Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
Privata begravningsplatser finns på flera platser i Sverige. I Kalmar län finns ytterligare två, nämligen den i Korpemåla i Ålems socken från 1920-talet och familjen von Knorrings gravplats på gården Forsby i Västra Eds socken från 1700-talets andra hälft. Av dessa tre är Rälla den sist anlagda. Att anlägga en privat begravningsplats kan vara ett sätt att manifestera sin släkt. Det kan också tolkas som att man inte delat de uppfattningar som kyrkan eller den dåvarande prästen i församlingen gett uttryck för. Ett tredje alternativ är naturligtvis att den plats man valt ut har en särskild innebörd eller är vackert belägen. Vad som drev godsägare Emil Persson att anlägga en egen begravningsplats har inom ramen för detta arbete inte kunnat undersökas närmare.
Begravningsplatsen i Rälla har hämtat inspiration från den typiska skogskyrkogården. Samtidigt har man byggt en portal som till sitt utförande knyter an till de stigluckor som har funnits vid flera av de öländska kyrkogårdarna och i en del fall ännu finns kvar. Anläggningen blickar därmed både framåt och bakåt. Under 1990-talet tillkom församlingens minneslund i anslutning till begravningsplatsen vilket gör att Svenska kyrkans verksamhet knutits närmare till platsen.
För såväl den enskilda begravningsplatsen som minneslunden är tallskogen och känslan av att bara små gläntor har röjts fram mycket viktig. Begravningsplatsen har anpassats till skogen och inte tvärt om.
Sammanfattningsvis:
• Rälla begravningsplats är en av tre enskilda begravningsplatser i Kalmar län. • Kopplingen till Rälla gård och den omgivande tallskogen är viktiga för förståelsen och upplevelsen av begravningsplatsen.
Inventeringsår (2007)
Anläggningen består av en begravningsplats utan kyrkobyggnad.
Beskrivning av begravningsplatsen.
Allmän karaktär
Begravningsplatsen Rälla Tall ligger på en kulle i tallskogen. På kullens topp har en del av tallskogen huggits ned och en yta hägnats in med en hög mur. Omgärdningen följer kullens topografi vilket gör att begravningsplatsen är närmast oval till formen. Marken är beväxt med gräs. Till begravningsplatsen kommer man via en stig från öster. Platsen ligger precis vid landborgen vilket gör att marken öster om begravningsplatsen sluttar brant nedåt. Nedanför kullen mot söder ligger minneslunden. In till minneslunden leder en slingrande stig från väster. Utmed stigen har tallskogen glesats ut något och marken såtts in med gräsmatta. Nära landborgskanten finns en minnesplats utmärkt med ett stort träkors och en plats för blommor och ljus.
Omgärdning
Den enskilda begravningsplatsen omgärdas av en drygt en meter hög mur av fältsten murad med cement. Området kring begravningsplatsen och minneslunden är markerat med hjälp av låga, mörka trästolpar som står glest utplacerade i en rektangel.
Ingångar
Ett murat valv av kalksten i stil med äldre tiders stigluckor markerar ingången till den enskilda begravningsplatsen. Porten består av en tjärad trägrind.
Till minneslunden finns ingen markerad ingång med portar eller stolpar.
Vegetation
På begravningsplatsen och minneslunden växer tallskog av strandskogskaraktär. Marken är sandig men här växer en del gräs och mossa. På båda sidor om vägen som leder in i minneslunden är gräsmatta anlagd. Inom begravningsplatsen växer en del murgröna.
Gångsystem
Genom området går flera gångar som närmast har karaktären av skogsstigar. Gången in till minneslunden är belagda med fint grus.
Gravvårdstyper
Inom begravningsplatsen finns en stående gravvård i form av en natursten. Det finns också fem liggande rektangulära gravvårdar. Alla dessa fem liggande vårdar har gravplatsen omgärdad av stenram av kantställda kalkstenskivor.
Minneslund
Minneslunden markeras av ett stort tjärat träkors. Runt korset finns en ställning av plåt och en yta med öppen jord för blomvaser och gravljus.
Inventeringsår 2016
I Högsrums socken finns kyrkogård i anslutning till kyrkan. Denna kyrkogård har liksom kyrkan anor sedan tidig medeltid. År 1932 gavs tillstånd för godsägare Emil Persson, Rälla gård, att anlägga en enskild begravningsplats i socknen. Platsen, ett 50m² stort område under Rälla gård på landborgen mot Kalmarsund, avstyckades 1936. Den inhägnades och försågs med grindar som ritades av länsarkitekten Åke Strindberg. Högsrums församling åtog sig att sköta platsen. Som ersättning för detta fick man fastigheterna Rälla Tall 1:39 och 1:40, mark som skulle kunna användas för att utvidga kyrkogården i Högsrum. Den första begravningen gjordes 1943 då Emil Persson avled.
Godsägare Emil Persson köpte Rälla gård under första världskriget. En stor del av tallskogen hade till följd av goda timmerpriser under krigets högkonjunktur avverkats. Emil Persson genomförde, när han övertog gården, omfattande nyplanteringar. Det var också han som upplöste herrgårdslantbruket på Rälla gård genom att sälja det mesta av jorden, såväl åker som skogsmark.
Enskilda begravningsplatser finns runt om i Sverige men är inte allmänt förekommande. Ofta finns de i anslutning till ett större gods. Fram till 1990 kunde trossamfund som inte tillhörde Svenska kyrkan och enskilda personer få anlägga begravningsplats om det hade ordnats för förvaring av stoft eller aska. Efter 1990 är det inte längre tillåtet för enskilda att anlägga begravningsplats. Man får dock fortfarande begrava på äldre enskilda begravningsplatser och, om tillståndet getts före 1990, kan man få iordningställa en ny anläggning. I Kalmar län finns förutom Rälla också en enskild gravplats i Korpemåla, Ålems socken samt familjen von Knorrings gravplats på Forsby i Västra Eds socken.
Anledningarna till att man väljer att anlägga en enskild begravningsplats kan skifta. När det gäller begravningsplatsen vid Forsby ska den ha uppkommit p g a meningsskiljaktigheter mellan den dåvarande ägaren på Forsby och prästen i socknen. En viktig anledning för adliga familjer och ägare av stora gods har varit att manifestera släktens framgång. Man skiljer ut sig och vill därmed inte heller vila på kyrkogården som alla andra. En tredje anledning till att anlägga en enskild begravningsplats är att man tycker om platsen. Den ligger vackert eller är belägen på marker där man verkat. Vilken av dessa orsaker som varit avgörande då godsägare Emil Persson valde att anlägga begravningsplatsen i Rälla är inte känt. Begravningsplatsen är anlagd i en tid när nya idéer om hur våra kyrkogårdar borde se ut tog form. Anläggandet av Skogskyrkogården i Enskede utanför Stockholm på 1920-talet hade skapat en ny anläggningsform som bättre än tidigare tog tillvara platsen naturliga förutsättningar. Man satsade också på inhemska buskar och träd. Båda dessa utgångspunkter verkar man ha haft med sig då begravningsplatsen vid Rälla anlades. Den portal som leder in till begravningsplatsen har likheter med murade stigluckor från 1600-1700-talen som finns vid några av de öländska kyrkogårdarna t ex vid Källa gamla kyrkogård och Föra kyrka. Kanske ville man på det här sättet skapa en koppling till de äldre kyrkogårdarna.
I anslutning till begravningsplatsen vid Rälla finns sedan 1990-talet Högserums sockens minneslund.
ARKIV OCH LITTERATUR
Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet
Kalmar läns museums topografiska arkiv
Lantmäteriet
Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992
Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985
Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972
Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996
Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se
Jonsson, Magdalena. (2006). Rälla begravningsplats. Rälla begravningsplats
Högsrums församling, Växjö stift, Kalmar län
Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/
begravningsplatser i Växjö stift 2007
Magdalena Jonsson
Kyrkoantikvariska rapporter
Kalmar läns museum. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Begravningsplats
Öppna på kartan Fler i kategorin