Motivering (skydd): GETINGE KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i östra delen av Getinge tätort norr om Halmstad. Kyrkan ligger på gränsen mellan kustens slättbygd och skogsmarken i öster. Söder om kyrkan ligger församlingshemmet i en rödmålad byggnad som tidigare var kyrkskola (1881). Norr om kyrkan ligger ett vitmålat f d pumphus och i öster finns en äldre vitmålad f d likvagnsbod.
Kyrkogården har utvidgats i flera omgångar. Den äldsta delen kringgärdas av en stenmur som kantas av en tät trädkrans med stora trädkronor. I muren finns tre ingångar med praktfulla smidesgrindar (1693) utförda av Göteborgsmästaren Casper Müller, ursprungligen till Christine kyrka i Göteborg. I söder ansluter en kyrkogårdsdel som tillkom på 1930-talet och nordväst om kyrkan finns ett bårhus av natursten med grästäckt tak från samma tid. Ytterligare ett stycke norr om kyrkan återfinns en nyare kyrkogårdsdel (2000). Öster om bron finns en större rödmålad ekonomibyggnad.
Den vitputsade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrunt korparti i öster. På långhusets norra sida finns en sakristia vid korpartiet och ett gravkor intill tornet i väster som är jämnbrett med långhuset. Kyrkan har medeltida ursprung och i den nuvarande kyrkobyggnaden ingår medeltida murverk i långhusets västra del. Det Brummerska gravkoret, bekostat av ägarna till Fröllinge gods, uppfördes 1794. Det nuvarande stentornet (1819) ersatte ett äldre trätorn. Långhuset förlängdes österut 1830 efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Korpartiet fick då sin nuvarande rundade avslutning och de stora rundbågiga fönsteröppningarna fick sin utformning. 1890 vidbyggdes sakristian i norr och tornet fick ett nygotiskt utseende under Göteborgsarkitekten Carl Fahlströms ledning. Västportalen försågs med gjutna kolonner med tärningskapitäl. Tornöverdelens arkitektur ändrades 1952 då mycket av de nygotiska arkitekturelementen avlägsnades. Samtidigt ersattes västportalens gjutna kolonner med nya av granit. Exteriören präglas av de förändringar som skedde under 1700-, 1800- och 1900-talen. Karaktärsskapande är det breda tornet med lägre sidopartier och rundbågefriser.
Det invändigt vitputsade kyrkorummet täcks av ett putsat tunnvalv med markerad taklist i form av en rundbågefris och präglas i huvudsak av klassicismens formspråk. Koret präglas av den nyklassicistiska inredningen; altaruppsatsen (1845) av spegelmakaren J A Andersson i Halmstad, altarringen och predikstolen (1860) av Johannes Andersson i Mjöbäck. Vid en nygotisk stilrenovering 1890 byggdes den nuvarande läktaren och en ny öppen bänkinredning tillkom. Vid en renovering 1934 skedde en återgång till en mera klassicerande interiör och i samband med detta tillkom de nuvarande bänkgavlarna. Den nuvarande färgsättningen i blått och grått härrör från Johannes Olivegrens renovering 1964. Den nuvarande orgeln med fasad (1957) är tillverkad av Troels Krohn i danska Hilleröd. Läktarbröstningens vävnader (1967) föreställande de sex skapelsedagarna och är utförda av Christina Vestman i Göteborg.
Om kyrkans långa historiska kontinuitet minner de äldre inventarierna. Den praktfulla dopfunten (1687) är skuren i trä av bildhuggaren Marcus Jäger, liksom troligen också de två friskulpturerna föreställande Kristus och Aron. Dessa inventarier har tillhört Christine kyrka i Göteborg och skänktes 1817 till Getinge kyrka av en privatperson. Den äldre predikstolen i renässansstil från omkring år 1600 finns sedan 1934 i det f d Brummerska gravkoret. I vapenhuset finns en runsten som tidigare varit inmurad i kyrkans södra mur.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar (1693), trädrader och grusade gångar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den nyklassicistiska inredningen.
- Äldre inventarier.
- Runstenen
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Getinge kyrka är belägen i sydöstra delen av byn och omges av en kyrkogård. Kyrkogården har utökats i flera etapper. Den äldsta delen i närmaste anslutning till kyrkan ramas in genom trädrader av alm i V, N och S (i Ö har de tagits bort pga almsjukan). Därtill av en kyrkogårdsmur med tre smidesgrindar, två st i V och en st i Ö. De förnäma kyrkogårdsgrindarna är från 1693 och har tillverkats i Göteborg av Mäster Casper Müller. De har ursprungligen tillhört Christine kyrka i Göteborg.
Huvudentrén i väster har höga naturstensstolpar med blomsterkrukor av järn och en utsmyckad grind av smide. Framför denna finns en asfalterad parkeringsplats. I nordväst återfinns ett bisättningsrum uppfört på 1930-talet av natursten med grästäckt tak och en pardörr av trä. Muren som kringgärdar kyrkan är av natursten med en överliggande slät sten. En grusad gång leder upp till kyrkan och runt om denna. Sidogångar Finns i N och S.
Vissa av gravvårdarna har naturstenskarm och grusfyllnader och inramas av smidesstaket. Dessa är lagda från N - S. I nordväst återfinns en stor gravvård tillhörande Mostorps slott, Ludvig von Segebaden. Denna är av natursten med kors samt högt smidesstaket med grind. I N finns även en stor gravsten som tillhör en av de kända karolinerna, Överst Löjtnant Philip Johan Stralenberg med familj. Stralenberg deltog i slaget vid Poltava.
Något söder om huvudentrén finns ytterligare en utsmyckad smidesgrind. Innanför denna finns en rak grusad gång med stenmurar på båda sidor. Denna har tidigare varit en gammal landsväg. I anslutning till denna, i söder, ligger en kyrkogårdsdel med klippta häckar, gravvårdar och grusade gångar som tillkom på 30-talet.
Norr om kyrkobyggnaden ligger det gamla pumphuset klätt med vitmålade locklistpanel. Tidigare fanns utedass i huset. Idag används det som ekonomibyggnad.
Öster om kyrkan går en bred grusad gång från S-N och en gammal likvagnsbod står vid västra sidan om denna. Byggnaden är klädd med vitmålad locklistpanel och används idag som förråd.
Öster om likvagnsboden återfinns en lummig park med spår av en äldre vägsträckning, höga träd, buskar och växter. Norr om denna ligger en minneslund som tillkom 1999. Minneslunden är täckt av gräs och har ett minneskors av sten. Lunden omgärdas av en gatstensbelagd gång med utplacerade bänkar.
Ytterligare norr härom återfinns den nya kyrkogården som anlades år 2000. Genom denna del rinner en liten bäck med träbro. Öster om bron finns en modern, större ekonomibyggnad med rödmålad locklistpanel.
Söder om parken finns en kyrkogårdsdel med urnor. I söder ligger också församlingshemmet (tidigare kyrkskola) uppfört 1881 och sedan utbyggt i etapper. Huset är byggt i vinkel och klätt med rödmålad locklistpanel. Bredvid församlingshemmet ligger en stor bondgård.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - GETINGE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 651, 1900: 1280, 1995: 2192
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i östra utkanten av Getinge tätort, med pastorsexpeditionen belägen strax invid i sydost. Sydväst om Getinge passerar Suseån. Kyrkan ansluter till vägen som varit kustens huvudväg under lång tid. Strax norr om kyrkan finns lämningar efter hålvägar. Kyrkan ligger på gränsen mellan kustens slättbygd och skogsmarken i öster. Socknen består av ungefär lika delar öppen odlingsmark som skogsmark. En runsten från medeltiden, tidigare inmurad i kyrkan, står sedan 1937 i tornets bottenvåning.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med halvrunt korparti i öster. I väster ett brett torn med ett gravkor på norra sidan (nu rum för äldre inventarier), och i kyrkans nordöstra del en vidbyggd sakristia. Delar av en medeltida kyrka ingår i den nuvarande byggnadens västra del. Denna hade romansk planform med rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor. Ett stentorn, möjligen från äldre medeltid (Jacobsen 1993) fanns i väster och ett vapenhus av okänd ålder i söder. År 1794 tillkom på tornets norra sida det Brummerska gravkoret för personer från godset Fröllinge. Det nuvarande tornet uppfördes 1819, troligen delvis med återbruk av medeltidstornets murar. Vid en ombyggnad 1830 revs vapenhuset och byggnaden förlängdes österut, efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom-Carlsson (ritningen visar dock rak östvägg med avskärmad sakristia). Sakristian på kyrkans norra sida tillkom 1890, varefter sakristieportalen i öster igensattes.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av stora rundvälvda fönsteröppningar. År 1890 förändrades kyrkans exteriör, då bland annat tornets överdel byggdes om och försågs med ett förhöjt mittparti efter ritningar av Carl Fahlström, Göteborg. Vid arkitekt Burt Stenbergs restaurering 1952 förenklades tornöverdelens arkitektur. Huvudingång genom tornets bottenvåning. Interiören präglas av klassicismens formspråk. Det invändigt vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv med markerad taklist (efter en biskopsvisitation 1773 togs enligt uppgift ett plant innertak ner och ersattes med ett trätunnvalv med målningar av Johan Blomberg, Halmstad). Altaruppsatsen från 1845 och predikstolen från 1860 är båda i nyklassisk stil.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har en rikt dekorerad dopfunt i trä, snidad av Marcus Jäger 1687.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin