Motivering (skydd): Gryts kyrka ligger i lantlig bymiljö i Skånes nordöstra delar. Kulturlandskapet kring byn är påtagligt välbevarat med hagmark uppblandat av en del åker, skogsområden och våtmarker. Bebyggelsen är gles i byn och består huvudsakligen av äldre gårdsbyggnader. Fornlämningsområdet norr om kyrkan utgör en länk till bygdens förhistoria och även kyrkan har en ålderdomlig karaktär vilket framför allt bevaras genom den kallmurade kyrkogårdsmuren med dess grova täckhällar, stigluckorna och sockenstugan med det karaktäristiska fjälltegeltaket. Traditionerna kring en äldre kyrkplats som övergivits är vanliga och som förklaring till kyrkor som raserats anges ofta trollen eller ogudaktigt beteende. De många resta stenarna på gravfältet norr om kyrkan och den stora hällen i väster kopplades
också till de hedniska Trollen.
Kyrkans äldsta byggnadshistoria är till stora delar okänd men vissa drag är ovanliga och pekar på att kyrkan kan var uppförd som privatkyrka eller på initiativ av en storman antingen med koppling till kyrkan eller ett profant gods. I Gryt ligger det nära till hands att koppla kyrkan till Wanås eller en föregångare till detta . Det
ursprungliga västtornet kan i detta sammanhang ha funderat som empor för stormannen. Förekomsten av romanskt måleri i kyrkan pekar ytterligare på att kyrkan har haft en särskilt påkostad inredning under dess äldsta tid. Den höga golvnivån i koret är ovanligt markerad och förefaller ursprunglig. Vilken funktion
detta kan ha haft, utöver en markering av kyrkans heligaste rum, är oklart. Kanske är det bara en anpassning till de naturliga förutsättningarna då kyrkan är anlagd i en sluttning mot sydväst. Absidens anslutning till koret har också en märklig form. Kyrkans romanska murar är i övrigt höga och långhuset relativt brett vilket är ett karaktärsdrag som är typiskt för nordöstra Skåne. Ytterligare
karaktärsdrag kopplade till den romanska kyrkan är den fint huggna sockeln, sydportalen, de trapetsoida öppningarna på vinden och sidoaltarna i långhuset. Inne i kyrkan är den medeltida dopfunten, sidoaltaret, den höga triumfbågen och korets sockel dess viktigaste romanska karaktärsdrag. Det romanska tornet är endast delvis bevarat men har en stor betydelse för upplevelsen av långhuset och kyrkans kronologi. Taklaget över tornet kan ha hög ålder liksom de underkilade takstolarna över långhuset och koret med höga kulturhistoriska värden.
Kyrkan har genom åren bevarat en tydlig karaktär av patronatskyrka genom tillbyggnad av tornet under sen medeltid, valvslagningen med de särpräglade stjärnvalven under sen medeltid, 1600 talets inventarier av hög kvalitet och tillbyggnad med gravkoret under 1700 talet. Gravkoret tillkommer under en tid när kyrkobyggnadsaktiviteten är relativt låg i Skåne. Gravkoret är ett mycket välbevarat exempel på rokokons smäckra och välarbetade detaljer såsom de avskurna hörnen och takhuvens form. Invändigt är den gallerförsedda läktaren en av få herrskapsläktare av detta slag som finns bevarade i Skåne. Skranket mellan långhuset och grevekoret är ett viktigt exempel på den sociala distansen som fanns mellan herrskaps och allmogen vid denna tid. På 1700 talet tillkom även sakristian som inreddes i absiden och ett läktarskrank målades av Joungner verksam vid flera av kyrkorna i trakten. Denna finns altjämnt bevarad men står inte kvar inne i kyrkan. En baldakinmålning över dopfunt en målades sannolikt av målare Maltzan som också utfört målningar i Knislinge och Hjärsås kyrkor. Utvändigt har kyrkan sannolikt varit dekorerad med röda och grå dekormålningar kring fönster och hörnkedjor likt flera av kyrkorna i trakten. Dessa är dock inte synliga idag. På många sätt kan kyrkan sägas vara en tidskapsel då inga förändringar skett inne i kyrkan sedan 1900-talets mitt då 1800-talets karaktäristiska kvadermålning togs bort och valv och väggar kalkades. Bänkinredningen tillhör också 1800 talet men är ommålad i en grå färgton vilket bildar en neutral och ljus färgskala mot 1600 talets rikt dekorerade, polykroma inredning. Kyrkan 1800-talsorgel är en rekonstruktion av 1800-talets strandorgel med delar av originalorgeln bevarade. Originaldelarna och fasaden från 1837 har ett mycket högt orgelhistoriskt värde.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2019)
Kyrkomiljö
Gryts socken ligger i nordöstra Skåne i ett landskap som växlar mellan öppen åkermark och hagar och mer skogbevuxna områden. Socknens nordöstra spets gränsar mot Helgeå, Skånes största vattendrag. Genom byn Gryt rinner ett mindre vattendrag Olingeån. På backen i byns östra del finns fossil åkermark och gravfält med stensättningar, rösen och gravhögar som visar att en bebyggelse i området har lång tradition. I Solberga by några kilometer väster om Gryt finns en plats som kallas Kyrkbacken. En sägen berättar att en kyrka började byggas på denna plats men eftersom byggnadsarbetena vandaliserades av trollen som bodde där fick man till slut flytta kyrkan till Gryt. Helt nöjda var dock inte trollen som slungade ett stort stenblock mot den nya kyrkan. Som tur var missade man och stenblocket, även kallat Trollstenen, hamnade väster om kyrkan Präst och klockareboställen har funnits i Gryt och var belägna väster om kyrkan Gryt 1:1 och 1:2. Dessa var i praktiken arrendegårdar sedan Gryt blev annexförsamling till Kviinge och inte hade egen präst och klockare boende i byn. Ett par kilometer söder om Gryts kyrka ligger Wanås slott som finns omnämnt först på 1400-talet. Det finns inga skriftliga dokument som visar att Wanås har innehaft patronatsrätten till Gryts kyrka. Däremot har Wanås ägare har haft visst inflytande på kyrkan i Gryt och präglar än idag kyrkorummet och kyrkogården.
Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Gryt 102:1 och skyddas enligt 2 kap. kultur miljö lagen. Fornlämningen avser Gryts bytomt enligt 1720 års karta.
Kyrkogård
Kyrkan ligger mitt på den lilla kyrkogården som kan ha kvar sin ursprungliga storlek sedan kyrkan anlades. Kyrkogården ligger i en backe med sluttning ned från öster och norr. Den begränsas av en låg kyrkogårdsmur som finns omnämnd sedan 1600 talet. Liksom idag bestod muren av fogstruken gråsten avtäckt av tjocka gråstensflis Mellan flisen ligger enkupiga tegelpannor som fungerar som vattenrännor. Två ingångar finns till kyrkogården i form av murade öppningar med takövertäckning, så kallade "stigluckor”. Ytterligare en stiglucka har tidigare funnits, den så kallade "likporten”. Den västra stigluckan är större än den södra. Båda stigluckorna är murade av stora gråstenar med en rundbågsformad öppning med valv murat av rött tegel. Öppningarna är invändigt murade med ett språng för inåtgående portar Teglet och murverket är delvis synligt men rester av gammal rödfärgad puts finns bevarad kring muröppningen. Upptill avslutas stigluckorna med ett sluttande tegeltak lagt i bruk. I ingångsöppningarna sitter järngrindar från 1888. Dessförinnan var luckorna av trä. Innanför murens västra, östra och södra sidor finns en trädkrans av lind som ersatte almträd planterade 1822. Utanför kyrkogårdsmurens södra sida finns en avenbokshäck planterad på 1870-talet.
Kyrkogården är till största delen gräsbevuxen med grusade gångar Enstaka grusgravplatser finns vilka begränsas med stenramar. En del låga städsegrön a barrträdsbuskar finns intill gravvårdarna. Gravvårdarna är huvudsakligen äldre höga stenvårdar från sekelskiftet 1900 och sent 1800 tal. På norra kyrkogårdsdelen är gravvårdarna lägre från omkring 1930-talet och framåt Möjligen har man tidigare tillämpat begravning i varv på norrsidan, för de mindre bemedlade. I östra delen av kyrkogården finns flera större familjegravplatser upplåtna till ägarna av Wanås slott.
Byggnader på kyrkogården
Intill kyrkogårdens nordvästra sida ligger sockenstugan uppförd 1869 av material som återbrukades från det tidigare rivna vapenhuset. En del ektimmer ingår i byggnadens taklag vilket kan ha hög ålder. Kyrkstugan uppfördes till en början som materialbod och uppställningsplats för likvagnen. Kring 1896 inrättades byggnadens västra del till sockenstuga och på 1940 talet och fram till 1970 talet användes den östra till bårhus. Sockenstugan används numera som kyrkomuseum. Sockenstugan är byggd av putsad och vitmålad sten med tegelmurade omfattningar och gavelrösten i svartmålad korsvirke och rött tegel. Ett igenmurat fönster eller en port finns mot söder samt en mindre paneltäckt port och en större inkörsport. Mot väster finns två rundbågsformade fönster i nedre plan och ett halvmåneformat fönster till loftet. I östra gavelsidan finns en ingång till loftet med en enkel trädörr i en stor rundbågsformad öppning. En trätrappa leder upp till loftets ingång från kyrkogårdssidan. Yttertaket till sockenstugan består av ett fjälltegel, plattor med rundad nederkant, lagda på öppen läkt utan brukstätning. Söder om sockenstugan ligger en ekonomibyggnad med okänd ålder vilken byggdes om och moderniserades 1983. Byggnadens fasader är av rödmålad locklistpanel och yttertaket av tvåkupigt tegel. Fönster och dörrar är moderna. I byggnaden finns numera WC och personalutrymmen.
Källor och litteratur
Gryts kyrka, Besiktning i samband med fasadrenovering, Helén Lilja, Rapport Kristian-stads Läns museum, 1993.
Gryts medeltida kyrka i Skåne : perioden 1690-2000, Maria Södergård, Knislinge hem-bygdsförening, 2007.
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Underhållsplan för Gryts kyrka, Restaurator 2006.
Lunds stifts Orgelinventering, Databas på Lunds stift, Anders Johnsson, 2019.
Medeltida kyrkor i Skåne, databas upprättad av Barbro Sundnér, tillgänglig genom Svensk Nationell Datatjänst webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webbsida: https://app.raa.se/open/fornsok/
Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. Webbsida: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html
Inventeringsår 2002
Texten saknas
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin