Motivering (skydd): Tönnersjö kyrkby är belägen ca en mil öster om Halmstad, på gränsen mellan kustens öppna landskap och skogsbygden. Kyrkan ligger på östra sidan av Alslövsån med gles bybebyggelse på västra sidan. I anslutning till kyrkoanläggningen ligger mot norr ekonomibyggnaderna till en avstyckad arrendegård. Längs den södra kyrkogårdsmuren går en äldre landsväg, vilken korsar ån på en stenvalvbro. Väster om bron ligger ett f d skolhus från 1848, nu bostadsfastighet. Kyrkobyggnaden härrör troligen från slutet av 1100-talet och är eventuellt uppförd på en gammal hednisk kultplats som lär ha legat på åns västra sida. Spår i landskapet i form av gravar från äldre järnåldern vittnar om en lång kontinuitet på platsen.
Kyrkan ligger något förskjuten mot norr, på en i stort sett kvadratisk kyrkogård. I anläggningen ingår även ett bårhus i väster (1954) och en vaktmästeribyggnad norr om kyrkan. Kyrkogården inramas av en naturstensmur med innanförliggande häck samt en trädrad av blandande arter. Anläggningen utvidgades 1863 mot landsvägen i söder och 1909 mot väster. Marken är till större delen gräsbevuxen med grusade gångar som löper genom kyrkogården och runt kyrkan. Vid södra korsarmen finns även stenhällar som troligen härrör från en äldre gång.
Kyrkobyggnaden utgörs av ett rektangulärt långhus och halvrund korabsid med medeltida ursprung, uppförda av gråsten i skalmursteknik, ett gaveltorn av trä i väster samt korsarmar i norr och söder. I mitten av 1850-talet skedde en radikal ombyggnad av kyrkan då vapenhusen i norr och söder ombyggdes till de nuvarande korsarmarna. I början av 1860-talet förlängdes långhuset åt väster och gaveltornet byggdes. Fasaden är vitputsad med sparsam dekoration och rundbågeformade fönsteröppningar som förstorades på 1850-talet. Gaveltornet har en tidstypisk flack huv och sluten lanternin. Långhus, kor och korsarmar har separata sadeltak som sedan 1860-talet är spånklädda. Exteriören präglas av medeltida stilideal samt av de väl anpassade tilläggen.
Det vitputsade, smala kyrkorummet har en medeltida prägel och täcks av gotiska kryssvalv från 1400-talets slut. I korabsiden finns en ursprunglig medeltida fönsteröppning och här finns spår av medeltida måleri. I samband med 1800-talets ombyggnader skedde även en radikal omvandling av interiören. I inredningen är de nygotiska influenserna framträdande i form av den öppna bänkinredningen från 1891 med voluter, den spetsbågeformade altaruppsatsen från 1873 samt orgeln med fasad från 1871. Kyrkan är en av få som har en nygotisk avskärmning av sakristian med dörr. Vid en renovering 1953-54 dämpades emellertid det sena 1800-talets förändringar av det medeltida kyrkorummet. Bland de äldre inventarierna kan i övrigt nämnas predikstolen från 1629, en Kristusskulptur från 1400-talets första hälft, träskulpturer (tre evangelister) från en altaruppsättning från 1648 samt en basunängel från 1700-talets början. Kyrkan har en väl sammanhållen färgsättning i gråblått, blått, vitt och guld. Trots flera olika tidsskikt har interiören en väl sammanhållen prägel.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, trädrader och grusade gångar.
- Kyrkans till stora delar medeltida murverk med medeltida fönsteröppning i korabsiden och valvslagning utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den välbevarade exteriören med prägel av medeltid och 1800-tal.
- Den välbevarade interiörens huvudsakliga prägel av medeltid och nygotik.
- Det medeltida måleriet.
- Äldre inventarier.
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår (2000)
Murad stenkyrka av gråsten i skalmursteknik, ursprungligen i romansk stil, bestående av ett rektangulärt långhus med ett smalare abidförsett kor. Korsarmar mot söder och norr. Torn i jämnbredd med långhuset i väster. Tornet är av sten till långhusets takfot, däröver en smalare överbyggnad i trä med flack huv och sluten lanternin.
HELHET- FASAD- Stänkputs av kalk avfärgad i vit kulör. Grundstenarna är synliga mot norr. FÖNSTER- Fönstren står i rundbågeformade, slätputsade nischer indragna från fasadlivet. Fönstren omfattas av en ca 15 cm bred, slätputsad omfattning. Kyrkan har fyra fönster mot norr samt tre fönster mot söder. Solbänkarna är avfärgade i grå kulör. Fönstren är målade i ljus kulör bruten mot grått.
Tornluckor sitter två och två mot samtliga väderstreck.
TAK- Separata sadeltak över långhus, korsarmar och kor. Korsarmarnas sadeltak möter långhuset ca en halv meter nedan nock. Torn i väster, över långhusets fjärde travé. Utskjutande takfall på ömse sidor i nivå med långhustaket.
Absidens tak följer den absidiala formen. Samtliga av ovan nämnda takfall täcks av tjärade kyrkspån i två lager med raka avslut. Kyrkspånet över långhus och södra korsarm, ligger på glest rote av breda vankantade brädor av fallande bredd. Tornets lanternin har vitmålade plåtfasader. I lanterninens topp står ett latinskt kors. Hängrännor av vit, målad plåt med stuprör i samtliga hörn.
PORTAL- Mot väster ligger huvudentrén, vilken utgörs av en rundbågeformad dubbeldörr av trä med smidda, figurativa beslag av smide med blommönster. Tre steg av röd granit leder upp till entrén. Kyrkan har även entréer mot söder och norr. Två stentrappor leder upp till prästingången i söder, två dubbeldörrar med överljus. Mot norr utgörs porten av en tvåfyllnadsdörr, pardörr målad i brun täckfärg. Vitmålat överljusfönster. Dörrarna är beklädnadsdörrar och målade i mörkt brun kulör. Brädfodringen utgörs av profilerade brädor. Samtliga dörrar är försedda med släta innandörrar målade i grå kulör.
HELHET- Kyrkan har ett långhus i fyra travéer med ett avsmalnande kor (ligger i förband med långhuset), försett med absid med hjälmvalv. Mellan kor och absid finns en stötfog som tyder på att absiden är senare tillbyggd. Vid långhusets andra travé från öster, skjuter korsarmar ut mot norr och söder. I den södra korsarmen finns en samlingsal/sakristia och i den norra finns orgelläktare och under detta pannrum i källaren.
VÄGG- Kalkavfärgade. Kalkfärgen bruten med grå umbra och guldockra.
FÖNSTER- Fönsterbänkarna är slätputsade och målade med en oljefärg i lika kulör som väggarna. Fönsterbågarna är målade i ljust grå kulör.
TAK- Valven är kalkavfärgade i lika kulör som väggarna.
TORN- ENTRÈ- I änden av tredje travén mot väster fanns mellan åren 1684-1860 en läktare. Denna borttogs 1860 när långhuset förlängdes med den fjärde travén, västtornet uppfördes och kyrkan försågs med ingång från väster. Denna ingång sattes senare igen, för att åter öppnas upp 1952 och försågs då med vindfång. Vindfånget omgestaltades 1997, då rumsavskiljande skärmväggar av stående bräder med olika bredd och målade i vit kulör med ljust gråblå kröningslist, monterades. Väggen har kapphyllor mot entrédörren.
LÅNGHUS- GOLV- Golvet i långhuset är belagt med ett trärent brädgolv i öst-västlig riktning, partiellt ilagat. På golvet i mittgången ligger en ljust gråblå heltäckningsmatta.
VÄGG- Under södra långsidans fönster, längst fram i väster, under predikstolen, sitter en gravhäll från 1643 med förgylld text, inmurad i väggen. I en reseberättelse av Hofberg står att det framme i koret finns en gravhäll med inskrift "Susanne Nilsdoter döde den 3 Martii 1643 G.G.H.E.G.O" med en sköld med ett bomärke under. Hällen låg alltså ursprungligen över en grav i koret. Den inmurades i väggen i början av 1950-talet.
FÖNSTER- Långhuset har tre fönster mot norr och tre mot söder. De sitter i fasade nischer. Fönstren är rundbågeformade och har blyinfattat glas i innerbågen samt spröjsade ytterbågar. Blyspröjningen är rombisk i mitten med ljust, vitt, glas och gula, avlånga fält mot kanterna. Innerfönstret har tre lufter med korspost, det översta är rundbågeformat. I fönsterbänken är fördjupningar för avledande av ev kondensvatten till små i muren infällda vattenuppsamlare av plåt. Radiatorer sitter under varje fönster i långhuset samt två på ömse sidor om koravskiljande väggar.
TAK- Gotiska kryssvalv med synliga valvribbor i långhusets fyra travéer. I valvkappan i nordöstra valvbågen, i andra travén från väster, finns ett fält i putsen, antingen efter ett skvallerhål eller en tidigare rökutgång för en kamin.
ÖVRIGT- Nedanför predikstolen, framför södra bänkraden står en gråblå målad ambo med mikrofon. I nordöstra hörnet sitter en stor nummertavla med svart botten och förgylld, nygotisk ram. Längst fram i långhuset, på en vitmålad konsol mot norra väggen, öster om fönstret, väggen står en trären ekskulptur av Maria med barnet. Väster om samma fönster, står två kolorerade träskulpturer av Matheus och Johannes. På motsvarande ställe mot södra väggen, står en dito skulptur av Markus. De tre sistnämnda härrör från en altaruppsättning från 1648.
KORSARMAR I N OCH S - Korsarmarna uppfördes som vapenhus och antas vara från 1400-talet. De byggdes dock om till korsarmar 1855.
SÖDRA KORSARMEN- I södra korsarmen stod ursprungligen bänkinredning. Nuvarande funktion är som samlingssal. Här finns ett ovalt bord och stolar av avlutat trä i mitten, bänkinredning med textilskåp och diskho mot väster, ett enkelt altare av trä målat i vit kulör, piscina i sandsten monterad på östra väggen, samt städ- och textilförvaringsutrymmen på ömse sidor om entrépartiet. Väggen är av stående hyvlade brädor, figursågad kröningslist i ljust grå kulör med trepass, dörrar i mörkt gråblå kulör med förgyllda lister. Denna utformning fick rummet vid en genomgripande renovering och omgestaltning 1997. Då uppfördes även en rumsavskiljande vägg mot långhuset av stående, hyvlade bräder av varierande bredd, täckmålade i vit kulör med ljusgrå kröningslist. I väggen sitter en trefyllnadspardörr i blågrå kulör med förgyllda fyllnadslister. Denna samt kröningslisten flyttades fram till denna vägg från en tidigare förrådsvägg vid södra korsarmen. Vid omnämnda renovering lades ett nytt tegelgolv in i södra korsarmen. På norra väggen hänger ett series pastorium med svart botten och förgylld ram.
NORRA KORSARMEN- Norra korsarmen innehåller läktare och därunder ett pannrum. LÄKTARE- På orgelläktaren finns orgeln med spelbord i väster, verk mot norr och fasad i nygotisk stil, i vit kulör med mörkt gråblå fyllningar med förgyllda lister, stjärnor och en lyra i toppen. Här finns även två bänkar lika kyrkans övriga bänkinredning. 1871 fick kyrkan sin första orgel, den placerades mot västra gaveln och då sattes västingången åter igen. 1952 byggdes orgeln om och placerades i norra korsarmen.
GOLV- På orgelläktarens golv ligger en heltäckningsmatta av naturmaterial i gråblå kulör. På östra väggen hänger en nummertavla i empir, med svart fyllning, förgylld ram samt en tympanongavel med en stjärna i. Spotlights belyser valvbågen. I spetsbågeöppningen sitter på ömse sidor två smidda detaljer. Tre lackade furusteg leder ner till långhuset.
INNERDÖRRAR- Till norra korsarmen och orgelläktaren finns en entré från norr. Entrén, som ligger lägre än läktaren inrymmer mot väster ett apparatrum. Framför detta finns två träluckor i golvet, under vilka en trätrappa leder ner till pannrummet. Väster om entrén finns ett litet skåp där repet till det gamla mekaniska orgelmaskineriet sitter. Åt detta håll leder också en smal trätrappa upp till läktaren. På en liten trappavsats finns ett litet förrådsutrymme mot väster. Därefter svänger trappen av mot söder och en trefyllnads, enkeldörr i vit kulör, som leder till läktaren.
LÄKTARBARRIÄR- Läktarbarriären är tät och målad i vit kulör med mörkt gråblå fyllningar och delvis förgyllt listverk. I varje fyllning finns en blomma med åtta strålar målad i mitten.
KOR OCH ABSID- Koret avskiljs från långhuset av en rundvälvd tribunbåge.
GOLV- Golvet utgörs av ett tegelgolv som 1996-97 hittades under ett bef. trägolv. Tegelgolvet ligger i nivå med kyrkans övriga golv. I absiden syns det att golvet har sänkts ca tre decimeter.
VÄGG- I absiden är väggarna vitkalkade. En bit ut på väggen, norr om fönster, finns rester efter ett, troligtvis, medeltida, måleri i rödbrun kulör med svart kant.
FÖNSTER- Ett spetsbågeformat litet smalt fönster, sitter djupt in i en nisch mot väster. Det återupptogs 1990. Nischen är rundbågeformad i framkant.
INNERDÖRRAR- På ömse sidor om altaret finns dörrar med rombiskt spröjsverk och mönsterblästrat glas. Äggformade dörrknoppar. Dessa leder in till den absidiala koravslutningen. Utrymmet har fungerat som sakristia. Mot söder finns en tvåfyllnads pardörr med överljus. Överljuset består av tre lufter med korspost. Övre fönstret är rundbågeformat. Utformningen i övrigt är lika kyrkans övriga fönster.
TAK- Gotiska kryssvalv med synliga valvribbor, dock något mer tryckta i koret än i långhuset. ÖVRIGT- Två vattenburna radiatorer sitter längst fram i absiden. I korbågen står ett litet fyrkantigt, gråblå målat bord.
FAST INREDNING- BÄNKINREDNING- Kyrkans långhus har sexton bänkar med front vid korsarmen och längst fram i öster. Bänkarna är fristående och täckmålade i gråblå kulör. Sidostyckena är figursågade med en förgylld rundel i överkant. I hörnen på frontpartierna finns svarvade dockor med förgyllda detaljer. Ryggstöden har två spegelfyllningar.
PREDIKSTOL- Predikstolen är från 1629 och representerar Christian den IV:s stil. Den restaurerades 1956 av Erik Sköld, Halmstad. I dag är den monterad i långhusets sydöstra hörn där den ursprungligen var placerad, men från 1855-1996 var den placerad i sydöstra hörnet, framför södra korsarmen. Vid flytten tillverkades en ny trappa och piedestal, med laserade sidostycken i rödbrun kulör och steg laserade i ekimiterande kulör, och stolen placerades ca 10 cm lägre. Predikstolen pryds av de fyra evangelisterna samt Kristus. De snidade träfigurerna omges av en rundbågeformad portik med tympanongavel. Portiken pryds av förgylld bladornamentik mot svart botten, trekantsgavel med förgyllt tandsnitt samt med ett änglahuvud i mitten. I samtliga hörn står röd- och grönmarmorerade kolonner med joniska kapitäl. Vid basen sköldar med porträtt, m.m.
SPECIFIKA INVENTARIER- DOPFUNT- En dopfunt av mörkbetsad ek från 1922 och runt dopfat av silver från 1965, står längst fram, innan koret, på norra sidan.
ALTARE OCH ALTARUPPSATS- Altaruppsatsen i nygotisk stil är placerad rakt under tribunbågen. Altaruppsättningen är i nygotisk stil från 1873 och har tre spetsbågar med vita ramar, mörkt gråblå fyllningar och med listverk och övrig förgylld dekor i form stjärnor, tre- och fyrpass, bladornamentik och kors. I den mittersta spetsbågen står ett förgyllt kors med svepduk och törnekrona.
Altaret är vitmålat med ett mörkt gråblått kors i mitten. Altarringen är uppbyggd av tunna, vitmålade, spetsbågar med trepass mellan varje båge i toppen. Den är målad i vit kulör med förgyllda detaljer. Knäfallet har ett rödbrunt tyg. Två klädda pallar står vid altaret innanför ringen.
ÖVRIGT- I östra hörnet, framför samlingssalen i söder, står ett golvur från 1797, restaurerat och kompletterat 1956. Mörkt gråblå kulör med förgyllda lister. I västra hörnet står en kista, brunlaserad, med förtennade smidesbeslag. Myntinkast i toppen. I östra hörnet framför orgelläktaren, på en gråblå piedestal, står en senmedeltida träskulptur av Kristus från 1400-talets första hälft. En kolorerad basunängel från 1700-talets början hänger i spetsbågen framför orgelläktaren. En ljusglob av svart smide står nedanför Maria-skulpturen.
Fasadkulör (2000): Vit
Byggnadsdel (2000): Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2005
TÖNNERSJÖ KYRKA härrör troligen från slutet av 1100-talet. Kyrkobyggnaden utgörs av ett rektangulärt långhus och halvrund korabsid med medeltida ursprung, ett gaveltorn av trä i väster samt korsarmar i norr och söder. I mitten av 1850-talet skedde en radikal ombyggnad av kyrkan då vapenhusen i norr och söder ombyggdes till de nuvarande korsarmarna. I början av 1860-talet förlängdes långhuset åt väster och gaveltornet byggdes. Fasaden är vitputsad med sparsam dekoration och rundbågeformade fönsteröppningar som förstorades på 1850-talet. Långhus, kor och korsarmar har separata sadeltak som sedan 1860-talet är spånklädda.
kyrkorummet täcks av gotiska kryssvalv från 1400-talets slut. I samband med 1800-talets ombyggnader skedde även en radikal omvandling av interiören. I inredningen är de nygotiska influenserna framträdande i form av den öppna bänkinredningen från 1891 med voluter, den spetsbågeformade altaruppsatsen från 1873 samt orgeln med fasad från 1871. Vid en renovering 1953-54 dämpades emellertid det sena 1800-talets förändringar av det medeltida kyrkorummet. Predikstolen härrör från 1629.
År 1629 Fast inredning - predikstol
En ny predikstol av ek med Kristusgestalt och de fyra evangelisterna samt en baldakin tillverkades i Christian den IV:s stil.
År 1871-1872 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1873 Fast inredning - altare
Altaruppsats i nygotisk stil.
År 1891 Fast inredning - bänkinredning
År 1922 Specifika inventarier - dopfunt
År 1933 Teknisk installation - värme
År 1990 Underhåll - exteriör
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin