Motivering (skydd): Utifrån ett byggnadsminne ska det vara möjligt att berätta något viktigt om länet och dess historia. Det kan handla om brytpunkter i historien, samhällsförändringar, sociala strukturer, ekonomiska förutsättningar med mera.
Arkö båk utgör ett välbevarat sjömärke som berättar om äldre tiders sjöfart. Den 20 meter höga båken står som en symbol för den östgötska skärgårdseglingen. Båken berättar tillsammans med Svarta Utterklabbens båk och Viskärs fyr och lotsutkik om en segelled som kan föras tillbaka till medeltid. Genom sin autenticitet, konstruktion och specifika utformning är båken en viktig del i berättelsen om sjöfarten utmed den svenska kusten. Båkens konstruktion är en källa till kunskap om den teknik och de material som kännetecknar äldre tiders båkar. Genom påbyggnad, fasadmaterial och färgsättning har den fått sin speciella karaktär vilket gör den både representativ och unik, något som kännetecknar flera sjömärken. Färgsättningen och fasadbeklädnaden utgör specifika karaktärsdrag. Eternitplattorna representerar ett av det tidiga 1900-talets nya byggmaterial. Det salufördes som underhållsfritt och vädertåligt. Arkö båk har varit av betydelse för bevakningen av skärgården såväl under första som andra världskriget. En av målsättningarna i bevarandearbetet är att utgå från det utseende båken hade på 1940-talet.
Ur ett regionalt perspektiv tillskrivs Arkö båk ett högt värde som den enda bevarade båken av sitt slag i länet. I en inventering av sjömärken utmed den svenska kusten utförd i början av 2000-talet bedöms fyra sjömärken i Östergötland som särskilt värdefulla varav Arkö båk utgör en.
För dagens fritidsseglare är båken ett viktigt landmärke samtidigt som den står som en symbol för äldre tiders skärgårdssegling. De många inskriptionerna och klottret på insidan av båkens panel minner om båkens roll i svenskt försvar under 1900-talets båda världskrig men också om enskilda besökare som tagits sig upp i det svårnådda sjömärket.
Sammantaget anser Länsstyrelsen att Arkö båk har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde och att en byggnadsminnesförklaring är väl motiverad.
Källa:Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Östergötland, 2021-12-08, dnr 432-6744-2012
Inventeringsår (2003)
Det har inte funnits några riktlinjer för sjömärkenas utformning i äldre tid. De har därför utformats utifrån lokala förutsättningar och med material som har funnits att tillgå i trakten. Först under 1800-talet blir det mer vanligt med ritningar och för Arkö båk finns en ritning från 1891 för en påbyggnad av befintlig båk. Den är utförd av L Fr Lindberg och signerad Gustaf Höijer vid Fyringeniör Kontoret, Stockholm.
Båken är rest direkt på berget. Den tresidiga båken har en stolpkonstruktion med glest ställda grova naturvuxna stolpar som stabiliseras med horisontella furustöd. Krysställda stolpar förstärker konstruktionen. Under årens gång har båken byggts om och då har bilat och sågat timmer använts. Stolparna är skarvade halvt i halvt och hålls samman med järnringar. I hörnen finns en slags invändig hylla fylld med sten, vars funktion är att stabilisera konstruktionen. Det finns gjutna fundament i öster och i norr, i övrigt står stolparna direkt på berget med en förstärkning av nedborrade järn. Kraftiga stålvajrar, fästa i hörnstolparna och berget, stabiliserar den höga båken. Taket täcks av skivfalsad röd plåt. Nedre delen av båken är klädd med gråmålad panel på förvandring och i denna del finns ingången. Denna utgörs av en större lucka med samma panel och målning som panelen i övrigt.
De tre fasadsidorna är klädda med kvadratiska plattor. Två av sidorna är rödmålade. Den tredje, den mot sjösidan, är vitmålad frånsett den övre delen som är röd. Plattorna är spikade så att de bildar ett fjällmönster. De utgörs till övervägande del av så kallade eternitplattor, en sorts asbestcementplattor, och uppsattes 1927 som ersättning för en äldre spånbeklädnad.
Eternitplattor lanserades i början av 1900-talet och en av de första tillverkarna var Lomma Eternit Bolag. Sannolikt är det den firman som levererat båkens plattor då de är fästa med ett litet kopparbleck med märkningen Lomma Eternit Bolaget Import. Vid renovering 2005-2006 har asbestfria fibercementplattor av typen Invarit använts. Ny infästning är gjord med rostfri skruv.
Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Östergötland, 2021-12-08, dnr 432-6744-2012 Invändigt utgör båkens väggar av liggande, omålad panel. Lejdarplanen utgörs av omålade, ohyvlade brädor och planen är försedda med räcke. I de övre planen finns håltagningar för de stänger som användes för att fästa signalflaggor på. Det tredje planet är utrustat med en väggfast skrivpulpet. En trätrappa/stege förbinder planen med varandra.
Väggarnas panel har klotter av olika slag med namn, initialer och årtal. Flera av dem är gjorda av soldater som vaktade farleden. Trots sin otillgänglighet har båken lockat till sig besökare och även de har skrivit namn och besöksdatum på väggarnas panel. Bland besökarna finns kompositören och författaren Evert Taube. Hans beskriver utsikten från de små fönsteröppningarna och de många inristningarna i sin bok På kryss med Eleonor.
Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Östergötland, 2021-12-08, dnr 432-6744-2012
Inventeringsår 2014
Arkö båk står på det så kallade Österängsberget på ön Arkö utanför Norrköping och har tjänat till rättelse för fargyg som "inlöpa från sjön och ämnar sig till Mem eller Söderköping". Namnet Arkö har undersökts av ortnamnforskare och har getss betydelsen alräckan, det vill säga den albevuxna öraden.
Båken uppfördes 1831 av timmer i trekantig form till en höjd av 22 fot (ca 6,5 meter) från grunden till takfoten och med ett tolv fot högt spetsigt tak däröver. Enligt en notering i Lotsverkets äldsta liggare uppförds här redan 1813 en spirbåk, vilken reparerades 1817. Båda dessa noteringar har dock strukits och i samma liggare förts in under Stångskär som ligger stra intill Arkö. Denna ändring har sedan följt med i nästa liggare några år senare. En notering om att en känningsbåk uppförts 1825 istället för den gamla spirbåken har dock fått stå kvar, vilket kan innebära att en båk uppfördes på platsen redan 1825. Detta motsägs dock av att en ny båk uppfördes 1831. År 1844 förhöjdes båken cirka tolv fot och höjden blev nu 38 fot från grunden till takfoten. År 1848 målades två sidor röda och en sida mot sjön vit. 1864 var det åter dags för en ny ombyggnad och nu försågs den med en cirkelrund röd fläck på den sida som är vänd mot sjön. Höjden anges till 41,5 fot (12,3 meter) och 46,5 fot (13,8 meter) till takspetsen. År 1891 förhöjdes den ytterligare till sin nuvarande höjd, cirka 20 meter. På grund av den höga höjden i förållande till båkens bredd har en stöttats av tre kraftiga stålvajrar.
Båken kläddes 1927 med eternitplattor. Under slutet av 1990-talet förföll den och hotades av rivning. År 2005 förhindrades rivningen genom att föreningen Arkö Båks Vänner bildades och övertog ansvaret från Sjöfartsverket för byggnaden samt att ett nytt arrendeavtal skrevs med markägaren. Bidrag från Sjöfartsverket med flera möjliggjorde att restaurering till det utseende båkden hade 1927 har genomförts.
Evert Taube har i sin bok "På Kryss med Ellinor" beskrivit ett besök i båken sommaren 1922 där han berättar om "Arkö besynnerligen sköna båk" och den fantastiska utsikten genom utikiksgluggarna. Ett besök vid båken idag ger en god bild av hur vegetationen förändrats sedan början av 1800-talet, vilket troligen varit en av orsakerna till de många förhöjningar som skett. Trots att den är nästan 20 meter hög syns den nästan inte från sjön på grund av den skog som växt upp runt omkring. Det är lätt att föreställa sig hur annorlunda det såg ut när den första båken byggdes 1831, endast 6,5 meter hög, och så tydligt synlig från sjön.
KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
Inventeringsår 2021
Det finns uppgifter om att det redan under 1500-talet fanns lotshemman på Arkö och det är troligt att det då också fanns sjömärken på ön. Dagens Arkö båk uppfördes under 1800-talet på initiativ av det dåtida Lotsverket som ett led i att underlätta navigeringen inomskärs till Norrköping och för sjöfarten i nord – sydlig riktning. På 1930-talet utrustades Arköleden med två AGA-överensfyrar. Detta medförde att Arkö båk minskade i betydelse och att fyren på Viskär togs ur bruk.
Arkö båk har en höjd av 20 meter och är byggd i flera etapper. Det är en träbyggnad, vars äldsta del är från 1831. Det ursprungligen drygt 6 meter höga båken höjdes 1844 och ombyggdes 1864. Vid en större om- och påbyggnad 1891 fick den sin nuvarande höjd. Båken har en triangelformad bas.
Under de två världskrigen användes båken för bevakning av farleden och fungerade då som en signalstation. Från de små fönsteröppningarna på tredje lejdarplanet kunde farleden övervakas. Bevakning skedde dygnet runt vilket innebar övernattning för soldaterna och det andra planet i båken nyttjades som sovplats. En väggfast skrivpulpet på plan tre användes för noteringar vilka fördes i en särskild loggbok. För signalering användes flaggor som fästes på stänger. Stängerna fördes via golvplanen genom en lucka i taket för information till närliggande bevakningsstationer. I de övre golvplanen minner några mindre håltagningar om signalsystemet.
I början av 2000-talet fattade Sjöfartsverket beslut om att frånsäga sig ägandeskapet för båken. För att säkra båkens framtid bildades 2005 föreningen Arkö Båks Vänner och 2006 tog föreningen över båken. Ett arrendeavtal med den privata markägaren kom till stånd.
Föreningen består av Östkinds Hembygdsförening, Arkö Byalag, Arkösunds Intresseförening, Norrköpings Segelsällskap, Bråvikens Segelsällskap samt enskilda företag och privatpersoner. Båken var vid övertagandet i starkt behov av upprustning och en renovering gjordes 2005– 2006. Stolpkonstruktionen förstärktes, taket lades om med ny plåt och de av fasadens eternitplattor som var skadade ersattes med nytillverkade fibercementplattor. Båkens fasadsidor målades med oljefärg i rött och vitt. I samband med renoveringen tillkom en invändig trappa, vilken gör det möjligt att ta sig upp och ner i båken på ett enkelt sätt. Innan dess förbands våningsplanen med en stege. Våningen med pulpet nås fortfarande med invändig fast stege. Renovering genomfördes med bidragsmedel från Länsstyrelsen, EU-medel det så kallade Leader Mål 2 Öarna samt bidrag från Sjöfartsverket.
Föreningen Arkö Båks Vänner har drifttillstånd för SSA (sjösäkerhetsanordning) från Transportstyrelsens Sjö- och luftfartsavdelningen. Av tillståndet framgår att föreningen ansvarar för att området kring båken hålls fritt från träd och annat som kan skymma båken.
Arkö Båks Vänner arrangerar årligen Båkens Dag. Vid evenemanget hålls föredrag och det ges möjlighet att besöka båken.
Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Östergötland, 2021-12-08, dnr 432-6744-2012
År 1831 Nybyggnad
Nyckelord: Transport och infrastruktur, Sjösäkerhetsanordning, Båk
Öppna på kartan Fler i kategorin