Motivering (skydd): Malungs anrika och till stora delar medeltida kyrka är den enda av den karaktären i Västerdalarna. Byggnadsetappernas kronologi är inte helt fastställd. Den äldsta delen av kyrkan byggdes av sandsten troligen redan i början av 1300-talet. Kyrkan bestod då endast av de två mellersta travéerna i nuvarande mittskeppet, vilka var ovälvda. På 1490-talet inleddes första eta-pen av en lång rad ombyggnader.
Ett avgörande ingrepp blev omvandlingen, på 1730-talet, till korskyrka. Även ett flertal omfattande renoveringar och restaureringar, från 1820- till 1990-talen har inverkat på förhållandena och kyrkans nuvarande karaktär, såväl utvändigt som invändigt.
Utvändigt präglas kyrkans främst av 1700- och 1800-talens åtgärder. Plan, takform, tornets förhöjning, korform, fönsteröppningar, puts och färgsättning är följden av förändringar utförda under perioden. Särskilt framträdande är kyrkans korsplan och de högresta valmade taken, en följd av ombyggnaden på 1730-talet. Tornhuven med lökkupol och lanternin är resultatet av 1820-talets åtgärder men lanterninens spira tillfördes under 1950-talets omfattande renovering.
Invändigt präglas kyrkan främst av 1950-talets renovering och restaurering, delvis även av 1990-talets ändringar. Den medeltida karaktären framträder främst i långhusets välvning och murverk.
Även själva kyrkomiljön har genomgått påtagliga förändringar, i synnerhet under 1700-och 1800 talen. Bl.a. flyttades den närliggande prästgårdsanläggningen. Bårhus, benhus samt bogårdsmur och stigluckor har rivits, liksom ett flertal andra byggnader. Omvandlingen av prästgården och tillkomsten av nya kyrkogården har också inverkat på kyrkans omgivning.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Byggnadens medeltida delar, murverk och valv som utgör kyrkans kärna; som oersättligt dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick
• Kyrkans yttre karaktär som domineras av 1700-talets ombyggnationer
• Inredningar med stort konsthistoriskt och hantverkshistoriskt värde som vittnar om förändringsfaser i kyrkorummet; i synnerhet predikstolen från 1686 och altaruppsatsen från 1782 • Kyrkplatsen och kyrkobyggnaden har en långvarig och anrik historia. Spår efter de talrika förändringarna kan avläsas i såväl byggnaden som i miljön
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
Kyrkans nuvarande korsformiga plan är resultatet av flera byggnadsetapper. Sin medeltida plan och karaktär behöll kyrkan i stort fram till 1730-talet då korsarmarna och det högresta taket tillkom. Därefter genomfördes en rad till- och ombyggnader som förändrat byggnadens egenskaper och karaktär. Dessa har berört bl.a. koret, fönsteröppningarna, tornöverbyggnaden och sakristian.
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus som avslutas i väster med torn och i öster med tresidigt kor. Långhuset har tillbyggda korsarmar. Sakristian (1959) är uppförd i vinkel mot norra korsarmens östra mur och långhusets norra mur.
Kyrkan har ingångar i väster genom tornet samt i korsarmarnas gavlar, i söder och i norr. Tornets övre kammare nås genom en inmurad trappa förlagd i hörnet av norra korsarmen och tornet, där trappans ytterdörr finns. Sakristian har en ingång i sin östra vägg.
Utvändigt är kyrkans murar slätputsade och vitavfärgade, ett utförande som infördes på 1880-talet. Byggnaden vitlimmades på 1820-talet (enligt Tapper). Innan dess blottades murarnas material helt; sandsten, gråsten, tegel och fogar var synliga. Takfot och hörn är likaväl slätputsade men markeras med svagt framskjutna partier. Grundens utförande, med beklädnad av huggen röd granit, tillfördes på 1880-talet.
Långhuset och korsarmarna har branta valmade sadeltak med spåntäckning. Östra taknocken, över koret, kröns av ett smitt kors med krans medan södra och norra korsarmarnas nock kröns av kulkors. Sakristian har pulpettak med täckning av kopparplåt. Tornet fick på 1820-talet lökkupol med torntak i underdel samt inglasad lanternin som kröning. Nuvarande spira som kröner lanterninen tillkom på 1950-talet, den avslutas med ett förgyllt kors på klot. Tornets täcks av kopparplåt.
Kyrkans fönster har förstorats och ändrats i flera omgångar, senast på 1880-talet. Kyrkans nuvarande fönstertyp är troligen från denna period. Fönstren är rundbågiga med två eller tre lufter och träspröjsning. Några mindre och avvikande fönstertyper förekommer i sakristian. Samtliga fönstersnickerier är gråmålade.
Kyrkporten i tornets västra fasad, härstammar troligen från 1700-talet, men breddades och omformades på 1950-talet. Den fick då även nya dörrar, samtidigt som samtliga övriga dörr-öppningar i kyrkan. Samtliga dörrar har stående spåntade brädor. Portalerna har ovanför dörrarna ett högt rundbågigt fönster i samma bredd som dörröppningen. Vid 1990-talets restaurering upptäcktes i södra sidan en igensatt dörr till koret.
Tornets och långhusets travéer har stjärnvalv, s.k. Sturevalv, med kraftiga ribbor; korsarmarna har enkla tunnvalv och korpartiet ett hjälmvalv. Stjärnvalvens ribbor är oputsade och bär delvis rödmålad dekor. Kapporna smyckades på 1490-talet med målningar i samband med välvning-en, men de är numera slätputsade och avfärgade i vitt. Även kyrkorummets övriga ytor är vitputsade.
Västra läktaren, tillika orgelläktare, under tornets valv avlägsnades på 1950-talet. Den ersattes med nya läktare i korsarmarna. Läktarna fick fasta bänkar och norra läktaren så småningom även orgel. Under norra läktaren inreddes, på 1990-talet, ett samlingsrum samt toalett. Troligen har det förekommit en gapskulle, vars ursprung var senmedeltida, ovanför gamla sakristian. I samband med rivningen av denna påträffades i långhuset norra mur en murad båge som antyder detta.
Fönsternischerna har bänkar med skivor av polerad kalksten (1950-tal). Korfönstren med glasmålningar insattes 1915. Vid 1950-tals restaurering flyttades glasmålningarna till sidfönstren i koret och ersattes av fönster med antikglas.
Västra gaveln har ett tillbyggt vindfång med pardörrar. Ovanför har gaveln ett rosettfönster, glasmålningen är utförd på 1950-talet efter en förlaga av Jan Brazda. Längs med gavelns mur, på båda sidor om vindfånget, är klädhyllor uppsatta.
Tegelgolvet i gångarna, har tegelstenar lagda på kant i fiskbenmönster. Det omlades på 1990-talet. Under bänkarna ligger brädgolv. Koret är förhöjt i ett steg och täckt, sedan 1950-talet, med polerad röd sandsten.
Nuvarande sakristia tillkom på 1950-talet då den gamla revs. Innerdörren med S:t Olof i järn-smide är utformad av Jerk Werkmäster. Under sakristian installerades samtidigt nya oljepan-nor, som numera kompletterats med värmepump.
Inredning och inventarier
Altaranordningen är utförd 1762, den återfick sin placering i samband med 1950-tals restaurering. Det var också i samband med detta som altarbordet av polerad röd sandsten tillkom. Altarbordet flyttades fram något på 1990-talet. Korets fasta altarring borttogs på 1990-talet och ersattes med lösa knäfall.
En skadad dopfunt av kalksten, av gotländskt ursprung, bevaras i södra korsarmen. Dopfunten är från 1200-talet och ger en antydan om nuvarande kyrkans eller dess föregångares ålder. Nuvarande stendopfunt, framför södra bänkkvarteret, är en gåva från 1915.
Predikstol tillkom 1686, som ersättare för en äldre från 1631. Möjligtvis kan delar (figurer) av den äldre ingå i denna. Numera saknar predikstolen ljudtak; bakom korgen hänger en ryggtavla. Predikstolen restaurerades på 1950-talet och trappan byggdes om. Järnljusstaken på predikstolen är ett genuint hantverk från 1600-talet.
Till kyrkans inventarier hör ett flertal träskulpturer från 1400- och 1500-talen, vars nuvarande placeringar är en följd av senaste restaureringen.
Kyrkan har fasta och öppna bänkar, fyra bänkkvarter i långhuset samt tre bänkrader i varje korsarm. Nuvarande bänkar härstammar från 1950-tals restaurering, de är uppsatta på trägolv och snarlika kyrkans 1700-tals bänkinredning som avlägsnades 1884. De främre bänkraderna, mot koret, avlägsnades i samband med åtgärderna på 1990-talet.
Kyrkans västra läktare revs på 1950-talet, för att frigöra valvet och visuellt öppna mittskeppet. Den ersattes med nya läktare som placerades i norra och södra korsarmarna. I samband med detta flyttades orgeln till norra läktaren. Inredningen under norra läktaren har tillkommit under 1990-talet.
Troligen saknade kyrkan orgel fram till 1884. Den första orgeln, tillverkad av Setterquist, var placerad på en numera borttagen läktare i väster. Den ombyggdes helt 1931, av samma före-tag. Dispositionen ändrades 1942 av A. Magnusson. På 1950-talet flyttades orgeln i samband med rivningen av västra läktaren. Nuvarande orgel på läktaren i norra korsarmen installerades 1976. Den är tillverkad i Danmark och har 38 stämmor och 2600 pipor.
Över mittgången hänger tre ljuskronor av mässing från 1600-talet. Ljusplåtarna av mässing är från 1700-talet och mässingslampetterna för stearinljus (10 st) från 1880-talets restaurering. Det förekommer även en del el-armaturer från 1950- och 1990-talen.
Kyrkans klockor anses vara av medeltida ursprung och är gjutna av malm. Lillklockan anges vara omgjuten 1554 och 1718. Storklockan är av medeltida ursprung men omgöts 1592 och 1846.
Övriga upplysningar
Plåtdörren som är uppsatt på södra fasaden, i höjd med koret, anges ha först tjänat som dörr till vapenhuset, från 1500-talet och tills detta revs (1730-tal) för att lämna plats åt södra kors-armen. Den kom sedan att återanvändas som ”brudport” i den södra sidan av koret tills den borttogs i samband med 1880-talets ombyggnad. Den såldes därefter men kunde återbördas till kyrkan på 1930-talet. Dörren anges härstamma från Hamars domkyrka som plundrades 1567.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2014)
Takstolarna i långhuset har inom ramen för projektet Medeltida taklag i Västmanland bedömts vara senmedeltida, eventuellt kring 1400‐1500‐tal. I tornet finns återanvänt timmar som troligen är tidig‐ eller högmedeltida. Spår tyder på att de har ingått i en timrad stomme.
Det medeltida taket över långhuset finns kvar under det nya från 1930‐talet. Nya högben lades utanpå yttertaket och bindbjälkarna stacks genom den gamla takytan genom uppsågade hål. Fyra olika utförade av de medeltida takstolarna men enligt två principer. Två varianter med saxkryss och hanbjälke samt två varianter med övre och nedre hanbjälke. Takstolarna har kraftiga deformationer och förstärkningsåtgärder har vidtagits genom åren. (Medeltida takstolar i Dalarnas kyrkor, Blomberg och Linscott 1993)
Det finns ett stort antal sprätthuggen taktro, skavt längst i väster på lite bevarad taktro från tiden innan tornet byggdes. Knäbockarna på samma plats förefaller vara yngre.
Tornets återanvända timmer/bjälkar är sprätthuggna. Fyra av dem håller en bredd av ca 170 mm, varierande höjd. Två av dem har ett gradspår i vardera ände med en rak och en lutande sida. Det finns ett antal rektangulära tapphål både genomgående och ej genomgående. Minst ett av dem har tydliga ritsar i hålets båda ändar, utdragna på timrets ena eller båda bredsidor. I ett av hålen finns en ”plankdymling” kvar. Ett timmer har ett längsgående spår som först borrats och sedan huggits ur. Ett timmer har flera snedfasade urtag i ena kanten. Ena av sidan av timret har skavd yta.
Det finns medeltida sprätthuggna brädor i torntrappan. Det finns en tvinnad björkslana, som ett rep, runt en medeltida hanbjälke i långhusets taklag. Den har använts vid resningen av takstolen. I samma takstol finns en träbit kvar som använts för att stabilisera takstolarna med varandra vid resningen. Äldre bevarade, inbyggda, stavspån har spår efter ytbearbetning med hyvel.
Inventeringsår 2015
Malung var länge en anhalt för pilgrimer som färdades längs Västerdalälven, till Nidaros i Norge. Det är möjligt att kyrkan har haft en föregångare i form av en träkyrka på platsen eller i en närliggande by, men troligast är att nuvarande byggnad är den ursprungliga. Kyrkans äldsta del byggdes av sandsten, troligen redan på 1200-talet eller i början av 1300-talet.
Kyrkobyggnaden bestod då endast av de två mellersta travéerna i nuvarande mittskeppet, vilka var ovälvda, samt av en liten sakristia uppförd i vinkel med norra långsidan. På 1490-talet inleddes en utvidgning av kyrkan mot väster (Ahlberg). Alla travéerna försågs samtidigt med valv och väggmålningar medan ingången på södra sidan tillbyggdes med vapenhus.
Tornet som är murat av gråsten anses ha tillkommit på 1560-talet, det var dock lägre än nuva-rande (Bonnier) och täcktes inledningsvis av ett enkelt sadeltak. Koret ombyggdes 1624, men i övrigt bestod kyrkans medeltida prägel och den rektangulära planen.
Under 1700-talet genomfördes omfattande arbeten och det är under denna period som kyrkan fick, i stort, sin nuvarande utformning. De båda korsarmarna uppfördes på 1730-talet och i samband med detta ombyggdes taken. Långhus och korsarmar fick högresta valmade tak. Tro-ligen samtidigt förhöjdes tornet. Det nuvarande koret stod klart 1749 och en ny sakristia 1757.
Även 1800-talet skulle lämna betydande spår, det var då som nuvarande tornöverbyggnad tillkom. Parallellt med uppförandet av tornkupolen, 1820, förstorades byggnadens fönster och hela kyrkan vitlimmades invändigt. Under 1880-talet genomgick kyrkan en omfattande re-staurering. Då revs större delen av den gamla inredningen, kvarstående delar målades över.
Under 1950-talet utfördes en betydande renovering av kyrkan, syftet var att återskapa kyrkans ålderdomliga karaktär. Bland annat berördes läktarna, golven, sakristian, koret, bänkarna, färgsättningen och tornets spira. Knapp femtio år senare genomfördes ytterligare en omfattande restaurering, som till stor del avsåg vård- och underhållsåtgärder men som i viss mån också medförde förändringar i inredningen. De medeltida skulpturerna omplacerades. De främsta bänkraderna samt altarringen togs bort, för att ge plats åt det nya flyttbara altarbordet. Ett samlingsrum inreddes också i norra korsarmen, under orgelläktaren.
Källor och litteratur
Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Bonnier, Ann Catherine. 2005. Anteckningar
Fotoalbum med kommentar om 1950-talets restaurering. Ligger framme i kyrkan Jerk Wermäster. 1977. Dalarnas museums småskrifter 14
Malungs kyrka. Dokumentation av tornets murverk i samband med omputsning 1999:6 Malungs kyrka, Inre restaurering och ombyggnad, 1995. Antikvarisk rapport, Dalarnas muse-um (dnr:101/93). (Raä dnr:330-3494-1994)
Malung, ur en sockens historia. 1971-1977
Sjögren, J. 1950. Kyrkor och kapell i Malung.
Sjögren, J. 1952. Orgelverken i Västerås stift.
Tapper, Håkan. 2001. Malungs kyrka. Kyrkobeskrivning
År 1200-1299 Nybyggnad
Den äldsta delen av kyrkan uppförs
År 1200-1319 Nybyggnad
Långhus
År 1490-1999 Ändring
Ändring - För alla tillbyggnader, ombyggnationer och ändringar i kyrkans historia se bifogad PDF-fil.
Se också händelser på anläggningsnivå.
Byggmästare: Anders Romberg
Arkitekt: Cyrillus Johansson
Arkitekt: Gustaf Berglund
Arkitekt: Jerk Werkmäster
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Holmin
Arkitekt: L.E. Halfvardsson
Sjögren, Josef. (1952). Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952. Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952. ISBN: .
Ahlberg, H. (1996). Dalarnas kyrkor i ord och bild. Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.. ISBN: .
Werkmäster, Jerk. (1977). Dalarnas museums småskrifter. . Jerk Werkmäster. 1977. Dalarnas museums småskrifter. . ISBN: .
(1999). Malungs kyrka. Dokumentation av tornets murverk i samband med omputsning. Malungs kyrka. Dokumentation av tornets murverk i samband med omputsning 1999:6. ISBN: .
(1995). Malungs kyrka, Inre restaurering och ombyggnad. Malungs kyrka, Inre restaurering och ombyggnad, 1995. Antikvarisk rapport, Dalarnas museum (dnr:101/93). (Raä dnr:330-3494-1994). ISBN: .
Malung, ur en sockens historia.. Malung, ur en sockens historia. 1971-1977. ISBN: .
Sjögren, J. (1950). Kyrkor och kapell i Malung.. Sjögren, J. 1950. Kyrkor och kapell i Malung.. ISBN: .
Tapper, Håkan. (2001). Malungs kyrka. Kyrkobeskrivning. Tapper, Håkan. 2001. Malungs kyrka. Kyrkobeskrivning. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin