Motivering (skydd): Sånga nätta kyrka ligger i ett höjdläge på åsen norr om Ångermanälven i ett ålderdomligt jordbrukslandskap. Exteriört präglas kyrkan av sin medeltida katolska uppförandetid till formen med högt spetsigt sadeltak, och tämligen kraftfulla yttermurar; och 1700-talets förstorade fönster och klassicerande utformning med slätputsade fasader, kraftig profilerad takfot av trä med antydda gavelanslag i klassicistisk anda. 1980-talets färgsättning stärker snarast 1700-talets herrgårdsfason och påminner härvid om Borgsjö kyrka i Medelpad. Till den ålderdomliga upplevelsen bidrar även klockstapeln i trä, om än uppförd omkring 1850.
Interiört präglad av den katolska tidens form med imponerande stjärnvalv är det framför allt en skapelse av 1700-talets ombyggnad med förstorade fönster, som skapade ett större ljusinsläpp och inrättandet av både predikstol, altarring och altaruppsats; och 1920-talets restaurering som på ett historiscerande vis återinförde altaruppsatsen, klädde in bänkarna och färgsatte hela interiören efter altaruppsatsens kulörer. Av 1890-talets lika genomgripande gotiska stilrestaurering återstår föga, endast delar av läktaren. Missnöjdet med denna omgestaltning visar sig tydligt. Miljön är ett bra exempel på 1920-talets starka ambitioner vid omgestaltningar i kyrkor. Den moderna tidens ingenjörsmässiga krav på exakthet beträffande ytfinishen är dock ett resultat av det sena 1900-talets insatser.
Att särskilt tänka på:
*Kyrkans synliga höjdläge som symbol för den religiösa makten i jordbrukslandskapet *Stödmurarna, som skickligt lagts upp med kallmurad natursten och skänker tomten en gedigen karaktär *Den övervägande gräsbevuxna kyrkotomtens ansade enkelhet
*De fasta snickerierna i form av predikstolen, altarring och altaruppsats som ger kyrkointeriören dess tydliga 1700-talskaraktär
*Den heliga källan i sakristian som berättar om en svunnen tids tro och verksamhet *1920-talets tydligt historiscerande restaurering, ännu ej påverkad av den moderistiska erans förändrade syn på gestaltning
2.4 Källor och litteratur
Hülphers, Abraham: Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Facsimilupplaga. Umeå 1985
Lundqvist, Herbert: Sånga kyrka
Styffe, Carl Gustaf: Skandinavien under unionstiden. Stockholm 1911
Telhammer, Ingrid: Ådalens kyrkor. Härnösand 1982
Wennberg, Maria: Sånga kyrka med sin källa är känd långt utanför landets gränser. Härnösand 1998 Särtryck ur: Västernorrlands allehanda, 1998-07-31, s. 13
Intill kyrkan i öster står en tornformad klockstapel med kraftigt förstorad lanterninformad huv, byggd omkring 1850, som likt andra kyrkor i pastoratet – bl.a. Sollefteå och Multrå (borta idag) - fungerar som entré in till tomten. Man går sålunda rakt igenom den rundbågiga dörröppningen i öster resp. väster. Den är försedd med två dörrblad, stående panel, gul målning utsida, grå målning insida. Slutstensdetalj i foder över dörr. I gången finns smal pärlspåntpanel på väggarna med vit målning, bredare panel i tak. Stapeln i övrigt med beige målad panel på förvandring, gula, runda fönsterluckor av stående bräder i mellanvåningen och stickbågeformade gulmålade ljudluckor monterade mot insidan i den åttkantformade lanternindelen. Tandsnittsfris i takfot, vit målning. Spetsigt spirtak försett med bandfalsad svartlackad plåt. Högst upp ett kors med rödmålade klot i spetsarna, påminnande om medeltida förlagor.
Invändigt tre par diagonalställda fyrkantben upp till klockorna samt en rak fyrkantpelare i trä i varje hörn. Åttasidig klockvåning, som bärs av fem fyrkantåsar, ca 250x250 mm. Fyrkantståndare i varje hörn bär i sin tur liggande åsar, förstärkta av svängda träkonsoler, bultade i de stående fyrkantstolparna. Spiran med central ståndare, åtta sparrar med snedsträvor, alla stående på klockvåningens övre horisontella åsar utmed yttervägg.
Fasadkulör: Beige, Gul
Inventeringsår 2017
Intill kyrkan i öster står en tornformad klockstapel med kraftigt förstorad lanterninformad huv, byggd omkring 1850, som likt andra kyrkor i pastoratet – bl.a. Sollefteå och Multrå (borta idag) - fungerar som entré in till tomten. Man går sålunda rakt igenom den rundbågiga dörröppningen i öster resp. väster.
Styffe, Carl Gustaf. (1911). Skandinavien under unionstiden.
Hülphers, Abraham. (1985). Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Facsimilupplaga.
Telhammer, Ingrid. (1982). Ådalens kyrkor.
Förvaltningsplan, Sånga kyrka. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Klockstapel
Öppna på kartan Fler i kategorin