Motivering (skydd): Kulturhistorisk bedömning
Rönö kyrka och kyrkogård med omgärdning, grind och klockstapel är en samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Mursträckningarnas olika karaktär har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Beroende på hur gamla murarna är kan en del av olikheterna bero på att underhållet av kyrkogårdsmurar ofta var fördelat på enskilda hemman. Större skillnader kan bero på att mursträckorna tillkommit vid olika tider. Grinden i söder med de putsade grindstolparna bildar en tydlig entré till kyrkogården. Klockstapeln som sannolikt uppfördes på 1680-talet, eventuellt mitten av 1700-talet, har mycket höga kulturhistoriska värden. Även uthusbyggnaden nordväst om kyrkogården har ett visst kulturhistoriskt värde.
Tujorna som växer utmed gången från södra grinden till kyrkans vapenhus hör till en äldre tradition och tujor har ofta använts för att markera huvudgångar eller påkostade gravanläggningar. Den stora boken invid klockstapeln står eventuellt i kyrkogårdens äldre västra begränsning. Gångsystemet med grusade gångar hör samman med kyrkogårdens struktur (se nedan).
Kyrkogården uppvisar delvis fortfarande den struktur den har på en gravkarta, som troligen upprättades på 1940-talet. Det innebär att de enkla linjegravvårdarna finns på kyrkogårdens nordvästra del och i ett större område söder om kyrkan. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. Söder om klockstapeln låg troligen en linje eller ett speciellt område för barngravar. ”Köpegravarna” eller de mer påkostade familjegravarna finns i Rönö invid kyrkogårdsmuren i nordväst och sydväst, på kyrkogårdens sydvästra del samt i en rad omedelbart väster om kyrkan och de fåtal gravplatser som ligger norr om kyrkan. Gravarna med grus- eller sandtäckt yta hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra delen av 1800-talet och var mycket vanligt förekommande i länet. Denna typ av gravar omgärdades oftast av häckar eller stenramar, men även staket i gjutjärn eller järnsmide förekom, liksom pollare med kätting. De båda fotografierna ovan från 1930-talet, respektive 1960-talet visar att många gravar hade grus- eller sandtäckt yta samt omgärdning, troligen av häckar. Denna typ av gravanläggning har försvunnit till stor del i länet genom senare tiders omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de äldre gravvårdarna från 1800-talet och gravvårdar av speciell typ så som gjutjärnskorset och gravvårdarna av marmor. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Rönö varierar typen av titlar. Fler titlar har koppling till egendomen Kåreholm, bl a kusken, trädgårdsmästaren, kammarjungfrun och mamsell.
Inventeringsår (2004)
Fasadkulör (2004): Impregneringsbehandlad
Inventeringsår 2005
Historik kompletterad vid inventeringen 2004:
Sydväst om kyrkan finns en klockstapel, som sannolikt kan härstamma från 1680-talet. Enligt en uppgift i Sveriges Bebyggelse ska den ha en stock med det inristade årtalet 1751. Om det syftar på en nybyggnation eller renovering är okänt.
RÖNÖ KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Rönö församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Larsson, R: Rönö kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1996. .
Källor
Andersson, Ragnar, Söderköpings-Posten 1942-09-22
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet.
Larsson, Ruth, Rönö kyrka, Linköpings stifts kyrkor 1996.
Mörkfors, Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum. Utvecklingen i Östergötland 1760-1860. Ingår i Kyrka i bruk, Meddelande från Östergötlands länsmuseum, 1996.
Natur Kultur - Miljöer i Östergötland. Kulturminnesprogram. Länsstyrelsen 1983
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, N-Ö, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla 1951.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Klockstapel
Öppna på kartan Fler i kategorin