Motivering (skydd): Rödeby kyrka ligger drygt en mil norr om Karlskrona. Arkeologiska fynd i socknen från sten- och bronsåldern visar att människor levt och verkat här i tusentals år. Stenkyrkan som tros ha uppförts i Rödeby på 1200-talet visar på en kyrklig kontinuitet i socknen i åtminstone 800 år. Dagens kyrka är placerad mitt i samhället intill den gamla skolan och prästgården och utgör en viktig symbol för orten.
Rödeby kyrka uppfördes 1875–1877 och var en av de första kyrkorna i Blekinge som utfördes i utpräglad nygotik. För ritningen stod Per Ulrik Stenhammar, arkitekt på Överintendentsämbetet och tidigare lärare vid Konstakademin. Kyrkan utformades efter 1870-talets arkitektoniska ideal med spetsbågiga muröppningar och skifferavtäckta tak. Fasadernas gestaltning med slätputsade hörnlisener och friser mot de spritputsade murytorna är typisk för stilen och bidrar till det arkitektoniska uttrycket. Taken och tornet är ännu belagda med skiffer vilket är relativt sällsynt och i hög grad präglar exteriören.
Även interiört dominerar ännu det nygotiska uttrycket även om de förändringar som genomförts under 1900- och 2000-talen också utgör delar i upplevelsen av kyrkorummet. Takets listverk och takstolarnas karaktäristiska form bidrar tillsammans med de bevarade bänkkvarteren, orgelfasaden, predikstolen och den äldre dopfunten till ett särpräglat nygotiskt uttryck. Den öppna takstolen och exteriörens skiffertak visar på engelska stilinfluenser vilket annars sällan kom till uttryck inom den svenska nygotiken, som istället dominerades av den franskinspirerade stilriktningen. Bland senare restaureringar märks i synnerhet 1920-talets inklädnad av takets pärlspont, den ändrade färgsättningen, läktarunderbyggnaden och inte minst den senaste restaureringen 2011 då koret omgestaltades och bänkinredningens färgsättning justerades.
Bland kyrkans inventarier utmärker sig den äldre altaruppsatsen från 1673, utförd av Åke Truedsson från Karlshamn. Truedsson hör till Blekinges skickligaste bildhuggare under 1600-talet och altaruppsatsen har höga konst- och kulturhistoriska värden.
Kyrkogård bevarar ännu medeltida delar i form av utbredningen åt söder med gravlägen i öst-västlig riktning, men präglas främst av 1800- och 1900-tal. En del gravar är ännu grusade med häck- eller stenomgärdningar även om huvuddelen är gräsbevuxna. Gravvårdarna härrör främst från 1800- och 1900-talen och är av varierande höjd och utformning. Ett antal tujor växer sedan 1900-talets början strax söder om kyrkan och bidrar tillsammans med mittgångens lönnallé väsentligt till kyrkogårdens karaktär.
1940-talets utvidgning åt norr omgärdas av en mur och en trädkrans av lind. Området är disponerat i fyra rektangulära kvarter åtskilda av grusade gångar med låga gravvårdar placerade rygg mot rygg enligt modernismens mönster. Den stora utvidgningen på 1980-talet österut karaktäriseras av gräsbevuxna gravar disponerade mot rygghäckar samt av de båda alléerna av uppstammade pyramidalmar som kantar de norra och sydvästliga gångarna.
Materialboden från 1878 och kapellet från 1957 har båda betydande kulturhistoriska värden. Materialboden har med sina spetsbågar och sitt tälttak en tydlig samhörighet med kyrkans arkitektur. Att en funktionsbyggnad som denna har lyckats undgå större förändringar trots moderna tiders krav är relativt ovanligt. Sigge Ulléns gravkapell är ett typiskt exempel på en modernistisk stilriktning som anpassats för att samspela med den befintliga äldre bebyggelsen. Liksom materialboden är kapellet välbevarat och har betydande arkitektoniska värden.
Inventeringsår (1998)
Byggnadsdel (1998): Kor - Polygonalt korutsprång, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2020)
Kyrkans planform utgörs av västtorn, korsformat långhus samt kor med tresidig absid i öst och rektangulär sakristia i norr. Murarna är huvudsakligen uppförda av gråsten och vilar på en sockel av skråkantad och krysshamrad granit. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade medan omfattningar kring muröppningar, kontreforter och gesimser är slätputsade. Samtliga takfall inklusive tornspiran är avtäckta med skiffer och plåtarbeten är utförda i koppar. Runt kyrkan löper en slät profilerad takfotsgesims som utmed absiden samt på de båda korsarmarnas gavlar nedtill dekorerats med en spetsbågefris. Frisen återfinns även på kontreforterna frånsett de intill tornets norra och södra hörn. Kyrkans fönster är till största del spetsbågiga med brunmålade träbågar och kopparbeslagna solbänkar. Långhus och kor har parställda större fönsteröppningar medan öppningarna på korsarmarnas gavlar och den tresidiga absiden är högsmala. Sakristians två fönster i norr är något mindre än långhusets och korets.
Huvudentrén i väster utgörs av en spetsbågig portal inramad av ett gavelmotiv som bärs upp av smala kolonner. Tympanonfältet pryds av årtalet 1877 och dess profilerade listverk avtäcks med kopparplåt och kröns av ett ringkors. En trappa av granit leder tillsammans med handledare av svartmålat smidesjärn upp till porten som utgörs av en brunmålad pardörr med spetsbågigt överljus. Tornets norra och södra hörn markeras av snedställda och slätputsade kontreforter. Åt norr och söder finns små parställda rektangulära fönster vid tornets första våningsplan medan andra tornvåningen har djupt indragna rundfönster i norr, söder och väster. Klockvåningen har två spetsbågiga ljudöppningar i varje väderstreck med ljudluckor av liggande brunmålad träpanel. Torntaket har en fyrsidig anslutning till tornet som övergår till spirans oktagonala resning krönt av ett ringkors av koppar. Spiran har takkupor med sadeltak krönta av smidesdekorationer och brunmålade träluckor åt samtliga väderstreck.
I båda korsarmarnas västfasader återfinns en liknande pardörr som den i huvudentrén men med överljus i form av fyrpass. I anslutning till den norra dörren leder en tillgänglighetsramp kantad av smidesräcken. Korsarmarnas gavelrösten är dekorerade med slätputsade fyrpass och kröns av ringkors av samma typ som det på tornspiran.
I absidens östfasad leder en rödmålad trädörr ned till pannrummet och i samma väderstreck har sakristian en prästingång, även här med rödmålad trädörr. Sakristians gavelröste i norr är gestaltat snarlikt korsarmarnas gavlar.
Interiör
Vapenhuset nås via västentrén och har vitputsade väggar och tak samt golv av kalksten, i huvudsak bestående av äldre gravhällar. Mot den norra muren står ytterligare en gravhäll uppställd. Två gråmålade spegeldörrar leder vidare till läktarpassagen. Golvet är här belagt med brädgolv och väggarna är panelade och gråmålade. Taket är klätt med vävtapet. Rummen under läktaren rymmer förberedelserum, WC, kapprum, förråd samt en kombinerad torn- och läktartrappa. En panelklädd pardörr leder in till långhuset.
Kyrkorummets golv utgörs av ett såpskurat brädgolv och väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Den öppna bänkinredningen är uppdelad i fyra kvarter. Längs de norra och södra långhusmurarna finns även enkelbänkar placerade. Taket har formen av ett tredingstak med profilerad gesims med underliggande spetsbågig fris i mötet med väggarna. De synliga och delvis genombrutna takstolarna kragar ut nertill och bärs upp av profilerade konsoler. Konsolerna förbinds med en vulstformad list som löper vidare över anslutande fönsterpar. Lister, gesimser och andra element som kopplar till taket är huvudsakligen målade i grå kulör. Även takstolarna är gråmålade med rödmålade fasningar. Taket är klätt med kryssfaner målad i bruten vit kulör med ramverk i ljusgrått.
I korsarmarnas västra murar finns portar försedda med vindfång av trä. Mot den östra väggen i den norra korsarmen finns den medeltida kyrkans altare och altaruppsats samt den nygotiska dopfunten i trä.
Koret är fullbrett och ligger två trappsteg högre än långhuset. I söder finns en ramp i brädgolvet med svart smidesräcke. Den södra muren har upptag för två fönsternischer med murade och inåt sluttande fönsterbräder. Den spetsbågiga tribunbågen delar av den tresidiga absiden från koret. Absiden har ett förgyllt kassetterat tak och tre polykroma glasmålningar av Per Andersson med bibliska motiv. I korets norra mur leder en gråmålad trädörr i spetsbågig nisch in till sakristian. Spetsbågens tympanonfält bär inskriptionen ”Nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus Joh 1:17”. Sakristian har brädgolv, putsade vitkalkade väggar och ett brädtak målat i grågrön kulör. I den norra muren finns två fönster och i öst en gråmålad trädörr.
I långhusets västra del återfinns den fullbreda orgelläktaren som bärs upp av fyra kolonner med tärningskapitäl. Underbyggnaden är täckt av gråmålad träpanel. Läktarbarriären har utskjutande mittparti och är utformat med genombrutna fyrpass samt profilerad överliggare med svartmålat smidesräcke. Samtliga snickerier är gråmålade med förgyllda detaljer. Via en trappa bakom orgeln nås tornets övre våningar. Torngolven utgörs av obehandlat trä och väggarna är putsade utan avfärgning.
Inredning och inventarier
Det rektangulära altaret med genombruten och geometrisk uppbyggnad av smide och altarskiva av rökfärgat glas är ritat av arkitekt Krister Wall. Det tillverkades 2011 av Magnus Nilsson i Hanaskog och ersatte då det ursprungliga altaret av fernissad ek som tillsammans med altaruppsats och den äldre dopfunten flyttades till den norra korsarmen.
En tresidig genombruten altarring av svart smide med snedställda sidopartier är placerad framför altaret. Altarringen har en överliggare klädd med gul ylleväv och förgyllda fyrpass skapar en parallell till läktarbarriärens genombrutna dekor. Liksom altaret tillkom altarringen 2011 och ersatte då en i femsidig dito utförd i trä med anslutning mot korväggen. Den äldre altarringen är idag magasinerad.
Altaruppsatsen från den medeltida kyrkan är placerad mot östväggen i den norra korsarmen och tillverkades av bildhuggaren Åke Truedsson 1673. Uppsatsen är rikt skuren och polykromt bemålad med förgyllda detaljer. Bemålningen är tillkommen i två om
gångar, dels 1680, dels 1784. Mittpartiet med en bemålad trärelief föreställande nattvarden flankeras av spiralvridna kolonner och fristående Kristusstatyer. Altartavlan kröns av putti, Kristus på korset samt den återuppståndne Kristus.
Predikstolen är samtida med kyrkan och består av en sexkantig korg vars postament är format som en rund arkad med spiralvridna kolonner. Förgyllda kors med strålglans mot blå fond pryder de spetsbågiga sidopartierna. En rödmålad bladfris löper under den profilerade överliggaren och snickerierna är i övrigt målade i grått. Längs norra korväggen leder en trappa med sluten barriär upp till korgen. Barriären smyckas av klöverbågade fält i ljust rött. Ovan predikstolen hänger en baldakin ritad av Sigge Ullén och tillverkad 1953 som i stil, form och färgsättning ansluter till korgen. Baldakinen kröns av en förgylld korsglob och ned från det blå taket hänger en skuren och förgylld träduva av konstnären Nils O. Sandberg.
Kyrkans dopfunt med dopskål tillverkades 2011. Ställningen är utförd av svart smidesjärn med skiva och skål av glas, den senare tillverkad av Malin Mena vid hyttan Glastornet i Nättraby. En med kyrkan samtida nygotisk dopfunt med skuren och genombruten masverksdekor står idag bredvid det äldre altaret och altaruppsatsen i den norra korsarmen. Dopfunten är tillverkad av trä som bemålats i blågrön kulör med förgyllda detaljer och har en dopskål svarvad ur en äldre golvplanka från kyrkan av Lars Pettersson i Rödeby 2011.
Bänkinredningen är indelad i öppna kvarter, fyra i långhuset och ett i vardera korsarm. Bänkarnas profilerade socklar och överliggare är målade i mörkgrå kulör medan ryggbrickorna går i gula nyanser. Gavlarna är uppbyggda av ett rödmålat ramverk med två rektangulära ljusgrå fyllningar samt en kraftig profil med rundade och spetsiga formationer i samma kulör. Bänkskärmarna utgörs av röda ramverk med ljusgrå spetsbågiga speglar.
Den ursprungliga orgeln med 16 stämmor från 1878 av orgelbyggaren AndreasÅberg, Karlskrona, kom att byggas om både 1909 och 1927 innan den 1954 utökades till 24 stämmor av den danska firman Marcussen och Søn i Åbenrå. Pedalverket placerades i två flankerande torn varefter orgeln flyttades närmare västväggen. Den nygotiska orgelfasaden som ritades av Ludvig Hawerman är samtida med orgeln och består av ett mittparti och två lägre sidopartier som flankeras av tureller. Orgelfasaden är rikligt dekorerad med nygotiska ornament så som spets- och klöverbågar, fialer, krabbor, torn, bladverk och masverk. Samtliga snickerier är gråmålade med förgyllda detaljer (ursprungligen ekådrade). I den södra korsarmen finns en gråmålad kororgel införskaffad 1991, byggd av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad.
I tornet hänger två kyrkklockor, en större och en mindre. Båda är gjutna 1944 av M. & E. Ohlsson i Ystad. En brudbänk från mitten av 1600-talet, numera deponerad på Blekinge museum, hör till den äldre kyrkans inredning och tros vara Blekinges enda bevarade. Brudbänken är utförd i trä med skulpterade detaljer av änglahuvud, hjärta och händer.
Fasadkulör (2020): Vit
Antal våningar (2020): 01
Byggnadsdel (2020): Korsarm, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2022
1875 revs Rödebys medeltida kyrka. En ny kyrka stod färdig 1877, och var då en av de första kyrkorna i Blekinge att utföras i utpräglad nygotik. För ritningen stod Per Ulrik Stenhammar, arkitekt på Överintendentsämbetet och tidigare lärare vid Konstakademin.
Rödebys medeltida kyrka uppfördes troligen under 1100- eller 1200-tal. Den medeltida kyrkan finns beskriven i mitten av 1600-talet och bestod då av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare rakavslutat kor. Murarna utgjordes av vitputsad gråsten och fönster och dörrar var rundbågiga. Intill den södra fasaden uppfördes på 1630-talet ett vapenhus i korsvirke och tegel, vilket emellertid revs 1755 och ersattes av ett nytt i tegel.
Invändigt var den gamla kyrkans murar vitmenade och delvis bemålade med scener, medaljonger och inskrifter. Tak och golv var av trä, det förstnämnda platt med ”enkla ornamenter och figurer”. Flera av kyrkans äldre inventarier från 1500- och 1600-talen finns beskrivna, så som dopfunt, predikstol och bänkar, men är idag försvunna. Andra äldre objekt finns emellertid bevarade, däribland altaruppsatsen och en brudbänk.
”Rödeby kyrka, kanske den äldsta, men säkert den skröpligaste i Blekinge är snart gammal nog och kommer innan kort att som fyllning uppslukas af en ny och tidsenlig”. Detta gick att läsa i Blekinge Läns Tidning 1875. Två år senare kunde den växande församlingen inviga sin nya rymliga kyrka med plats för 740 personer. Ansvarig byggmästare var Nils Peter Carlstedt från Kristianstad.
Den nya kyrkan fick planen av ett latinskt kors med murar av gråsten med spritputsade och vitkalkade fasader. Sadeltaken avtäcktes med skiffer. Interiört slätputsades väggarna och triumfbågen försågs med textbandet ”Nåd och sanning är kommen genom Jesus Kristus Joh. 1:17”. Golv och innertak av trä och stora delar av inredningen var av ”modern snickerivara i ekmålad furu”. 1878 tillkom orgeln och en materialbod. Först 1889 förses kyrkan med uppvärmning i form av järnkaminer.
Kyrkan genomgår sin första större restaurering 1927 under ledning av arkitekt Melchior Wernstedt. Korgolvet utvidgas och altaret från den gamla kyrkan placeras i koret efter att ha varit deponerat på Blekinge museum. Taket kläs med vitmålad kryssfaner och bänkarna målas i blågrön kulör. Under koret anläggs ett pannrum och järnkaminerna avlägsnas. 1936 installeras elektricitet.
1954 genomförs en interiör ombyggnad under ledning av arkitekt Sigge Ullén. Bänkinredning avlägsnas för att göra plats åt kapprum, inventariekammare och läktartrappa i en ny läktarpassage. Vid samma tillfälle sänks orgelläktaren och delar av läktarbarriären byggs om.
Vid en restaurering 1976–1977 byggs delar av läktarpassagens utrymmen om efter ritningar av arkitekt Jörgen Egmose, Växjö. Bland annat installeras en tillgänglighetsanpassad WC. 1986 förses absidfönstren med glasmålningar av konstnären Per Andersson tillverkade av N.P. Ringström.
2011 leder arkitekt Krister Wall en interiör restaurering där golv läggs om och bänkarna målas i kulörer inspirerade av läktarens 1950-talsfärgsättning. Altare, altarring och dopfunt av smide nytillverkas för koret och delar av norra korsarmens bänkar ersätts av lösa stolar framför den äldre altarordningen. 2013 genomförs en takrenovering där skiffern på långhusets södra takfall och delar av korsarmen ersätts av spanskt skiffer som är mörkare och slätare än det ursprungliga glavaskiffret. Vid en renovering av tornet 2016 förses spiran med samma skiffertyp. 2015 tillkommer nytt textilskåp och glasmonterskåp för inventarier. Efter problem med att färg under sommarmånaderna smiter från den 2011 ommålade bänkinredningen målas bänkarna 2016 om på nytt. Problemen kvarstår varför bänkarna 2018 lackas med sidenmatt alkydlack. En ljuskrona från 1877 som förvarats i tornrummet restaureras 2019 och hängs upp i vapenhuset.
År 1875-1878 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, polygonalt korutsprång, sakristia, korsarmar och torn. En ursprunglig medeltida kyrka revs 1875.
Arkitekt: Per Ulrik Stenhammar
År 1875-1878 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin