Motivering (skydd): Sammanfattning
• Kyrkan ingår i en kulturmiljö som inkluderar kyrkogården med bårhus, omgärdning och äldre gravvårdar samt närliggande bebyggelse i form av skola, prästgård och församlingshem.
• Kyrkan är en av Kalmar läns få f d kapellkyrkor i skogsförsamlingar. Det är också en av Kalmar läns två bevarade träkyrkor från den stora kyrkobyggnadsperioden 1760-1860.
• Kyrkans exteriör har förändrats sedan byggnadstiden, främst genom att fasaderna har panelslagits och taket belagts med tegel i stället för spån. Den ursprungliga byggnadskroppen är dock helt bevarad och sedan 1880-talet har kyrkan i stort sett haft dagens utseende.
• Interiört rymmer kyrkan ett väl sammanhållet kyrkorum som är påverkat av de stora renoveringar det genomgått men ändå bevarar mycket av den ursprungliga karaktären. Altarpredikstolen är, trots viss ombyggnad, en ovanlig och kulturhistoriskt mycket värdefull del av kyrkorummet.
• Bland inventarierna måste särskilt ljuskronorna och dopfunten lyftas fram.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Takryttare
Inventeringsår (2007)
Gullabo kyrka, uppförd 1804, efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt, är en rektangulär timmerbyggnad klädd med locklistpanel. Fasaderna är vitmålade och taket belagt med enkupigt lertegel. Kyrkan är i det närmaste orienterad i nord-sydlig riktning med koret i söder och ingång på norra gaveln. I avsaknad av torn finns en takryttare placerad på nocken i söder. I takryttaren, som täcks av en kopparklädd huv och kröns av ett kors, finns två klockor. Kyrkan har stora rundbågiga fönster. I södra delen av byggnaden finns ingångar till sakristiedelen, en ingång i öster och en i väster. Över ingångarna finns målade blindfönster med utseende lika de övriga fönstren.
Kyrkan tillhör den lilla grupp av träkyrkor som uppfördes i början av 1800-talet i en stram nyklassicistisk anda. Närmast parallell i Kalmar län är kyrkan i grannsocknen Karlslunda som ritades av samme arkitekt och uppfördes 1816. Axel Almfelt var en aktiv kyrkoarkitekt under 1800-talets första hälft och har ritat drygt ett 10-tal kyrkor i landet. I Gullabo följdes inte Almfelts ritningar fullt ut. Kyrkan gjordes högre med en brantare takvinkel än vad arkitekten hade ritat. Entrén i norr gjordes med rak avslutning istället för rundbågig och ovan dörren placerades ett stort fönster, något som inte fanns med på ritningen. Takryttaren var inte med på ursprungsritningen, inte heller ingångarna i södra delen av byggnadskroppen. Vid tiden då Gullabo kyrka uppfördes var det nyklassicistiska stilidealet rådande, med inspiration hämtad från den klassiska antikens byggnadsverk med harmoniska proportioner, rena former, symmetri och enkelhet som utgångspunkter. Exteriört kom detta till uttryck genom byggnadens strama planform, utan utbyggda delar för exempelvis kor eller vapenhus. De stora, rundbågiga fönstren är typiska för perioden liksom den genomgripande symmetriska tanken. När kyrkan stod klar var dock inte den nyklassicistiska stilen så tydlig exteriört, eftersom kyrkan under flera årtionden stod med bara, timrade väggar som tjärades. Panelen tillkom troligen först under 1800-talets andra hälft och då var den också tjärad i början. Vitmålad blev kyrkan först på 1880-talet. Även Karlslunda kyrka genomgick samma utveckling och fick panel först på 1870-talet. Till skillnad mot Karlslunda kyrka som fick en avancerad panel med rundbågar och tandsnittsfris, gjordes panelen i Gullabo på enklaste möjliga sätt och helt utan dekorelement, om man bortser från locklistens enkla profil.
Efter att fasaderna panelslogs under 1800-talets andra hälft har kyrkan inte förändrats så mycket exteriört. Den största förändringen är att takmaterialet bytts från träspån till enkupigt tegel, något som utfördes på 1920-talet. På 1990-talet byttes samtliga av fönstrens ytterbågar. Vad gäller form och indelning gjordes de nya bågarna lika de gamla, men den ålderdomliga konstruktionen med blybeslagna trälister återskapades inte. I övrigt bevarar kyrkan i stort det ursprungliga arkitektoniska uttrycket som en enkel ”kapellkyrka” där takryttaren utgör den enda extravagansen. Likheten är stor med många frikyrkolokaler från 1800-talets slut och 1900-talets början. Gullabo kyrka är ett gott exempel på en, vid tiden, ganska ovanlig kyrkobyggnad inom Svenska kyrkan. Enkelheten och de små detaljerna såsom dörrarnas beslagning och blindfönstren ovan entréerna i söder bidrar till karaktären.
Gullabo kyrkas kyrkorum täcks av ett flackt trätunnvalv som vilar på en profilerad taklist som i sin tur ansluter till pilastrar som förbinder golv med tak. Längs med långhusväggarna sitter stora, rundbågiga fönster. Väggarna har en hög pärlspontspanel. Tak och väggar är målade i ljusa, grå kulörer med rödbrunt som accent på bröstningslist, fönster- och dörrfoder. Golvet är såpskurat. Det helt rektangulära kyrkorummet har en sluten bänkinredning uppdelad i två kvarter. Bänkarna är i sitt inre målade i rödrosa kulör och skärmar och dörrar i ljust grått med marmorerade speglar i gult. Koret domineras av altarpredikstolen som har uppgång från sakristian i söder. I norr finns läktarpartiet med orgel och under läktaren en underbyggnad med samlingsrum och handikapptoalett.
När kyrkan stod klar 1805 fylldes hela kyrkorummet av bänkar. Bänkarna gick ända ut från långväggarna till mittgången och från entrén i norr fram till koret. I koret var bänkarna avskurna i en halvcirkelform som omslöt den då runda altarringen. Under läktaren i norr fanns två trappor. Altarpredikstolen hade då inte riktigt samma form som idag. Exakt hur den såg ut är oklart, men både själva ”logen” och överbyggnaden ska vid senare renoveringar ha gjorts om. Kyrkorummet var målat i ljusa kulörer. Så som tidigare nämnts uppfördes Gullabo kyrka vid en tid då de nyklassicistiska stilidealen omhuldades. Det flacka trätunnvalvet, den profilerade taklisten och de stora rundbågiga fönstren var typiska för perioden. Symmetri var en viktig grundtanke och därför gjordes exempelvis oftast två symmetriskt placerades trappor under läktaren, så som i Gullabo. I de nyklassicistiska kyrkorummen skulle koret med dess altare och altarprydnad utgöra blickfång och centrum. Läktarpartiet utformades som en motvikt till koret för att balansera rumsupplevelsen. I Gullabo valde man att kombinera altare och predikstol i koret. Altarpredikstolar tillkom främst under 1800-talets första hälft och fanns i Småland i omkring femton kyrkor och på Öland i nio. Bruket av altarpredikstolar hörde samman med den liturgiska utvecklingen mot ett större betonande av ordet i gudstjänsten. Gullabo har tidigare jämförts med Karlslunda kyrka och även vad gäller interiören kan sådana jämförelser göras. Även Karlslunda kyrka försågs med altarpredikstol och med en bänkinredning som fyllde hela kyrkorummet och helt omslöt koret med en halvcirkel.
Gullabo kyrka har genomgått fyra större renoveringar under 1900-talet, vilka alla lämnat avtryck i kyrkorummet. Den första ägde rum år 1900 och var tidstypisk på så vis att en öppen, nygotisk bänkinredning sattes in och att dekorationsmåleri utfördes i tak och på väggar. Samtidigt byggdes altarpredikstolen om något och fick troligen den överbyggnad den har idag. Väggarna försågs med pärlspontspanel och väggarnas försträvningar byggdes i med de listverk de har än idag. Den ursprungliga rundade altarringen ersattes av en fyrkantig. Redan år 1928 var det dags för nästa renovering. Då var redan dekorationsmåleriet omodernt och målades därför över. En arkitekt Wetterqvist som tog fram ett första förslag till renovering på 1920-talet beskrev dekorationsmåleriet som ”… sorgligt banalt…”. Sett i efterhand verkar man vid nästa renovering år 1950, ha haft en ambition att återföra kyrkan till ett mer ursprungligt utförande. Den öppna bänkinredningen ersattes av en sluten, väggarnas pärlspont täcktes över med träfiberskivor för att bli släta, så som de var ursprungligen, och i koret tillkom två korbänkar som ersättning för de bänkar som en gång funnits där. Bänkinredningen försågs dock med en spegeldekor som med sitt mönster andas 1950-tal och på altarpredikstolen övermålades de ursprungliga bilderna på sidopartierna. Vid den senaste renoveringen 1993 var behovet av en upprustning stort. En tillbyggnad i norr diskuterades också för att tillgodose församlingens önskemål om toalett och samlingsrum. Istället blev det en läktarunderbyggnad som utfördes, vilket innebar att motivet med läktaren och de två symmetriskt placerade trapporna försvann. Det innebar också att bänkarna under läktaren togs bort. Väggarnas pärlspontspanel från år 1900 togs åter fram liksom altarpredikstolens målningar.
Kyrkorummet upplevs idag, trots de förändringar som utförts, som ett väl sammanhållet nyklassicistiskt kyrkorum. Till denna upplevelse bidrar det flacka tunnvalvet, de stora fönstren, den slutna bänkinredningen samt läktaren med den nyklassicistiska orgelfasaden. Den ovanligt stora altarpredikstolen har en monumental verkan i rummet. Altarpredikstolar är idag ovanliga. I kyrkorna på fastlandsdelen av Kalmar län finns totalt bara tre altarpredikstolar bevarade, ytterligare tre på Öland. Den största förändringen i kyrkorummet är det decimerade bänkantalet samt läktarunderbyggnaden i norr som gjort att det ursprungliga motivet med de symmetriskt placerade trapporna försvunnit. Kyrkans ursprungliga såpskurade trägolv är viktigt för upplevelsen av kyrkorummets ålder.
Inventarier
Kyrkorummet rymmer en fin samling av kyrkliga inventarier från 1800-talet. De mest framträdande inventarierna är altarpredikstolen med dess målningar, den nyklassicistiska orgelfasaden samt de fina ljuskronorna i kristall/glas och mässing från 1800-talet. Dopfunten har ett uttryck som är typiskt för konstnären Arvid Källström.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Kor - Söder
Inventeringsår 2015
Gullabo socken ligger i skogrik bygd och gränsar i söder mot Blekinge. Socknen hette under medeltiden Golsebodha ett namn som i källorna tidigast nämns 1390. Placeringen vid den gamla riksgränsen har präglat socknens historia där orostiderna följt på varandra. Skogs- och jordbruk samt boskapsskötsel har långt fram i tiden varit huvudnäringar. Det har också funnits en livaktig hemslöjdsindustri. Slöjdartraditionen lever vidare än idag om än i mindre skala. Den första kyrkplatsen, vilken tillkom under medeltiden, fanns i byn Glosebo. På 1700-talet byggdes det första kapellet på nuvarande kyrkplats, som då kallades Binnaretorp. Dagens kyrka uppfördes 1804. Namnet Gullabo tillkom först 1870 då församlingen blev annexförsamling till Torsås pastorat och fick egen präst. Prästgård och löneboställe skänktes till kyrkan av sockenbor. Den första prästen var komminister Olof Sellström. År 1917 kom järnvägen till byn, vilket innebar en stor förändring både för byn som sådan och för människornas möjlighet till kontakt med omvärlden. Kyrkbyn växte. Förutom järnvägsstation byggdes bl a skola och ny prästgård i början av 1920-talet och handelsverksamheten tog fart. I början av 1920-talet begärde Gullabo församling att få bli eget pastorat med egen kyrkoherde. Begäran hörsammades och Gullabo fick sin första kyrkoherde i Gunnar Lagerquist som tjänstgjorde fram till 50-talet. Befolkningsutvecklingen har varit dålig i socknen under 1900-talets andra hälft. Från 1973 är Gullabo socken åter en del av Torsås pastorat.
Gullabo kyrka uppfördes 1804 som ersättning för ett kapell som stått på samma plats. Fram till år 1870 hörde Gullabo till Torsås församling och kyrkan gick under benämningen Torsås kapell. Organisationen med en huvudkyrka och ett kapell i skogsbygden förekom även på andra platser i södra Kalmar län. Exempel på andra f d kapell i skogsbygden är Bäckebo, Karlslunda och Oskars kyrkor. Kyrkan i Gullabo uppfördes mitt i den stora kyrkobyggnadsepoken 1760-1860 då kyrkobyggnadsaktiviteten i Småland var den mest omfattande i hela landet. Sammanlagt tillkom 124 nya kyrkor i landskapet under perioden. En viktig anledning till uppförandet av nya kyrkor var den kraftigt ökande folkmängden. Enligt Kungl. Maj:ts förordning av år 1776 skulle ritningarna till alla nya kyrkobyggnader godkännas av Överintendentsämbetet. I förordningen sades också att nya kyrkor skulle byggas av sten. Byggande i trä godkändes bara i undantagsfall och då av ekonomiska skäl. I Kalmar län byggdes under nämnda hundraårsperiod totalt fem kyrkor av trä varav endast Gullabo och Karlslunda kyrkor finns kvar idag. När det gäller Gullabo kyrka finns ett brev bevarat, skrivet av kyrkoherden Reinius till domkapitlet, där kyrkoherden anhåller om att få bygga kapellet av trä ”… ty det finnes ingen lämplig mursten, varken på stället eller där omkring, och sprängning av så mycken gråsten mäkta de (d v s bönderna) ej”. Såväl domkapitel som Överintendentsämbetet måste ha fallit till föga för begäran.
År 1804-1805 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia
Arkitekt: Axel Almfelt
År 1856-2002 Ändring
Ändring - För händelser, se pdf.
Orgelbyggare: Carl Elfström
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
Konstnär: Sven Gustaf Lindblom
Arkitekt: Sven Rosman
Arkitekt: Åke Strindberg
ATA.
Kalmar läns museums topografiska arkiv.
Lantmäteriet.
Nationalencyklopedin online.
ÄLDRE RITNINGAR - 1803 nybyggnad (osign, troligen lokalt upprättat förslag); 1803 nybyggnad (A Almfelt); 1810 orgelfasad (A Almfelt).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - N I Löfgren, vol 1. ATA; Foton från och med 1920-talet. ATA..
(2006). Småland - landskapets kyrkor. ISBN: .
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
(1983). Medeltida träkyrkor del I. ISBN: .
Hammarskiöld, H. (2001). Minnets stigar.. ISBN: .
Bucht, Eivor. (1992). Kyrkogårdens gröna kulturarv. ISBN: .
Hammarskiöld, Britt-Marie. (1985). Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län.. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985. ISBN: .
Rahmqvist, Sigurd. (1999). Det medeltida Sverige. Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999. ISBN: .
Larsson, Lars-Olof. (1972). Växjö stift under 800 år. ISBN: .
Åberg, Göran. (1996). Sankt Sigfrids stift i historia och nutid,. ISBN: .
Lindahl, Göran. (1955). Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt. ISBN: .
Erixon, Sigurd. (1958). Sveriges bebyggelse. Svensk statistisk topografisk uppslagsbok,
Landsbygden del III. ISBN: .
Petersson, Folke. (1977). Kyrkor i Torsås. ISBN: .
Gustafsson, Bertil. kyrkorådets ordförande, Gullabo församling.
Gustafsson, Christer. kyrkogårdsvakmästare, Gullabo församling.
Svenska kyrkans hemsida. URL: www.svenskakyrkan.se
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Almfelt,Axel:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin