Motivering (skydd): Glänta A-G samt området för muslimska trosbekännare
Gläntorna har en enkel och lågmäld karaktär som väl smälter in i omgivningen. Hela området har en medveten plan och gestaltning. I den fortsatta skötseln av gläntorna är det viktigt att bevara detta uttryck. När nya områden för gravplatser iordningställs bör dessa utformas lika övriga.
Glänta UA-UI
Urnområdet på Skogskyrkogården i Mönsterås är på flera sätt typiskt för sin tid. Det är förlagt till ett område på kyrkogården som lämpar sig mindre bra för kistgravar. Därmed utnyttjar man marken på ett bra sätt. Hela området har en medveten plan och gestaltning. Den enkla och väl sammanhållna karaktären är viktig att bevara.
KYRKOGÅRDEN
I DESS HELHET
När den gamla kyrkogården inne i Mönsterås köping inte längre kunde utvidgas anlades en ny begravningsplats nordost om samhället. Den anlades i en tid när få helt nya begravningsplatser kom till i Kalmar län. På kyrkogården byggdes också kapell, klockstapel och vaktmästeri i enhetlig och tidstypisk stil.
Begravningsplatsen Skogskyrkogården anpassades till omgivningen där den förlades. Den är idag en av länets mest utpräglade skogskyrkogårdar. Terrängförhållande och topografi har använts för att skapa en vacker och ovanlig anläggning. Områdena för gravplatser har anpassats till platsens förutsättningar och skapar en väl sammanhållen helhet. Moderna företeelser på våra kyrkogårdar som urnplatser och minneslund har här funnits utrymme för redan i planläggningen. Det gör att även dessa är integrerade delar av anläggningen och inte några senare tillkomna tillägg.
Gravvårdarna på Mönsterås Skogskyrkogård är låga och enkla. De har en utformning och dekor som är typisk för utvecklingen från 1970-talet fram till idag. En skillnad är dock att gravvårdarna på kistgravplatserna är något mindre än de brukar vara på områden från samma tid på andra kyrkogårdar. Gravvårdarna rymmer person- och lokalhistoriska värden. Det gäller i synnerhet de gravvårdar där den dödes yrkestitel eller hemort angivits och vårdar med symboler eller inskriptioner som berättar något utöver födelsedata om den döde. Till kyrkogårdsmiljön hör kapellet, klockstapeln, kyrkogårdsmuren och växtligheten framförallt i form av träd och blåbärsris. Tillsammans bildar de en värdefull kulturmiljö. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.
Sammanfattningsvis:
• Mönsterås Skogskyrkogård utgör ett av få exempel på kyrkogårdar från 1970-talet i Kalmar län.
• Ett kulturhistoriskt värde finns i den enhetliga anläggningsformen som väl tar tillvara platsens förutsättningar.
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kyrkogården är ett skogsområde av typen bördig tallskog. Området särskiljer sig inte från kyrkogårdens omgivningar. Topografin är småskuren med små höjder och sänkor. I lägre, lite blötare partier, växer skvattram och på högre torrare områden ljung. Gravplatserna är placerade i gläntor där tallskogen glesats ur och blåbärsriset ersatts av gräsmatta. Varje glänta bildar ett eget litet rum i tallskogens matta av blåbärsris. I öster är gläntorna större och gravplatserna här är avsedda för kistgravar. I väster finns ett område med små gläntor tätt spridda över en långsträckt kulle. Dessa är avsedda för urngravplatser. I kyrkogårdens norra del ligger kapellet och vaktmästeriet och i det nordöstra hörnet står klockstapeln.
Omgärdning
I öster: Stenmur av kanthuggen granit och fältsten.
I söder och väster: Staket av rundvirke.
I norr: Staketet av rundvirke fortsätter fram till vaktmästeriet och därefter stenmur lik den i öster.
Ingångar
I norr finns tre ingångar. Den ostligaste och den västligaste av dessa tre är anpassade för transporter in på kyrkogården. De har breda, dubbla, svartmålade smidesgrindar samt en mindre grind för besökare. Även ingången i mitten, i anslutning till vaktmästeriet, har mindre, dubbla, svartmålade smidesgrindar lika de övriga.
Vegetation
Hela kyrkogården är beväxt med tallskog. Blandat med tallarna finns enstaka granar, björkar och enar. På marken växer blåbärsris och för skogstypen typiska mossor, lavar och svampar. I en del lite blötare sänkor växer skvattram och på högre områden ljung.
Gångsystem
En större gång går runt hela kyrkogården. Från denna avviker en mindre gång som går i en båge genom urngravsområdet. Båda dessa gångar är belagda med asfalt. En mindre gång belagd med smågatsten leder fram till klockstapeln.
Gravvårdstyper
Kyrkogården togs i bruk under 1970-talet. Här finns därför vårdar typiska för det sena 1900- talet. Gravvårdar från den här tiden är ofta enkla och låga till sin utformning men här är de ännu något mindre. Kyrkogårdens karaktär har inte inbjudit till stora påkostade gravvårdar. Materialet är främst grå och röd granit. Dekoren är enkel. På vårdarna från 1970-talet förekommer de då så vanliga talldungarna och uppstigande solarna. Dessa ersattes under 1980-talet av blomsterslingor. Under de senaste åren har dekoren på gravvårdarna och gravplatserna blivit allt mer personligt präglade. Yrkestitlar är ovanliga men på de yngre gravvårdarna kan man genom vårdens dekor ibland avläsa yrke eller intressen. Det märks också att skogskyrkogården betjänar ett samhälle. Endast på ett fåtal gravvårdar finns den dödes hemort angiven.
Minneslund
Minneslunden ligger i kyrkogårdens nordvästra del i anslutning till området med gläntor för urngravar. Platsen ligger i en sluttning mot norr och genomkorsas av en gång belagd med smågatsten. Ytan för nedsättning av urnor är insådd med gräs och avgränsas i norr av låga rhododendronbruskar. I mitten ligger en stor sten och kring denna finns ytor för sommarblommor och blomvaser. Det finns också ett skåp för gravljus. Utmed gången finns ett par träbänkar.
Byggnader
Förutom Skogskapellet som beskrivits tidigare i rapporten finns en byggnad som rymmer vaktmästeri, garage och toaletter för besökare. Byggnaden har ett valmat tak belagt med svart betongtegel. Fasaderna är av tegel som målats vitt. Snickerier och dörrar är mörkbetsade.
I kyrkogårdens nordöstra hörn står en klockstapel av trä. Fyra kraftiga pelare bär upp en kvadratisk huv. Den har ett tak av svartmålad plåt och dess sidor är täckta med glasskivor. I stapeln hänger en klocka gjuten av ?
Beskrivning av enskilda kvarter/områden
Glänta A-G samt området för muslimska trosbekännare
Allmän karaktär
Gläntorna ligger inbäddade i tallskogens blåbärsris. Karaktären är lågmäld och enkel för att passa in i skogen. Gläntorna A-G är anpassade för kistgravplatser. Två av gläntorna, C och F, är iordningställda men har ännu inte tagits i bruk. De ligger alla söder eller sydost om Skogskapellet utmed den gång som går runt hela kyrkogården. Inom varje glänta har tallskogen glesats ur, blåbärsriset tagits bort och marken såtts in med gräs. Varje glänta är ett eget ”rum” utan direkt förbindelse med någon annan glänta. Ingen gång leder in i gläntan utan ”ingången” markeras istället av att gräsmattan går fram till den stora gången. Gravvårdarna är placerade i rader vända mot öster eller mot väster. Ett stråk rakt in i varje glänta är fri från gravvårdar för att man ska kunna köra in med maskiner.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är låga och enkla för att smälta in i miljön. Även dekoren är ofta enkel. Vanliga typer av dekor är blommor, kors och på de lite äldre vårdarna talldungar och uppgående solar. De äldsta gravvårdarna är från 1977 och de finns i glänta A och D. Den senast i bruk tagna gläntan är avsedd för muslimska trosbekännare. Området började användas 2002 och idag finns tre gravsättningar. Även här är vårdarna små och enkla. Vid en vård finns de typiska brädor kvar som markerar gravplatsens huvudända och fotända. För samtliga kvarter gäller att majoriteten av gravvårdarna är stående, men det finns också enstaka liggande vårdar. De allra flesta vårdarna är av grå eller röd granit. Även svart granit förekommer och i glänta E finns ett smideskors och en vård av kalksten. Titlar är ovanliga. Totalt finns fem stycken i samtliga gläntor. De är postiljon, bildhuggare, glasmästare, överingenjör och jägmästare. På några stenar finns bilder eller inskriptioner som berättar om den dödes yrke eller intresse t.ex. en dalmatiner och inskriptionen ”Älskade djur och natur, konst och poesi”. På en av vårdarna i kvarter E finns en porträttbild på den döda. Att ange varifrån den döde kommer är ovanligt på stadskyrkogårdar och så också på Skogskyrkogården i Mönsterås. Någon vård där ortsnamnet anges finns i varje glänta och flest på vårdarna i glänta E.
Glänta UA-UI
Allmän karaktär
Gläntorna för urngravar är ordnade på sluttningarna av en höjdsträckning i kyrkogårdens nordvästra del. Förbi gläntorna går den gångslinga som går runt hela urngravsområdet. Här ligger också kyrkogårdens minneslund. Gläntorna för urngravar är betydligt mindre än de för kistgravar, men ordnade på samma sätt med insådda gräsmattor. Gravvårdarna är placerade i rader vända mot gången. Längst fram ligger vårdarna ner medan flera av vårdarna i den bakre delen av gläntorna är stående. I glänta UH och UG finns flera lediga platser.
Gravvårdstyper
Gravplatsernas vårdar är mindre än de vårdar som finns vid kistgravplatserna. Flera av dem är liggande. Dekoren är också den enklare eftersom utrymmet på stenen ofta är begränsat. Blommor är ett vanligt dekorelement. Titlar är mycket ovanliga. I glänta C finns dock två vårdar med titlarna smed och Akademijägmästare vid Uppsalas universitet. Ett mindre antal vårdar är dock dekorerade med personliga symboler. På en av vårdarna i glänta UI är den dödes hemort angiven.
Inventeringsår 2016
Under 1960-talet växte behovet av en ny begravningsplats i Mönsterås. Flera förslag lades fram men tillslut stod två huvudalternativ emot varandra. Det ena var en plats vid Nynäs och den andra på Kråkerums ägor. År 1973 fick Trädgårds- och Markprojektering Gunnar Klaesson AB i uppgift att utreda de båda platsernas lämplighet. Det blev Kråkerum som valdes eftersom markförhållandena och platsens topografi ansågs bättre. Vid den plats man tänkte sig i Kråkerum gav åsar karaktär åt landskapet. Beslutet fattades 1975. Man beslutade då också att bygga vaktmästeri och en klockstapel.
På kyrkogården ligger Skogskapellet. Det byggdes 1981 efter ritningar av Tommy Lyberg Atrio. Byggnaden rymmer också bårhus och väntrum. Kapellet invigdes av prosten Ulf Björkman, Oskarshamn.
Skogskyrkogården i Mönsterås har en fri utformning där ytor för gravsättningar tagits upp i tallskogen i form av gläntor. Man har också valt att kalla områdena just gläntor i stället för gravkvarter. Under senare år har nya gläntor, främst för urngravar, ställts i ordning. År 2002 uppläts en av gläntorna för kistgravar till muslimsk begravningsplats.
Mönsterås skogskyrkogård är en av få helt nyanlagda kyrkogårdar i Kalmar län sedan 1940- talet. De övriga är Emmaboda kyrkogård från 1941, Rälla begravningsplats 1943, Kråksmåla nya kyrkogård 1953 och Örsjö nya kyrkogård 1982. I länet finns ett mindre antal skogskyrkogårdar t.ex. Nybro och Bockara kyrkogårdar vilka båda anlades på 1930-talet. Liksom på Skogskyrkogården i Mönsterås har man där tagit tillvara på platsens förutsättningar och det inhemska växtmaterialet. De äldre skogskyrkogårdarna är dock snarast en blandning av det tidiga 1900-talets klassicistiska kyrkogårdar med raka gångsystem och gravkvarteren utlagda i ett rutmönster. Skogskyrkogården i Mönsterås har en betydligt friare utformning. Området har kvar sin topografi och gångar och gläntor för gravsättningar har anpassats efter detta. Platsen skiljs från omgivningarna genom att den är omgärdad, men terrängen, tallskog med en frodig matta av blåbärsris, ser likadan ut på båda sidor om omgärdningarna. Skogskyrkogårdar introducerades i Sverige i och med byggandet av Skogskyrkogården i Enskede. Denna ritades av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. De båda arkitekternas ambition när det gällde landskapets utformning var att göra så lite som möjligt. Gångar, terrasser m.m skulle understryka det naturliga landskapet, inte behärska det. Man använde sig också av ett nordiskt växtmaterial med mycket tall och björk. De här tankarna förefaller ha varit vägledande även när man ritade Skogskyrkogården i Mönsterås. En eftergift mot dagens krav på tillgänglighet är de asfalterade gångarna som bryter mot det i övrigt naturliga intrycket.
Johnsson, Magdalena. (2007). Skogskykogården. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Begravningsplats, Kyrkogård
Öppna på kartan Fler i kategorin