Motivering (skydd): Berthåga kyrkogård med sitt kapellkrematorium är en välbevarad kyrkogårdsanläggning av hög arkitektonisk och konstnärlig kvalitet från 1960-talet. Arkitekterna Ulla Bodorff respektive Kurt von Schmalensee räknades på sin tid som de främsta när det gällde utformning av kyrkogårdar och krematorier av vilka ett stort antal tillkom kring mitten av 1900-talet över hela landet. Begreppet landskapskyrkogård är passande för Berthåga kyrkogård. Kyrkogården och krematoriet är även försedda med konstnärlig utsmyckning av hög kvalitet. Här bör inte minst konstnären Olof Hellströms stora, karakteristiska klockstapel framhållas. 1990-talets omdaning av en del av kyrkogården speglar utvecklingen inom området landskapsarkitektur och är, med idéerna kring ekologi och biologisk mångfald som framförs i programskrivningen, ett tydligt uttryck för vår tids diskussioner och tankegångar.
Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna - Berthåga kyrkogård utgör ett intressant och välbevarat exempel på den nya typ av landskapskyrkogårdar som växte fram vid omkring mitten av 1900-talet.
- Kyrkogården är utformad enligt ett förslag av trädgårdsarkitekten Ulla Bodorff som räknas som en sin tids främsta svenska trädgårdsarkitekter.
- Kyrkogården och krematoriet har en monumental och högtidlig prägel med stora stämnings- och upplevelsemässiga, värden.
- Krematoriet av Kurt von Schmalensee med konstnärlig utsmyckning av Folke Heybroek och Börje Lindberg är välbevarat i ursprungligt skick och håller en hög arkitektonisk och konstnärlig kvalitet.
- Klockstapeln i form av en stor bronsskulptur har en originell och karaktäristisk utformning och en stor betydelse för upplevelsen av kyrkogårdsmiljön.
- Ur kulturhistorisk synvinkel är det betydelsefullt att bevara karaktären både vad gäller helheten och detaljerna.
- Det är av stor vikt att begreppet landskapskyrkogård uppmärksammas nu och i framtiden.
St Erikskapellet har en dunkel interiör med fönster med glasmålningar av Folke Heybroek. Kapellet har kalkstensgolv och obehandlade väggar av rött tegel. Stenaltaret är placerat i en nisch med ett högt keramiskt väggstycke av Börje Lindberg. Kapellet har även en orgelläktare och en fast bänkinredning. Stefanskapellet är mindre. Rummet har stengolv och tegelväggar lika St Erikskapellet. Möblemanget består av lösa stolar. Bakom det svarta stenaltaret finns en textil vävnad med abstrakt mönster utförd av Mieke Heybroek.
Inventeringsår 2016
Berthåga kyrkogård och krematorium invigdes 1965. Anläggningen är ett verk av landskapsarkitekten Ulla Bodorff och krematoriet är uppfört efter arkitekten Kurt von Schmalensees ritningar. Det var 1955 som kyrkofullmäktige beslutade att en ny kyrkogård med krematorium skulle anläggas i Berthåga. Året därpå anordnades en inbjuden arkitekttävling för byggande av krematorium med begravningskapell. Tävlingen vanns av Kurt von Schmalensee med förslaget Campo Santo som han fick i uppdrag att arbeta vidare med. Schmalensee var vid denna tid stadsarkitekt i Norrköping. Ulla Bodorff anlitades, eftersom hon räknades som en av de mera framstående trädgårdsarkitekterna i landet, dessutom med tidigare erfarenhet av kyrkogårdsutformning, t.ex. Korsuddens begravningsplats i Mora. Även Kurt von Schmalensee hade erfarenhet av kyrkogårdar och hade tidigare ritat krematorierna i Motala och i Norrköping. Bodorffs planer för kyrkogården präglades delvis av amerikanska influenser och hon var den första i Sverige som talade om landskapskyrkogården som begrepp. På en landskapskyrkogård har man sammanfört gravkvarteren i större enheter i form av sammanhängande gräsytor. Det var även en ekonomisk fråga, eftersom denna typ av kyrkogårdar medförde en enklare och mer rationell kyrkogårdsskötsel. Bodorff talade också om begreppet ”det lånade landskapet”, som innebär att man vidgar en anläggning och låter den domineras av fjärrperspektiv och luftrum, vilket är en del av japansk trädgårdsfilosofi.
År 1964-1965 Nybyggnad
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1965 Invigning
Kyrkogården och krematoriet med kapellen invigdes av ärkebiskop Gunnar Hultgren den 20 juni 1965.
Vård- och underhållsplan Berthåga kyrkogård Uppsala län.
Nyckelord: Religionsutövning, Krematorium, "Religionsutövning","Kapell"
Öppna på kartan Fler i kategorin