Motivering (skydd): Trots att alla byggnader är sentida rekonstruktioner, utgör kyrkomiljön ett gott exempel på 1700-talets kyrkomiljö i nordligaste Sverige, med tomtens
skogsprägel, den karaktäristiska klockstapeln, den timrade muren som fungerade som förvaringsplats för de döda under vintern och den timrade kyrkan med sin åttkantiga form. Kyrkan är en exponent för det tidiga 1900-talets återupprättande av ödekyrkorna.
Bärande karaktärsdrag
• Kyrkotomtens och närmiljöns skogskaraktär
• helhetsmiljöns ålderdomliga och helgjutna karaktär med nakna
timmerväggar i kombination med ett avancerat formspråk
• kyrkorummets rymd i kombination med spartansk enkelhet
• kontrasten mellan rummets ålderdomliga karaktär och inredningens
moderna drag & dimensioner
• inredningens färgsättning och ytbehandling som är typisk för 1970-talet
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Kyrkotomten omgärdas på tre sidor av en timrad bogårdsmur med
brädtak och enkla stigluckor av timmerbjälkar, med vackra
gallergrindar i trä. På den fjärde sidan löper ett enkelt, brunmålat
spjälstaket. En klockstapel av renässanstyp, på timrad bottenkub med
högt klockhus och karnisformade takfall, står väster om kyrkan.
Stapeln är rekonstruerad 1935. På kyrkotomten finns tre minnesstenar
och en liten, rödfärgad toalettbyggnad är insmugen bland tallarna nära
klockstapeln. Närmast kyrkan är marken gräsbevuxen.
Inventeringsår 2001
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Jokkmokks gamla kyrka uppfördes ursprungligen 1753. Åren 1888-1931 uthyrdes den som föreningslokal, för att sedan åter användas som gudstjänstrum. Efter den förödande branden 1972, återuppbyggdes kyrkan igen efter Herbert Juhlins ritningar.
Exteriört är kyrkan en rekonstruktion av sin föregångare, en liggtimrad, avlång oktogonal med valmat sadelak. Fasaderna är rödmålade och taket täckt med spån. De spröjsade fönstren är rundbågade med vita lister. En bogårdsmur, i stil med den som funnits på 1800-talet, byggdes runt kyrkan. Klockstapeln, som uppfördes 1935 väster om kyrkan, har en likadan utformning som dess föregångare från 1784.
Invändigt har kyrkan en modernare utformning i färgerna rött, gult och blått, som anspelar på Jokkmokks samedräkt. Kyrkorummet har bruna liggtimmerväggar, brädgolv och bänkar i öppna kvarter. Det välvda taket är klätt med ljust gråmålad träpanel.
Korset, ljuskronorna och psalmtavlan är tillverkade av virke från den eldhärjade kyrkan.
KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998
Inventeringsår 2016
Efter en brand på 1970-talet återuppbyggdes Jokkmokks `gamla´ kyrka, som
en kopia av 1753 års kyrka. 1700-talskyrkan var en av de många ödekyrkor som återupprättades under 1900-talets första årtionden, efter närmare ett halvt sekel som ödekyrka (föreningslokal).
År 1889 Ändring
Blåbandrörelsen tar över kyrkans nyttjanderätt.
År 1889 Rivning
Ansökan och tillstånd att få riva kyrkan
År 1930 Ändring
Kyrkan återtas av församlingen och restaureras.
År 1936 Nybyggnad
Nybyggnad - Klockstapeln återuppbyggs efter gamla ritningar
År 1971 Brand
Kyrkan totalförstörs i brand
År 1974 Nyanläggning - Inhägnad
Återuppbyggnad av bogårdsmuren av trä
År 1974 Nybyggnad
Nybyggnad - En rekonstruktion av kyrkan byggs upp
Vård- och underhållsplan Jokkmokks gamla kyrka Norrbottens län.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin