Motivering (skydd): Alla byggnader vid Domkyrkoberget i Strängnäs som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde bör förklaras som statligt byggnadsminne. Den omkringliggande statligt ägda tomtmarken på Bispen 1 och Brokikaren 2 utgör en betydelsefull del i en sammanhållen miljö som kan tillskrivas synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Domkyrkan och gymnasiet, vars funktioner bestått in i modern tid, har under lång tid präglat platsen liksom staden i sin helhet. Miljön är kulturhistoriskt unik för riket vad gäller karaktär och bevarandegrad och illustrerar reformationen i Sverige som samhällshistoriskt brytningsskede. In i nutid präglas området av stiftsfunktionen och gymnasieverksamheten som pågått sedan medeltid respektive 1600-tal. Roggeborgen representerar det kyrkliga frälsets livsmiljö under medeltiden och är även en exponent för gymnasieväsendets uppkomst i landet på 1620-talet. Paulinska huset är ett av få bevarade exempel i landet på profana byggnader från medeltiden. Byggnadsvolymen är i stort sett intakt från denna period vilket gör byggnaden unik i detta avseende. Gamla gymnastikhuset är uppfört 1852-1854 för gymnasiets elever och är Sveriges första uppförda ickemilitära gymnastikbyggnad. Den representerar vidare ett viktigt tidigt skede för idrottens utveckling i Sverige. Rektorsgården är belägen på en tomt med anor från medeltiden och speglar en funktionell kontinuitet på platsen som tidigare tjänstemannabostad till gymnasiet. Gamla biskopsgården, "Lyktan", med tomten utgjorde, enligt källor från 1600-talet, den medeltida platsen för domprostens gård. Senare kom byggnaden att användas som bostad för lektorer vid gymnasiet och anknytningen både till kyrka och till gymnasium, ger anläggningen ett högt samhällshistoriskt värde.
Källa: Framställning om sammanslagning och utökning av det statliga byggnadsminnet Domkyrkoberget i Strängnäs, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Kulturdepartementet, 2023-03-30. Dnr Ku2018/01936.
Inventeringsår 2023
Gården var biskopsgård från 1594 till 1654, och disponerades sedan av gymnasiet. Biskopshuset revs 1713, men "Lyktan" sparades och användes under långa tider som lektorsbostad. Hur byggnaden fått sitt namn är ej bekant. Lyktan uppfördes troligen på 1600-talet över en befintlig källare från 1500-talet. Omkring 1830 påbyggdes huset med en våning. Invid Lyktan ligger "Biskopens trädgård" med medeltida anor.
Lyktan är en byggnad i två våningar av timmer, samt källare med tunnvalv av tegel på väggar av gråsten. Fasaden är av falufärgad stående lockpanel med fyrdelade och sexdelade fönster. Taket är ett tegeltäckt sadeltak. På gårdssidan finns en förstuga, ett trapphus och en överbyggnad till källarnedgången.
KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1993-02-08
Nyckelord: Bostäder, Tjänstebostad
Öppna på kartan Fler i kategorin