Motivering (skydd): Alla byggnader vid Domkyrkoberget i Strängnäs som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde bör förklaras som statligt byggnadsminne. Den omkringliggande statligt ägda tomtmarken på Bispen 1 och Brokikaren 2 utgör en betydelsefull del i en sammanhållen miljö som kan tillskrivas synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Domkyrkan och gymnasiet, vars funktioner bestått in i modern tid, har under lång tid präglat platsen liksom staden i sin helhet. Miljön är kulturhistoriskt unik för riket vad gäller karaktär och bevarandegrad och illustrerar reformationen i Sverige som samhällshistoriskt brytningsskede. In i nutid präglas området av stiftsfunktionen och gymnasieverksamheten som pågått sedan medeltid respektive 1600-tal. Roggeborgen representerar det kyrkliga frälsets livsmiljö under medeltiden och är även en exponent för gymnasieväsendets uppkomst i landet på 1620-talet. Paulinska huset är ett av få bevarade exempel i landet på profana byggnader från medeltiden. Byggnadsvolymen är i stort sett intakt från denna period vilket gör byggnaden unik i detta avseende. Gamla gymnastikhuset är uppfört 1852-1854 för gymnasiets elever och är Sveriges första uppförda ickemilitära gymnastikbyggnad. Den representerar vidare ett viktigt tidigt skede för idrottens utveckling i Sverige. Rektorsgården är belägen på en tomt med anor från medeltiden och speglar en funktionell kontinuitet på platsen som tidigare tjänstemannabostad till gymnasiet. Gamla biskopsgården, "Lyktan", med tomten utgjorde, enligt källor från 1600-talet, den medeltida platsen för domprostens gård. Senare kom byggnaden att användas som bostad för lektorer vid gymnasiet och anknytningen både till kyrka och till gymnasium, ger anläggningen ett högt samhällshistoriskt värde.
Källa: Framställning om sammanslagning och utökning av det statliga byggnadsminnet Domkyrkoberget i Strängnäs, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Kulturdepartementet, 2023-03-30. Dnr Ku2018/01936.
Inventeringsår 2023
Roggeborgen uppfördes i slutet av 1400-talet som biskopspalats. Den har fått sitt namn efter Konrad Rogge, som var biskop i Strängnäs 1479–1501. I byggnaden ingår delar av en ännu äldre byggnad.
Roggeborgen är ett tegelhus i tre våningar med inredd vind. Tegelfasaden är dekorerad med gesims, blinderingar, en ornerad portik och två trappgavlar med torn. Taket är ett högt sadeltak med fyra symmetriskt placerade skorstenar på nocken. Fönstren är fyrdelade, samt smala två- och tredelade i trappgavlarna och över portiken. Från biskopens bostadsvåning förde tidigare en trägång över till domkyrkans övre sakristia.
Efter reformationen tillhörde byggnaden kronan, som 1626 donerade den till Strängnäs gymnasium. Roggeborgen var gymnasiets och från 1850 läroverkets huvudbyggnad fram till 1935.
Byggnaden restaurerades 1864–65 efter ritningar av arkitekt P J Ekman, varvid bl a gavelröstet fick tinnar, fönstren gjordes större och en invändig gjutjärnstrappa byggdes. Rikssalen på andra våningen, som en tid fungerat som bibliotek, inreddes till bönsal.
Sedan 1968 nyttjas byggnaden som stiftsbibliotek med bokkonserveringslokaler i bottenvåningen.
KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1993-02-08
Nyckelord: Bostäder, Tjänstebostad
Öppna på kartan Fler i kategorin