Motivering (skydd): Kulturhistorisk värdering
Minnesbyggnaden på Braheholmen är välbevarad från uppförandetiden, såväl
exteriört som interiört, avseende bl.a. den fasta inredningen och hålkälspanelen, och har därför ett stort byggnadshistoriskt värde. Tavlorna föreställande olika motiv med Ebba Brahe är också av stor betydelse för upplevelsen av byggnaden och dess värde. Att minnesbyggnaden kan kopplas så tydligt till en person som Ebba Brahe medför också att den har ett högt personhistoriskt värde. Den
medvetet estetiskt utformade interiören har samtidigt ett konstnärligt värde. Byggnaden tillhör som minnesbyggnad en mycket sällsynt byggnadskategori.
Detta sammantaget gör att Länsstyrelsen bedömer att anläggningen har ett
synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
Länsstyrelsens samlade bedömning
Minnesbyggnaden på Braheholmen utgör en anläggning med synnerligen höga
kulturhistoriska värden, varför Länsstyrelsen anser att byggnaden väl uppfyller kraven enligt 3 kap 1 § kulturmiljölagen och därmed bör förklaras som
byggnadsminne.
Inventeringsår (2016)
Minnesbyggnaden är kvadratiskt formad med putsade fasader avfärgade i en gul nyans. Byggnaden står på en grund av huggen granit. Väggarna är murade av
tegel med inslag av slagg. I varje fasad finns två höga spetsbågiga
fönsteröppningar med ljusgrå snickerier och bruna fönsterluckor. Det valmade taket är klätt med tvåkupigt tegel och nocken kröns av en putsad skorsten med utkragningar.
Byggnaden är indelad i en farstu, ett stort rum och två mindre förrum samt ett förvaringsutrymme. Huvudrummets väggar är putsade i en gul grundton med vit marmorering. I övergången mellan väggar och tak finns en dekorationsmålad
hålkälspanel. I huvudrummet finns tavlor föreställande olika scener ur de sägner som finns kring Ebba Brahe. Tavlorna tillkom troligtvis i samband med att
byggnaden uppfördes.
Den största tavlan föreställer en scen från bröllopet mellan Ebba Brahe och Jacob de la Gardie, så som sägnen berättar den; "då Gustav Il Adolf fick höra att hans älskade fröken Ebba Brahe skulle gifta sig med en annan, lämnade han det 30- åriga kriget åt sitt öde nere i Tyskland, red hem i sporrsträck och lät sin häst simma över Fläcksjön till Axolms säteri i Fläckebo där bröllopet skulle stå. Det gick fortare att simma än att ta båten. Tyvärr kom han för sent". Ebba Brahes giftemål med Jakob de la Gardie ägde dock rum i Stockholm. En annan av
målningarna visar Ebba Brahe granskandes en slottsritning. De övriga är
fantasiportträtt av Ebba Brahe, Jacob de la Gardie och Gustaf Il Adolf.
Tavlan över ingången visar hur Ebba Brahe mottar morgongåvan från Jacob de la Gardie (Runsa i Uppland i verkligheten). Medaljongerna som finns på var sin sida av dörren är porträtt av Ebba Brahe och Jacob de la Gardie.
I Runda rummet finns ett porträtt av Gustav Il Adolf. Under porträttet finns en inskription på latin: " Quo Iustior Alter Nec Pietate Fuit Nec Bello Major & Armis" (Ej var någon rättvisare än han och större i fromhet och krigiska bedrifter).
Nyckelord: Stadsrum, park och trädgård, Monument
Öppna på kartan Fler i kategorin