrar, i samma snidade utförande som bänkinredningens dörrar. Speglarna har dekormålning föreställande Jesus och tio följeslagare.
I mötet mellan kyrkorummets tunnvälvda tak och slätputsade väggar löper ett enkelt utformat listverk målat i en brunsvart kulör.
Vid korets norra vägg står kyrkans predikstol med uppgång genom en separat dörr utifrån kyrkans sakristia. Predikstolen präglas av ett gediget hantverk med vackra träsniderier och figurativt dekorationsmåleri. I koret hänger en liten mässingsljuskrona. På korets norra vägg hänger en madonnaskulptur i trä där Maria bär Jesusbarnet i famnen. På korets motstående sida står kyrkans medeltida dopfunt utförd i sandsten med slät cuppa på en svarvad fot. I L.F. Palmgrens reseberättelse från 1880 kan man läsa att dopfunten då stod placerad i vapenhuset men att den tidigare tjänstgjort som blomkruka i prästgårdens trädgård.
Den femkantiga altarringen med knäfall är klädd i ett rosa tyg och försedd med marmorerade speglar i grått och rosa. På östra korväggen var sida om altaruppsatsen hänger kyrkans nummertavlor. I korets sydöstra hörn står ett högrest blåmålat ståndur. Invid södra väggen mellan dopfunten och stånduret står en klotformad ljusbärare.
Innerväggarna pryds av ett stort antal äldre kalkmålningar vilka varsamt tagits fram ur de underliggande färgskikten. Det äldsta måleriet stammar troligen från sent 1500-tal och omfattar en bård och bröstningsdraperi. Nästa skikt från 1600-talets andra hälft visar bland annat fragment av en ryttare till häst med svärd samt en rankdekor. 1708 utfördes nya väggmålningar av Otto Henrik Brachwagen bestående av draperimålningar.
Den första dokumenterade förändringen i Vittaryds kyrka är från 1683 då kyrkan och predikstolen sägs ha blivit ”stofferade” d.v.s. målade av mäster Johan Cula. År 1735 ”panelades” kyrkan, vilket troligen innebar att det platta innertaket kom till och året därpå försågs kyrkan med nya takstolar. Samma år, 1736, skall kyrkan blivit försedd med en ny bänkinredning.
År 1827 byttes det tidigare plana innertaket ut mot dagens välvda tak. Vid samma tidpunkt utvidgades läktaren och kyrkan fick nytt golv samt ett nytt altare. Vid omläggningen av kyrkans golv påträffades stora kluvna ekstockar med inhuggna gluggar vilka ansågs härröra från en tidigare kyrka. Predikstolen flyttades från kyrkans södra sida till dess norra.
1924 skedde nästa renovering, utformad av Axel Lindegren. Nu försågs kyrkan med en ny bänkinredning och vapenhuset och sakristian fick nya dörrar samt golv av ek. En del av kyrkans äldre målningar togs fram. En omfattande renovering skedde av kyrkans golvbjälklag som försågs med ny blindbotten, trossfyllning och täcktes med ett nytt grangolv. Koret utrustades med ett nytt altare, nytt krucifix och en ny altarbarriär. Den tidigare utbyggda orgelläktaren kortades av och försågs med figurativt måleri. Därtill skedde installation av en ny orgel.
På 1940-talet försågs kyrkan med elektrisk belysning och värmeanläggning. År 1979 lät man installera ett nytt orgelverk och 1984 försågs klockstapeln med klockringningsautomatik. År 1986 framkommer en önskan från församlingen att få tillskapa bättre utrymme framme i koret och man erhåller tillstånd att avlägsna de två främsta bänkraderna på var sida om mittgången.
Vid den senaste renoveringen i Vittaryd, 1997, återställdes en rad av kyrkans äldre murala målerier i kyrkorummet.
Inventarier
Kyrkans viktigare inventarier utgörs av: Kalk och patén från 1654, en oblatask från 1841, en medeltida dopfunt, en dopskål från 1700-talet, kandelabrar från 1600-talet, ljuskronor från 1700-talet, en madonnabild från 1200-talet samt två medeltida kyrkklockor.
Predikstolen från 1600-talet med sniderier från tysk renässans föreställer apostlar med öppna eller igenslagna biblar i famnen.
Klockstapeln i Vittaryd från 1660-talet med två kyrkklockor, är troligen bland de äldsta i Småland. Storklockan bär Vadstena pilgrimsmärke och anses stamma från 1400-talets början.
Fasadkulör: Röd, Vit
Byggnadsdel: Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2015
Vittaryds kyrka uppfördes under medeltiden och är belägen på en liten höjd i utkanten av samhället med Skällandsö åt väster, Vittaryd åt söder och Forsheda åt norr. Kyrkan föregicks av en träkyrka, troligen av stavkyrkemodell, uppförd ett litet stycke öster om den nuvarande. Vid omläggning av den nuvarande kyrkans golv 1827 fann man en av dessa plankor med inhuggna små gluggar och märken efter järngaller. Alldeles i närheten av Vittaryds kyrka finns ett äldre gravfält från tiden runt Kristi födelse med 159 gravkullar och två domarringar.
Den äldsta dokumenterade exteriöra förändringen i Vittaryd är från 1697 då kyrkans klockstapel skall ha uppförts av mäster David från Tofteryd. 1816 inkläddes densamma i panel.
1827 muras södra väggens ingång igen och ett nytt fönster placeras där dörren varit. Vapenhuset rivs ned. En ny ingång tas upp i väster i anslutning till vilken man låter uppföra ett nytt vapenhus. Ett fönster öppnades på norra sidan, dessutom utvidgades fönstret över altaret och på västra gaveln. Gaveln som hittills varit av trä uppmurades i sten så att fönstret kunde muras in. Ett litet fyrkantigt fönster på södra sidan murades igen
1911 tar Axel Lindegren fram ett förslag till ombyggnad av Vittaryds kyrka enligt vilket kyrkobyggnaden skall förses med ett torn samt ny absid och den fristående klockstapeln rivas. Bakgrunden till detta förslag kom av att klockstapeln var i en mycket dålig kondition. Förslaget kom dock aldrig till genomförande utan vid 1924 års renovering skedde istället en omfattande reparation av kyrkans klockstapel där man bland annat tvingades byta stora delar av den bärande konstruktionen. Vid samma tidpunkt ersattes kyrkans spåntak av enkupigt lertegel.
1965 rödfärgas panelen på kyrkans klockstapel och dess tak av spån ses över.
I samband med 1997 års utvändiga renovering och omputsning upprättades en murverksdokumentation. Spåren i murverket var få och ganska vaga. Själva murverket bestod av mycket ojämnt material av många olika bergarter. Stenarna var kluvna och en del nödtorftigt tuktade samt fogade med kalkbruk. Genom skriftliga källor visste man att sydportalen och ett litet fyrsidigt fönster murats igen år 1827. Spåren efter sydportalen var vaga medan spåren efter fönstret var tydligare. Fönstret avslutades upptill med en maskäten träbjälke. Öster om sydfasadens mittfönster fanns vaga spår av ett mindre fönster, troligen rundbågigt, vilket sannolikt kunde vara ett av kyrkans ursprungsfönster. På östfasaden bestod den enda iakttagbara detaljen i spåren av ett äldre rundbågigt fönster vars överkant varit belägen ca 30cm högre än dagens fönster. På nord- och västfasaden fanns inga spår av äldre detaljer. På vapenhusets översta bjälke söder om porten fann man inskuret ”LSS ANO 1699 PPS” vilket talar för att hela vapenhuset flyttades i samband med arbetena år 1827 eller att virket från det tidigare vapenhuset återanvändes. Anledningen till att man fick knacka ned all puts på kyrkan var att man på 1970-talet behandlat putsen med Pliolitefärg vilken haft en menlig inverkan på den underliggande kalkputsen. Taken på sakristia och vapenhus läktades om och försågs med nytt enkupigt lertegel. Dörrarna målades om med svart linoljefärg och fönstren genomgick en välbehövlig renovering.
År 1400-1499 Nybyggnad
Vittaryds kyrka uppförd
År 1683-1997 Ändring
Ändring - För händelser, se pdf.
Arkitekt: Axel Lindgren
Orgelbyggare: Gebruder Rieger
Orgelbyggare: Johannes Künkel
Arkitekt: Paul Boberg
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin