Motivering (skydd): Berthåga kyrkogård med sitt kapellkrematorium är en välbevarad kyrkogårdsanläggning av hög arkitektonisk och konstnärlig kvalitet från 1960-talet. Arkitekterna Ulla Bodorff respektive Kurt von Schmalensee räknades på sin tid som de främsta när det gällde utformning av kyrkogårdar och krematorier av vilka ett stort antal tillkom kring mitten av 1900-talet över hela landet. Begreppet landskapskyrkogård är passande för Berthåga kyrkogård. Kyrkogården och krematoriet är även försedda med konstnärlig utsmyckning av hög kvalitet. Här bör inte minst konstnären Olof Hellströms stora, karakteristiska klockstapel framhållas. 1990-talets omdaning av en del av kyrkogården speglar utvecklingen inom området landskapsarkitektur och är, med idéerna kring ekologi och biologisk mångfald som framförs i programskrivningen, ett tydligt uttryck för vår tids diskussioner och tankegångar.
Inventeringsår (2002)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2008)
I öster avgränsas kyrkogårdsområdet av en gråstensmur, satt i murbruk. Entrén i öster är anpassad till biltrafiken. En rak och bred processionsväg leder från entrén i öster upp mot krematoriet förbi klockstapeln. Man kommer in på området genom grindarna i järnsmide som är formgivna av konstnären Olof Hellström. Härifrån har man en vid vy över kyrkogårdsanläggningen upp mot klockstapeln och krematorikapellet. Landskapet har getts en både monumental och högtidlig prägel. Insprängda i de öppna områdena finns högre liggande impediment där urberget på sina håll går i dagen och där det växer träd.
Södra och sydvästra delen av kyrkogården präglas av den omgestaltning av området som utfördes under slutet av 1990-talet efter ett förslag, upprättat av landskapsarkitekterna Monica Sandberg och Nils Odén. Dessa delar av kyrkogården fanns med i Ulla Bodorffs ursprungliga plan men hade ännu inte tagits i anspråk och utnyttjades fortfarande som jordbruksmark. Arkitekternas tanke med området var att anknyta till det gamla jordbrukslandskapets indelning i inägor och utmark där inägorna, åkrarna, blev kistområden och utägorna urngravsområden. Gravkvarterens indelning följer tegarnas enligt laga skifteskartan för Berthåga by år 1865. På ”utmarkerna” planterades asklundar, dvs skogsdungar med ädellövträd som i framtiden är tänkta att användas som urngravsområde. Ovanför inägorna anlades den s.k. trädkyrkan som stod klar 2001. Det är en sexradig allé av lindar planterade för att efterlikna Uppsala domkyrkas planform. Träden motsvarar domkyrkans pelare. ”Ytterväggarna” i trädkyrkan består av bokhäckar. Marken i mittskeppet är stenlagd och leder fram till ”koret” där det finns en stensatt damm med utskjutande häll i en kistas storlek. Bakom hällen står ett altare i form av ett stenbord. Trädkyrkan är tänkt att användas till förrättningar, inte bara begravningar, utan även dop och vigslar.
Söder om trädkyrkan byggdes en kulle av schaktmassor. Den är tänkt att utgöra en utsikts- och minnesplats och är försedd med ett arrangemang av sten med en stenskål från vilket vatten rinner nerför en stensatt trappa till en damm. Från dammen leds vattnet ut i den bäck som flyter genom kyrkogårdens nedre delar. I samband med omdaningsarbetena omkring år 2000 byggdes ett par nya broar över bäcken, en stenklädd bro och en mindre träbro.
Gravkvarteren är till största delen belägna i de öppna landskapsavsnitten, men i norra delen av kyrkogården finns det även urngravar i naturlig skogsmark (kv 13). Gravkvarteren är samlade i stora grästäckta enheter. Låga häckar är planterade som avskiljande element. Urngravarna är belägna på de högre liggande delarna och kistgravarna ligger lägre där jordlagret är djupare. Minneslunden är tillsammans med en urnlund belägen vid en glänta i en dunge norr om processionsvägen och klockstapeln. Smyckningsplatsen vid minneslunden omger en gammal vattenkälla. Längst västerut ligger det muslimska gravområdet. Det finns även ett särskilt kvarter för judiska gravar och ett för katolska samt ett för medlemmar av Bahaisamfundet.
På en höjd söder om processionsvägen står klockstapeln som samtidigt är en stor bronsskulptur. Den består av två sammanhängande bronsgestalter genomlysta av rymd. I öppningarna mellan dessa hänger de bägge klockorna. Klockstapeln är utförd av Olof Hellström.
Söder om kyrkogårdsentrén i öster ligger ekonomigården från början av 70-talet, uppförd efter ritningar av Matell & Nordström arkitekter. Den består av fyra långsmala, envåniga byggnader i två parallella rader. Byggnaderna har flacka sadeltak och mörkbrun, nästan svart, fasadpanel. I anslutning till ekonomigården ligger en rest av den gamla jordbruksbebyggelsen på platsen i form av ett äldre rödfärgat bostadshus.
Inventeringsår 2002
Berthåga begravningsplats (1964-65, Ulla Bodorff), kapellkrematorium (1964-65, Kurt von Schmalensee).
Omsorgsfullt utformad landskapskyrkogård i typisk uppländsk miljö med ingående fornlämningsområde. I landskapet välplacerat och välbevarat kapellkrematorium med stram utformning samt omsorgsfull sten- och tegelbehandling. Två kapell. Konstnärlig utsmyckning bl.a. av Olle Hellström (originell och karakteristisk klockstapel), Folke Heybroek och Börje Lindberg
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår 2016
Berthåga kyrkogård och krematorium invigdes 1965. Anläggningen är ett verk av landskapsarkitekten Ulla Bodorff och krematoriet är uppfört efter arkitekten Kurt von Schmalensees ritningar. Det var 1955 som kyrkofullmäktige beslutade att en ny kyrkogård med krematorium skulle anläggas i Berthåga. Året därpå anordnades en inbjuden arkitekttävling för byggande av krematorium med begravningskapell. Tävlingen vanns av Kurt von Schmalensee med förslaget Campo Santo som han fick i uppdrag att arbeta vidare med. Schmalensee var vid denna tid stadsarkitekt i Norrköping. Ulla Bodorff anlitades, eftersom hon räknades som en av de mera framstående trädgårdsarkitekterna i landet, dessutom med tidigare erfarenhet av kyrkogårdsutformning, t.ex. Korsuddens begravningsplats i Mora. Även Kurt von Schmalensee hade erfarenhet av kyrkogårdar och hade tidigare ritat krematorierna i Motala och i Norrköping. Bodorffs planer för kyrkogården präglades delvis av amerikanska influenser och hon var den första i Sverige som talade om landskapskyrkogården som begrepp. På en landskapskyrkogård har man sammanfört gravkvarteren i större enheter i form av sammanhängande gräsytor. Det var även en ekonomisk fråga, eftersom denna typ av kyrkogårdar medförde en enklare och mer rationell kyrkogårdsskötsel. Bodorff talade också om begreppet ”det lånade landskapet”, som innebär att man vidgar en anläggning och låter den domineras av fjärrperspektiv och luftrum, vilket är en del av japansk trädgårdsfilosofi.
År 1955-1961 Ritning godkänd och bygglov
Kyrkofullmäktige beslutade att en ny kyrkogård skulle anläggas i Berthåga. Beslut fattades även om att det sedan lång tid planerade krematoriet skulle anläggas på denna kyrkogård.
Inbjuden arkitekttävling anordnades. Inbjudna arkitekter var Gustaf Birch-Lindgren, Gunnar Jacobsson och Kurt von Schmalensee.
Stadsarkitekt (i Norrköping) Kurt von Schmalensee fick i uppdrag att utarbeta slutgiltigt förslag till krematorium på grundval av sitt tävlingsförslag ”Campo Santo”.
Ett omarbetat förslag till krematorium upprättades av Schmalensee. Det låg till grund för byggandet.
Generalplan för Berthåga kyrkogård upprättades av trädgårdsarkitekten Ulla Bodorff.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
Trädgårdsarkitekt: Ulla Bodorff
År 1962 Utvidgning - Begravningsplats
Området för kyrkogården utvidgades genom köp av mark.
Byggnadsstyrelsen godkände Schmalensees förslag till krematorium.
Riksantikvarieämbetet gav tillstånd till borttagande av fornlämningar i form av gravar på ett förhistoriskt gravfält för anläggande av vägslinga på kyrkogården. Gravarna skulle undersökas genom Riksantikvarieämbetets försorg på företagets bekostnad innan de avlägsnades.
År 1972 Nybyggnad
Förslag till ny ekonomigård upprättades av Matell & Nordström arkitektkontor AB och Lundqvist & Jacobson markkonsulter AB. Riksantikvarieämbetet godkände förslaget men förordade sadeltak på byggnaderna i stället för föreslagna platta tak.
År 1980 Ändring - Begravningsplats
Länsstyrelsen godkände förslag till anläggande av islamisk begravningsplats. Den godkände även förslag till grind vid entrén mot Furudalsvägen.
År 1996 Ändring
Genom ett beslut av Riksantikvarieämbetet gavs kyrkogården och kapellkrematoriet skydd enligt Kulturminneslagens bestämmelser om begravningsplatser.
År 1996 Utvidgning - Begravningsplats
Förslag till utvidgning av kyrkogården upprättades av landskapsarkitekt Nils Odén i samarbete med kyrkogårdsarkitekt Monika Sandberg. Förslaget omfattar bl.a. den s.k. trädkyrkan och områdena söder därom. Gravkvarteren gavs samma form som åkertegarna på platsen hade vid laga skifte på 1860-talet.
Landskapsarkitekt: Monika Sandberg
Landskapsarkitekt: Nils Odén
År 1997-1998 Utvidgning - Begravningsplats
Tillstånd till utvidgningen av kyrkogården beviljades av Länsstyrelsen. 1997
Tillstånd till uppsättande av ställverk gavs av Länsstyrelsen. 1998
År 1999 Ändring - Begravningsplats
Judiska begravningsplatsen invigdes.
År 2001 Ändring - Begravningsplats
Länsstyrelsen beviljade tillstånd till ny gravplatsindelning i kv 4, 9, 38 och 40, söder om trädkyrkan.
År 2003 Ändring - Begravningsplats
Tillstånd till förändring av topografin på en del av Berthåga kyrkogård beviljades av Länsstyrelsen. Orsaken var att ta hand om överskottsmassorna från en av kommunen nybyggd dagvattendamm alldeles intill kyrkogården.
Tillstånd till revidering av gravplatsbestämmelserna för kvarter 2 beviljades av Länsstyrelsen.
År 2004 Ändring - Begravningsplats
Länsstyrelsen beviljade tillstånd till urngravsområde i anslutning till judiska begravningsplatsen och till nytt muslimskt gravkvarter.
År 2005 Ändring
Ombyggnad av krematoriets ekonomiutrymmen enligt förslag av arkitekt Eva Ranta-Eskola, Werket arkitekter.
Arkitekt: Eva Ranta-Eskola
År 2007 Ändring - Begravningsplats
Borttagande av häckar mellan gravkvarteren på den del som anlades på 1990-talet planeras. Länsstyrelsen har beviljat tillstånd till åtgärden.
Vård- och underhållsplan Berthåga kyrkogård Uppsala län.
Nyckelord: Religionsutövning, Begravningsplats
Öppna på kartan Fler i kategorin