Motivering (skydd): Den bebyggelsehistoriska kontinuiteten i området i och omkring Skepparslöv är lång och kyrkans etablering på platsen är en del i denna. Medeltida dokument placerar kyrkan i en historisk kontext kopplad till klostret i det närbelägna Vä.
Kyrkomiljön karaktäriseras av kyrkans vita fasader, grindpartiernas kraftiga, murade stolpar med tälttak och järngrindar samt murarna med synlig gråsten som tillsammans med trädkransen av framför allt storvuxna oxlar bäddar in kyrkogården.
Kyrkans yttre karaktäriseras av 1840-talets klassicerande formspråk i kombination salskyrkans byggnadsvolym och den traditionsenligt placerade absiden i öster. De vitkalkade fasaderna och de flersprångiga fönster- och dörromfattningarna med halvkolonner och vulster är typiska detaljer. Tornet har i sin volym en medeltida karaktär, men införlivas med övriga byggnaden av en gemensam fasadputs och
västporten från 1840-talet.
Interiört är det salkyrkans högresta volym, koret som är inkorporerat i långhuskroppen och de stora ljusinsläppen i både söder och norr i kombination med de
bibliska takmålningarna från 1930-talet som karaktäriserar rummet. Den arkitekturbundna altaranordningen är ett naturligt fokus i rummet och hör också samman
med kyrkorummets övriga putsdekorationer som listverk och friser. Altarkorset, altarringen och predikstolen av arkitekten Carl Georg Brunius i nygotisk stil utgör en del av kyrkorummets byggnadshistoria och bidrar med historisk mångfald till inredningen.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2022)
Kyrkomiljö
Skepparslöv ligger strax sydost om Kristianstad, i mötet mellan Kristianstadslättens storskaliga jordbrukslandskap i öster och den till stor del skogsbevuxna Nävlingeåsen i väster. Området i och omkring byn är mycket rikt på fornlämningar. På
slätten öster om byn ligger ett band av förhistoriska boplatser i nord-sydlig sträckning. Här förekommer också stora mängder av lösfynd som exempelvis stenyxor,
benföremål och pärlor. På åsen finns flera förekomster av fossil åkermark och på höjden strax söder om byn finns omfattande lämningar efter en skansanläggning.
Enligt skånsk ortnamnsdatabas är det äldsta skriftliga belägget för byn år 1178, då namnet skrevs Schippersleph. Namnets efterled löv har innebörden arvegods och förleden Schippers/Skeppars har förmodats vara ett okänt mansnamn.
Den historiska bytomten, enligt 1761-års karta, är registrerad som möjlig fornlämning. Tomten omfattar kyrkan och båda kyrkogårdarna. Det historiska kartmaterialet från 1700- och 1800-talen visar kontinuitet i bebyggelsen på var sida om landsvägen som går i öst-västlig riktning genom byn. Kyrkans plats i den nordöstra delen av byn är densamma som idag. Direkt väster om denna har en större allmänning funnits, följt av ett annexhemman tillhörigt Norra Åsums församling. Annexhemmanets byggnader flyttades ut i samband med laga skiftet. Fram till 1869 var Skepparslöv annexförsamling till Norra Åsum. 1945 blev Skepparslöv åter annexförsamling, men till Vä. År 1906 byggdes ett av stiftets första församlingshem i byn.
Idag är byggnaden såld och församlingshemmet inryms i den gamla folkskolan.
Kyrkogård
I Skepparslöv finns två kyrkogårdar; den äldsta kring kyrkan och en senare tillkommen på andra sidan gatan i väster. Kyrkan ligger på den södra delen av den äldsta kyrkogården som i samtliga väderstreck är omgiven av stenmurar med övertäckningar av stenskivor och cement. Ingångar till kyrkogården finns i väster, rakt framför västporten, och i det sydöstra hörnet. Båda dessa har kraftiga murade och putsade pelare med bas, rusticering och utkragande krön under tälthuvar av plåt. Längs västra, södra och delar av norra sidorna utgörs trädkransen av storvuxna oxlar. I öster och norr har trädkransen kompletterats med nyplanterade oxlar på murens utsida. Ett fåtal grustäckta gångar finns kvar. De flesta gravplatserna är placerade direkt i gräsmattan. Norr om kyrkan finns flera solitära träd planterade. I nordvästra hörnet gränsar kyrkogården mot den före detta folkskolan och där finns en
inkörsväg till kyrkogården. I nordöstra hörnet finns en muröppning med en enkelgrind.
Den äldsta kyrkogården utvidgades norrut under 1800-talet. Kyrkogårdsmuren
bakom folkskolan ändrades vid om- och tillbyggnad av skolhuset 1894. 1869 avstyckades en del av annexhemmanets gamla tomt, rakt västerut från kyrkan, för
anläggande av ny kyrkogård, planteringsland för folkskolläraren och ”exercisplats” för skolbarnen.
Den nya kyrkogården är indelad i fyra kvadrater, åtskilda av grusgångar och norr därom ett sammanhängande område med bland annat minnes- och askgravlund.
Inom de fyra kvadraterna ligger gravarna i nordsydliga rader, de flesta i gräset men några med stenramar och någon enstaka med järnstaket. Kyrkogården omges av
klippta häckar av tuja och avenbok samt en trädkrans av oxel och några äldre lindar. Mitt genom kyrkogården, i rak linje från entrén, markerar en allé med plataner och klippt avenbokshäck mittgången. Den norra delen av kyrkogården avskärmas av en rad med pelaravenbok och i anslutning till minnes- och askgravlund finns flera olika sorters träd, bland annat pil, prydnadslönn och ginkgo samt lägre klippta häckar av idegran och buxbom. Huvudentrén i öster har samma sorts kraftiga murstolpar som på den gamla kyrkogården. En bredare grind finns i kyrkogårdens sydvästra hörn.
Byggnader på kyrkotomten
Mot kyrkogårdens södra sida, mitt för kyrkan, finns ett område omgivet av klippta häckar. Här uppfördes 1955 ett bårhus av murarmästaren Verner Holmqvist, efter ritningar av arkitekten Eiler Graebe. Bårhuset ligger med entrégaveln åt söder. Marken framför är stensatt. Byggnaden är rektangulär och vitputsad på en sockel av mörkt grå granit, under ett sadeltak täckt med rött, enkupigt tegel. På entréfasaden ryms en kraftig träport med dubbla dörrblad i en djup, stickbågig nisch. Entrén flankeras av stickbågiga blinderingar, och i gavelfältet finns ännu en blindering i form av ett kors.
Källor
Underhållsplan för Skepparslövs kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2006
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet Meuller, Hagbert (1982). Skepparslövs kyrkor: S:t Petri kyrka o. 1170: 1843 års kyrka. Skepparslöv: Skepparslövs kyrkoråd
Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift. Pågående stiftsprojekt.
Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök:
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/8db0990e-1059-4dd7-86fc-
65f315fc9e00 (besökt 2022-09-21)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet. se/hk/mapsearch (besökt 2022-09-21)
Skånsk ortnamnsdatabas: https://www3.isof.se/beb/SokResultat.aspx?kategori= ortnamn&sprak=1&namn=Skepparsl%c3%b6v&filnamn=64831&landskap=
Sk%c3%a5ne&lan=Kristianstads&harad=G%c3%a4rds&socken=Skepparsl%
c3%b6v&kommun=Kristianstad&lokal=&id=c%3a%5cinskannat%
5c0000FD3F.pdf&ovrigt=&bild=G%c3%a4rds&artal=1178&belagg=
Schippersleph&lanskod=&sockenkod=&
sokharad=%25&soksocken=%25&sokkommun=%25&soklandskap=
Sk%c3%a5ne&soklan=%25&sokbland=rubbet.ortnamn&sortering=
Bel%c3%a4ggs%c3%a5r%2c+Bebyggelsenamn%
2c+Socken%2c+H%c3%a4rad%2c+L%c3%a4n&soknamn=skepparsl%
c3%b6v%25&sokejnamn=&soklokal=%25&sokejlokal=&sokovrigt=&
sokkategori=ortnamn&
soksprak=Alla&rad=0&lng=14.067607&lat=56.016645&prec=E&kartsiffra=&
ntolk=0&selindex=0&sida=0 (besökt 2022-09-21)
Inventeringsår 2001
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Uppförd 1841-43 efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander och fogad till den äldre kyrkans torn. Invigd år 1844.
PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, absidial sakristia i öster. Torn med huvudingång i väster. Separat ingång till sakristian.
Uppförd av gråsten samt putsad och vitkalkad. I tornets nedre delar återstår äldre murverk. Taken täckta med kopparplåt.
EXTERIÖR - Exteriörens utformning följer 1841 års ritning. Kyrkan är en av Scholanders tidigaste kyrkobyggnader och ansluter till den traditionella nyklassicistiska kyrkoarkitekturen. Ett utmärkande drag för exteriören är dock att tornet försetts med trappgavlar, vilka placerats i norr och söder.
INTERIÖREN - Interiörens arkitektoniska utformning är oförändrad. Rummet, om senare avkortats genom en läktarunderbyggnad, präglas av den dekorativa målningsutsmyckning, som utfördes 1928 av Karl Dahlqvist. Det stora korset ovanför altaret samt predikstolen är utförda efter förslag av C G Brunius. Korset stod ursprungligen på altaret. Predikstolen har senare försetts med figurmålningar och texter i korgens fyllningar. Den slutna bänkinredningen är i princip oförändrad. Orgelfasaden är utförd efter ritning från 1879. Ett modernt tillägg i kyrkorummet är den stora kororgeln från 1981.
Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.
Brunius saml, bd XXII, ATA; Grandien, B, Drömmen om renässansen. Stockholm 1979; Gärds härads hembygdsföreningens årsbok 1982..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin