Motivering (skydd): Vansbro kyrka speglar den unga ortens tillkomst och utveckling. Kyrkobyggnaden är också representativ för en ny generation av kyrkor som tillkom mellan 1920- och 1940-talen, t.ex. Kvarnsvedens kyrka och Hagakyrkan i Borlänge, samt Fors kapell i Malung. Dessa förenar oftast traditionella inslag med nytänkande avseende t.ex. material och funktioner.
Vansbro kyrka är ett sent verk av den produktive Magnus Dahlander, vid tidpunkten länsarkitekt i Dalarna. Större delen av hans produktion präglas av jugend och nationalromantik men i Vansbro dominerar 1920-talets klassicism.
Kyrkan håller hög kvalité i sin arkitektoniska och konstnärliga utformning, såväl den ursprungliga gestaltningen som den senare förnyelsen. Församlingshemmet, ett verk av Hilding Lögdberg, har skickligt integrerats i miljön och underordnats kyrkan. Byggnaderna har skickligt inordnats i landskapet.
I samband med förnyelsen på 1980-talet ändrades väsentliga detaljer i Dahlanders verk. Astrid Theselius tillkomna färgval och konstnärliga utsmyckning är uppenbarligen influerade av de utsmyckningar som Pär Andersson några år tidigare skänkte den återuppbyggda Järna kyrka
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Den sammanhängande och arkitektoniskt planerade kyrkomiljön med kyrka, kyrkogård, församlingshem och detaljer i den yttre miljön.
• De bevarade delarna av Dahlanders skapelse, huvuddrag och detaljer är viktiga att slå vakt om • Kyrkans fasader var ursprungligen gråmålade, både för att harmoniera väl med de 1920- tals klassicistiska formerna och för att understryka kyrkans särställning i kontrast till den övriga bebyggelsen.
• Ursprungliga inventarier är av stort värde
• Församlingshemmets arkitektoniska utformning och karaktär håller hög klass
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Takryttare
Kyrkan är byggd i ett skepp, en rektangulär stolpkonstruktion på betongplintar. Ingången är förlagd till nordöstra fasadens norra del. Norra gaveln har en mindre tillbyggnad för dopplatsen, i en absid. Under västra delen av kyrkan finns en källarvåning för bisättningar, därför med inkörsport för katafalker.
En fyra meter bred gång av grå kalksten leder fram till huvudingången i nordost, med ett utbyggt, koppartäckt skärmtak, som vilar på två kolonner. Ingångsdörren är klädd med kvaderblock i trä. Kyrkans långväggar har indelats med strävpelare, uppsatta mellan fönsteröppningarna. Väggfält och pelare är klädda med bandsågad locklistpanel, sedan ombyggnaden 1980 målad med Falu rödfärg.
Källarvåningen är murad av lättbetongblock som putsats. Ingången i sydväst används huvudsakligen vid intagning av kistor. Den har ett stort skärmtak, täckt med kopparplåt. Dörrarna är också kopparbeslagna.
I långsidornas sex fönsteraxlar sitter vertikalt orienterade fönster, vars bågar spröjsats i vardera 32 rutor av gulskimrande nyantikglas. Den sydligaste fönsteraxeln är förskjuten i förhållande till övriga, tillkommen i samband med 1982-83 års ombyggnad. I norr finns sedan samma ombyggnad ett lunettfönster över förstukvistens tak. På motsvarande sida i väster, över slussen till församlingshemmet, finns ett mindre kvadratiskt fönster. På norra gavelns absid finns ett burspråk med glasmålningar. Ytterligare ett fönster med glasmålningar satt förut i korets gavelvägg, är numera överflyttat till församlingshemmet.
Det valmade sadeltaket kröns i mitten av en hög och smäcker takryttare som bär en tupp. Takryttaren fungerar även som ventilationsskorsten. Taket är numera täckt med svartmålad kopparplåt, var ursprungligen spåntäckt .
Kyrkans interiör har i ännu högre grad än exteriörerna förändrats vid 1980-talets förnyelse. Mycket av den fasta inredningen i 1920-talsklassicistisk stil finns visserligen kvar, men övergången från den förut dämpade färgsättningen till dagens livliga innebar ett radikalt brott. Mest förändrades koret som utvidgades genom borttagande av en tidigare sakristia i sydost.
Kyrkan förenades med församlingshemmet genom gångar i kyrkorummets nivå och i källaren.
Kyrkorummet före och efter 1982-83 års ombyggnad
Inredning och inventarier
Koret har i sin förnyade gestaltning fått golv i samma nivå som övriga kyrkorummet. I väggen bakom altaret finns fyra skjutbara väggpannåer, i kyrkoårets fyra färger. Altaret kröns av ett medeltida krucifix. Altarringen, med speglar och knäfall, är ursprunglig fast ommålad i Astrid Thselius starka färger. Hon målade även en altartavla som numera hänger på korets västra sida.
Predikstolen tillhör kyrkans ursprungliga inredning, är ritad av kyrkans arkitekt Magnus Dahlander. Ursprungligen var den uppsatt mot väggen men är nu fristående. Den har i detaljerna samma utformning som bänkarnas gavlar. Speglarna är smyckade med snidade symboler och med en bild av Ansgar, utförda av konstnären Arvid Backlund. Stolens baldakin kompletterades 1950 med en duva utförd av David Wretling.
De öppna kyrkobänkarna är besläktade med predikstolen. Flera bänkrader har avlägsnats närmast koret i samband med ombyggnaden. Predikstolens och bänkarnas nuvarande färgsättning är en följd av Theselius förnyelse.
Dopets absid domineras av tre glasmålningar av Yngve Lundström. Dopfunten är samtida med dopkoret och består av en piedestal i trä med dopskål av silver.
Kyrkorummet har en påkostad uppsättning av elektriska armaturer, som delvis kompletterats på senare tid. Värt att uppmärksamma är de specialtillverkade takkronorna i mässing, förmodligen ritade av Dahlander. De två kristallkronorna som hänger i koret är sena gåvor till kyrkan. Vägglampetterna uppsattes vid 1980-talets förnyelse.
Ursprungligen utrustades kyrkan med ett enkelt pedalharmonium som placerades på läktaren. Det ersattes 1953 av en dansk orgel om 16 stämmor, inbyggd i ett skåp.
Kyrkklockan hängde tidigare i klockstapeln vid skolan, där den provisoriska kyrkan var inhyst. Klockan, från 1912, flyttades till nya klockstapeln 1935 då nya kyrkan invigdes.
Fasadkulör: Röd
Byggnadsdel: Absid - Norr, Kor, Takryttare
Inventeringsår 2015
Vansbro var fram till slutet av 1800-talet endast en passage över Vanåns utflöde i Dalälven. Där fanns färjeläge bebyggt med enstaka stugor. Under delar av året fanns även en fast bro. Decennierna runt 1900 utvecklades området väster om ån till en viktig järnvägsknut. Den expansiva orten lockade nya företag till etablering, däribland flera sågverk. Järna sockens närings- och befolkningscentrum försköts från Myrbackabygden till Vansbro.
Behovet av kyrka och kyrkogård i det nya samhället blev snart påtagliga. Redan 1902 inrättades en prästtjänst men befolkningen fick länge nöja sig med provisoriska gudstjänstlokaler, som missionshus och skola.
Efter många års överläggningar valdes ett område avsides, skilt från ortens centrum, intill Vanåns östra strand. Kyrkogården invigdes 1933. Samma år beslöts att uppföra kyrkan på motstående sida om förbipasserande väg. Två år senare stod kyrkan färdig, byggd efter ritningar av länsarkitekt Magnus Dahlander. För inredningen svarade Johan Alm. Kyrkan präglades delvis, i synnerhet invändigt, av 1920-talsklassicism, men inspiration hämtades också från 1600-talets timrade kapell i Bergslagen och annorstädes. Fasaderna var ursprungligen gråmålade och taket täckt med spån. Den inre färgsättningen hölls i dämpade kulörer.
Kyrkan och kyrkomiljön genomgick 1983 en genomgripande förnyelse. Kyrkan tillbyggdes med församlingshem och pastorsexpedition, samtidigt som den förnyades både in- och utvändigt. Ombyggnadsarkitekt var Hilding Lögdberg och för den konstnärliga utsmyckningen svarade Astrid Theselius.
I samband med förnyelsen övermålades kyrkans grå fasader för att samstämma med församlingshemmets färgsättning i falurött. Detsamma gällde spåntaket som ersattes med kopparplåt. Invändigt ändrades den förut dämpade färgsättningen till en betydligt kraftfullare.
Källor och litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Dalarnas kyrkor i ord och bild, Västerås 1996 Illerstad, I: Nya svenska kyrkor I. Riksantikvarieämbetet rapport 1990:2
Nyberg, Emanuel: Fädernas kyrka – Kring fyra stiftstempel: Husby kyrka, Nora kyrka, Vansbro kapell, Västerfärnebo kyrka/Julbok för Västerås stift 1935, s 5-73/
År 1934-1935 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrka timrades på tomt väster om den året innan invigda begravningsplatsen. Fasaderna kläddes med locklistpanel som målades med ljus oljefärg. Fönstren målades med mörk oljefärg. Det valmade taket täcktes med spån
Klockan flyttas från skolan till nya klockstapeln
Kyrkan invigdes den 28 juli 1935 av biskop Einar Billing.
Arkitekt Magnus Dahlander
Byggmästare P J Svan
Målarmästare Johan Alm
Glaskonstnär Yngve Lundström
Arkitekt: Magnus Dahlander
Konstnär - Dekormålare: Yngve Lundström
År 1953 Fast inredning - orgel
Pedalharmoniet ersätts med en dansk orgel om 16 stämmor
År 1982-1983 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Ombyggnad
Kyrkans interiör har i ännu högre grad än exteriörerna förändrats vid 1980-talets förnyelse. Mycket av den fasta inredningen i 1920-talsklassicistisk stil finns visserligen kvar, men övergången från den förut dämpade färgsättningen till dagens livliga innebar ett radikalt brott. Mest förändrades koret som utvidgades genom borttagande av en tidigare sakristia i sydost.
Kyrkan förenades med församlingshemmet genom gångar i kyrkorummets nivå och i källaren.
Arkitekt Hilding Lögberg
Konstnär Astrid Theselius
Konstnär: Astrid Theselius
Arkitekt: Hilding Lögdberg
År 2001 Teknisk installation
Nytt belysningssystem
Värmesystemet förnyades
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Illerstad, Lennart. (1990). Nya svenska kyrkor, Del I, Svealand. ISBN: 91-7192-781-6
Ahlberg, H. (1996). Dalarnas kyrkor i ord och bild. Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.. ISBN: .
Nyberg, Emanuel. (1935). Fädernas kyrka – Kring fyra stiftstempel: Husby kyrka, Nora kyrka, Vansbro kapell, Västerfärnebo kyrka. Nyberg, Emanuel: Fädernas kyrka – Kring fyra stiftstempel: Husby kyrka, Nora kyrka, Vansbro kapell, Västerfärnebo kyrka/Julbok för Västerås stift 1935, s 5-73/
. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Dahlander,Magnus:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin