Motivering (skydd): Bebyggelsekontinuiteten i trakten kring Nymö kyrkby är lång, och under århundraden har byn legat längs färdvägen mellan Åhus och vidare mot nordost. Halva
byn har legat under godset i Ljungby. Nymö kyrkas småskaliga medeltida volym, har en stark medeltida karaktär. De förstorade fönstren och tillägget av en sakristia vittnar om senare tiders moderniseringar. Kyrkan, kyrkogården, församlingshemmet och den rumsbildande trädkransen är viktiga komponenter i platsens karaktär och ett tydligt landmärke i det flacka landskapet.
Den medeltida karaktären är, förutom i kyrkans volym och planlösning, synlig i de figurativa kalkmålningarna i långhusvalven, på södra väggen och i vapenhuset samt det ursprungliga murade altaret med altarnischer. Bland inventarierna kan nämnas krucifixet och dopfunten. Från 1600-talet kommer altaruppsatsen och predikstolen och möjligtvis delar av bänkinredningen. Över samtliga tidsepoker vilar den förändring som kyrkan genomgick under det sena 1800-talet, då väggar och valv målades
med kvaderimitation, marmoreringar och blomsterslingor i limfärg, bänkinredningen ekådrades och flera inventarier, såsom predikstolen, det medeltida krucifixet och dopfunten målades i svart, brunt och förgyllning. Golvet belades med
victoriaplattor och fönstren förstorades och fick gjutjärnsbågar. På 1930-talet togs 1800-talets limfärg bort, och det medeltida måleriet togs fram – och återställdes i den mån det var möjligt. Idag präglas kyrkorummet starkt av medeltid och 1800- tal, samt i en mindre synlig del 1930-talet.
Det immateriella arvet som vallfärdskyrka är en viktig del av historien som kan ge den moderna människan en större förståelse för kyrkans betydelse och de ibland flytande gränserna mellan religion och folktro.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2021)
Kyrkomiljö
Nymö kyrkby ligger i det huvudsakligen öppna odlingslandskapet på nordöstra delen av Kristianstadslätten, ca 4 km sydost om Fjälkinge. Direkt öster om byn ligger Trolle Ljungby mosse. Den historiska bytomten är fornlämningsområde enligt
karta från 1836. Kyrkogården ligger i direkt anslutning till bytomtens västra gräns. Framför allt väster om kyrkbyn, i ett stråk norrut mot Fjälkinge och söderut mot Rinkaby, finns flera förhistoriska boplatser. I norra delen av Nymö har förhistoriska gravar påträffats och strax söder om byn överlappar en del av den historiska bytomten en förhistorisk boplats. Lite drygt en kilometer söder om byn finns enligt äldre kartmaterial en pestkyrkogård.
Äldsta skriftliga belägg är enligt svenskt ortnamnsregister från år 1434 då ortnamnet skrevs Nyme. Sannolikt är namnet sammansatt av orden ny och hem – som i ny
gård eller boplats. I skånsk ortnamnsdatabas anges år 1405 vara det äldsta skriftliga belägget då det skrevs Nimma. I Fornsök anges årtalet 1351, utan referenser. Nymö församling har tidvis varit annex till Fjälkinge församling. Kyrkan ska vara helgad åt S:t Olof, och en månghundraårig offertradition kopplad till kyrkan finns dokumenterad. Från 1760-talet berättas att en vallfärd gjordes till kyrkan årligen på heliga trefaldighetssöndagen. Före soluppgången kom de vallfärdande, lämnade en offergåva och tog med sig en bit av en vit duk som låg under altarduken, till sjuka hemmavarande. Tygbiten ansågs ha läkande och magiska egenskaper. Ännu på
1830-talet förekom denna vallfärd men benämndes då som en vidskepelse som
församlingen försökte motverka. I den medeltida katolska kyrkan var helgonoffer en naturlig del av det religiösa livet. Det är möjligt att traditioner som denna är ett arv av äldre ritualer vilka generellt sett inte stöttades av den protestantiska kyrkan.
Kyrkogård
Kyrkogården omges på samtliga sidor av en mur av spräckt granit, lagd i förband, och en trädkrans av hamlade lindar. Mot murens insida finns en sluttande jordvall. Vid huvudentrén som vetter mot landsvägen är muren indragen i en rundad konkav form och i kyrkogårdens sydvästra hörn utgör en byggnad avgränsning. Längs
murkrönet på kyrkogårdens norra och östra sidor växer en häck av häckhagtorn. Det finns tre ingångar till kyrkogården; huvudentrén i söder har dubbla svarta järngrindar mellan två granitstolpar med trappstegsgavlar. Varje stolpe kröns av ett
lykthus med antikglas och tak av kopparplåt. I norr finns ett likadant grindpar, utan lyktor, mellan något enklare granitstolpar som avsmalnar uppåt och vars sidor är avfasade. Längs södra sidan av kyrkogården finns en ingång utan grind intill församlingshemmet. Gångarna på kyrkogården är belagda med grus och gången mellan
huvudentrén och kyrkan kantas av en lindallé. I övrigt är större växtlighet på kyrkogården sparsamt förekommande. En lummig asklund är dock anlagd i kyrkogårdens nordvästra hörn.
Kyrkan ligger på den norra, äldsta delen av kyrkogården. År 1892 utvidgades kyrkogården åt väster och söder och en naturstensmur med port i söder och stiglucka
i öster ersattes med dagens mur. Den tidigare muren var täckt av tegel samt skiffer eller flissten. I början av 1900-talet var kyrkogården täckt med vildväxande gräs och gravmarkörer i form av gravstenar, träkors och liknande stod direkt i det höga gräset intill tydliga gravkullar. Kvarteren ramades in av låga klippta häckar, sannolikt liguster eller buxbom. Någon gång kring 1930-talet ordnades kyrkogården med grustäckta, kringgärdade gravplatser med grusgångar emellan. Idag är 1930-talets struktur borta och endast mindre gravplatsplanteringar återstår.
Källor
Underhållsplan för Nymö kyrka, Ponnert Arkitekter AB, 2004
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet Gillberg, Johan Lorents (1840). Historisk, oeconomisk och geografisk beskrifning öfwer Christianstad län uti hertigdömet Skåne. Lund:
Karlsson, Mattias (2015). Konstruktionen av det heliga: altarna i det medeltida Lunds stift. Diss. Lund: Lunds universitet, 2015
Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift. Pågående stiftsprojekt.
Internet
Barbro Sundnér. Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia (2015). Medeltida kyrkor i Skåne: Del A. Svensk nationell datatjänst. Version 2.0. https://doi.org/10.5878/002642
Barbro Sundnér. Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia (2015). Medeltida kyrkor i Skåne: Planritningar. Svensk nationell datatjänst. Version 2.0. https://doi.org/10.5878/002641
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök:
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/0ef72763-76ec-4ce0-8390-
f2ef50dfedc7 (besökt 2021-05-04)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet. se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=
1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=
1&yMin=6207944&xMin=457513&yMax=6208944&xMax=458513
(besökt 2021-05-05)
https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/skansk-ortnamnsdatabas/sok-i-databasen. html (besökt 2021-05-05)
https://www.kristianstad.se/contentassets/
21fc8293fbd74973bca3e6ee63dfc4ae/8_landskapskaraktarer_kristianstads_
kommun_2016.pdf (besökt 2021-05-05)
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin