Motivering (skydd): Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna.
Nora kyrka är av medeltida ursprung men om- och tillbyggdes grundligt 1783-86. Merparten av medeltidskyrkan revs under denna period och istället uppfördes en hallkyrka i sten med västtorn. Medeltida murverk är bevarade i kyrkans syd- och östmurar. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med ett vapenhus i väst och sakristia i öst samt en för tiden karaktäristisk lanternin med ett karnisformat tak. Kyrkan som är vitputsad har idag kvar en tydlig 1700-tals karaktär trots att den genomgått ett flertal renoveringsperioder under 1900-talet.
Interiören uppvisar stilinslag från olika perioder där det mest iögonfallande är de framtagna kalkmålningarna i det sydöstra hörnet. Interiören utmärks även av långhusets tunnvalv och dess nyklassicistiska karaktär med inslag av dekorativa stuckornament i jugendstil. I den i övrigt stilrena och enkla kyrkan utmärker sig likaså altarmålningarna, predikstolen samt den medeltida dopfunten. På västläktaren återfinns orgeln från 1968 som väl harmonierar med det övriga kyrkorummet och därför är en god representant från 1960-talets renovering. Målning-arna på läktarbarriären föreställande apostlar och profeter, utförda 1751 är en viktig bevarad detalj från det äldre kyrkorummet. Trots att interiören företräds av skilda konststilar från medeltid, 1700-, 1800- och 1900-talen förefallet kyrkorummet både harmoniskt, stilrent och stilmässigt väl sammanhållet.
Vid kyrkoanläggningen finns flera av de viktiga sockenfunktionerna bevarade. Kyrkomiljön karaktäriseras av den lummiga kyrkogården där allén samt de åtta pilastrarna norr om kyrkan är ett viktigt inslag. Likaså utgör kapellet från 1958 ett viktigt inslag i den äldre miljön.
• Kyrkans bevarade medeltida murverk samt den medeltida dopfunten utgör omistliga historiska dokument på grund av sin ålder.
• De äldre kalkmålningarna i kyrkorummets sydöstra hörn är även de på grund av sin ålder omistliga historiska dokument men även betydelsefulla för upplevelsen av kyr-korummet och dess historia.
• Altaruppsatsen samt predikstolen är även de viktiga dokument då de ursprungligen varit uppförda som en altarpredikstol. Målningarna med skenperspektiv föreställande draperi och kolonner är uppförda direkt på muren.
• Orgelläktaren och den moderna orgeln är två viktiga inslag från sina respektive tids-perioder och är karaktärsskapande element för kyrkorummet.
• Kyrkogården karaktäriseras av stenmuren, pilastrarna, allén och dess lummiga och gröna karaktär. Likaså inger och det moderna kapellet i öst samt gravhällarna vid långhusets sydfasad förståelse för kyrkans historiska kontinuitet.
Inventeringsår (1999)
Byggnadsdel (1999): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Nora kyrka är en vitputsad stenkyrka med ett rektangulärt långhus samt en rektangulär sak-ristia i öster och ett vapenhus i väst. Kyrkan har en för tiden typisk lanterninhuv med tätspröj-sade fönster och ett karnisformat tak. Långhuset har ett kopparbeklätt mansardtak med en takryttare över den östra gavelspetsen. Takryttaren tillkom 1911 och innehåller en skorsten. Sakristian har ett brutet kopparbeklätt pulpettak. Taken var ursprungligen klädda med hand-kluvet träspån som regelbundet tjärades. Koppartaken lades 1950.
Den östra gaveln på kyrkan hade innan 1911 haft ett brutet tak, men vid en omdragning av rökkanaler höjdes nocken och taket fick sitt nuvarande utseende. På denna gavel återfanns tidigare ett runt fönster som sattes igen 1911. Detta togs åter upp vid 1966 års renovering och en glasmålning sattes in, skapad av konstnären Per Lindblad från Gävle.
Kyrkans fasader genombryts av rundbågiga spröjsade fönster med gråmålade fönstersnicke-rier, fyra åt söder och fyra mot norr. Samtliga solbänkar är kopparbelagda. Mellan fönsterna återfinns två strävpelare som stöder kyrkorummets valv. På tornets västfasad är kyrkans entré belägen. Entrén har en målad dubbel träport samt en stentrappa, kompletterad med en modern handikappsramp i tryckimpregnerat trä. Kyrkan har tidigare haft entré mot söder vilken sattes igen 1911 då man istället öppnade en ny entré på långhuset norrfasad. Denna ersattes under 1960-talet med ett fönster. I dag har kyrkan enbart entréer i väst samt på sakristians norrfasad.
På tornets västfasad förekommer ett stort rundbågigt spröjsat fönster som sträcker sig över två våningsplan. Fönstret härrör troligtvis från renoveringen 1966. I den övre delen av tornet vid klockornas placering återfinns mot vartdera väderstreck ljudluckor av trä.
Sakristian har fönster på öst- och västfasaderna samt en personalingång i norr. En källarned-gång finns i öst uppförd i samband med 1911 års renovering.
Kyrkans interiör präglas av ett stort tegelmurat tunnvalv som sträcker sig över hela långhuset. Detta förstärks av gördelbågar som vilar på väggpilastrar vilka har dekorativa stuckornament i jugendstil. Stuckornamenten tillkom 1911. Kyrkans valv och samtliga väggar är vitkalkade förutom i kyrkorummets sydöstra hörn där de medeltida målningarna är framtagna samt i ko-ret där en målad altartavla och altaret återfinns. Runt altaret är en altarrundel placerad. På var-dera sida om altaret finns två dörrar vilka båda leder till sakristian. Dörrarna krönts av deko-rativa överstycken. Predikstolen, som består av en korg från 1780-talet samt en baldakin från 1806, är placerad vid nordfasaden dit den flyttades 1966.
I Nora kyrka uppfördes 1806 en s k altarpredikstol, det vill säga en predikstol placerad över altaret och med en direktingång från sakristian. Denna bestod av en äldre predikstol samt en målning föreställande Korsfästelsen målad av O Arenius upphängd inom ett skenperspektiv föreställande ett draperi och ett par kolonner med ett bjälklag. Vid 1960 talets renovering flyttas dock predikstolen till nordväggen och kompletterades med en tidstypiska trappa i trä och stål. Denna kläddes in i trä 1996. Likaså togs dess originalfärger fram. Altarparitet omgestaltades genom att ett nytt altare muras, målningen av O Arenius sänks och kompletteras med ett överstycke av trä samt en sockel med metallbroderier komponerat av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse, utfört av Libraria.
Kyrkorummet domineras av den slutna bänkinredningen uppförd i två kvarter samt en rad i södra koret. Bänkinredningen renoverades 1966. Gavelstyckena är grönmålade med spegeln i ljusare nyans. Invändigt är bänkinredningen målad i en gulbrun kulör och bänkarna har stop-pade sitsar klädda i blått tyg. I bänkkvarteren trägolv lades in 1911. De stora gravstenar som tidigare fanns i kyrkans golv avlägsnades vid denna tid och det är troligtvis dessa hällar som idag är belägna på kyrkogården utefter södra långhuset. I övrigt består kyrkans golv av blank-polerad kalksten, som i koret är upphöjt i två trappsteg. Stengolvet lades in vid 1966 års reno-vering.
Mot väst finns orgelläktaren som kan nås via en trappa i kyrkorummet, upptagen 1994. Ursprungligen fanns här två läktare över varandra där orgeln var placerad på den övre. Den övre läktaren revs 1911 och orgeln flyttades till den nedre. På läktaren finns idag en orgel som byggdes 1966-1968. Orgelläktaren är målad i en grön nyans och på läktarbarriären finns 22 målningar föreställande apostlar och profeter. Dessa är utförda 1751 av målaren Johan Winge från Gävle. Målningarna har tidigare varit övertäckta men har tagits fram efter 1997. Via orgelläktaren nås även de i tornet belägna rummen i två våningar. Här återfinns ett litet sam-lingsrum med tillhörande pentry och toalett samt en våning upp ett förrådsrum där delar av kyrkans arkivalier förvaras. Via detta rum kan man genom trappa och stege nå vinden och tornet.
Sakristian är inredd i en är modernare stil och här finns idag textilskåp, altare samt en sittgrupp i ljus ek, delvis från 1994-års renovering.
I vapenhusets entré har ett vindfång byggts under 1994. Detta är uppfört i glas och mässing. Vapenhuset är idag inredd till entré med kapprum, toalett samt hiss.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2004
Inventeringsår 2016
Nora kyrka har medeltida ursprung och den medeltida kyrkans syd- och östmurar återfinns i den nuvarande kyrkans sydöstra hörn. Litet är känt kring den medeltida kyrkans historia men några inventarier från 1200-talet, såsom dopfunt och ett krucifix, tyder på att en kyrka bör ha funnits i socknen under 1200-talets senare hälft. Vid renoveringen av kyrkan 1966 återfanns en vindskiva, som troligtvis härrör till den medeltida kyrkan och vars ornamentik tyder på det samma. Dendrokronologiska prover fastställer vindskivan till 1300-tal. Likaså blottades vid 1911 års och 1966 års restaureringar medeltidskyrkans grundmurar under den nuvarande kyrkans golv, vilken bekräftar att kyrkan överensstämmer med den bild som Olof Graus tecknat av kyrkan 1754 i texten ”Beskrifningar öfwer Wästmanland”. Denna teckning visar en sten-kyrka av för ärkestiftet vanlig typ, bestående av långhus och kor av samma bredd samt en sakristia vid korets nordvägg samt ett vapenhus utanför ingången i långhusets sydvägg. Taket var ett högt spånbelagt sadeltak. Klockstapeln som avbildas av Grau är troligtvis uppförd under 1600-talets första del.
Troligt är även att kyrkan under Jakob Ulfsons tid, 1470-1514, försågs med tegelvalv, ett över koret och ett över långhuset. Ungefär samtidigt bör kyrkan ha försetts med kalkmålningar, vars rester framtagits vid 1911 års restaurering. Fragmenten visar valvens form samt storlek på de pilastrar som bar upp valven samt en fönsternisch. Målningarna dateras till 1400-tal och tillägnas den så kallade Tierps-skolan. Kalkmålningarna konserverades 1911 av konservator
C L Lundin och 2003 av Misa Asp. Vid slutet av 1400-talet inköptes ett altarskåp med skulpturer samt ett triumfkrucifix. Under 1500-talet monterades fasta bänkar.
I början av 1700-talet förstorades några fönster i kyrkan för att 1758 bytas helt. 1734 togs en ingång upp i västgaveln. 1768 konstaterades att klockstapeln var i så dåligt skick att den togs ned och renoverades och återuppfördes på annan plats samma år. Under 1700-talet ökade befolkningen i Nora och behovet av en större kyrka blev påtagligt. Då kyrkans underhåll dessutom var kraftigt eftersatt ökade kraven på en ombyggnation. 1762 beslutades på socken-stämman om en nybyggnation och utvidgning av kyrkan skall genomföras.
Ombyggnationen av Nora kyrka genomfördes 1783. Merparten av medeltidskyrkan revs och endast det sydöstra hörnet bevarades i den mer än dubbelt så stora hallkyrka med västtorn som uppfördes. Kyrkan utvidgades till dubbla bredden och nästan till dubbla längden och försågs med ett tunnvalv av tegel. Ett torn uppfördes mot väster och en sakristia öster om koret. Den uppförda kyrkan ligger rätt nära Överintendentsämbetets godkända ritning från 1778 och kyrkans nuvarande utseende härrör i stort från denna radikala ombyggnad. De stora förändringar som därefter skett av Nora kyrka kan härledas till fyra renoveringsperioder under 1900-talet; 1911, 1950-51, 1966 samt 1994.
År 1200-1399 Nybyggnad
Medeltida inventarier så som en Maria-bild samt fragment av en dopfunt tyder på att det bör funnits en kyrka i socknen. Vid restaureringen 1966 fanns en vindskiva med reliefdekor av omisskännligt gotisk prägel. Dendrokronologiprover tagna på vindskivan tyder på att kyrkan sannolikt uppförts under 1300-talet.
År 1663 Fast inredning - orgel
En orgel anskaffas.
År 1685 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuts i Stockholm av Mikael Bader.
Klockgjutare: Mikael Bader
År 1707-1708 Fast inredning - orgel
En ny orgel byggs. Orgelbyggare är Isac Risberg.
Orgelbyggare: Isac Risberg
År 1751 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Johan Winges läktarmålningar målas.
Konstnär: Johan Winge
År 1758 Underhåll - fönster
En stor del av kyrkans fönster ”görs nya”.
År 1780 Fast inredning - predikstol
Tillverkningsår för predikstolens korg.
År 1780-1789 Fast inredning - orgel
Ny orgel byggs av orgelbyggaren N Söderström.
Orgelbyggare: Nils (Nicolaus) Söderström
År 1785 Fast inredning - orgel
Orgeln säljs till Vibo kyrka.
År 1823 Specifika inventarier - tornur
Kyrkan får sitt första tornur. Gåva från kamrer P Forsius på Andersbo.
År 1826 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjuts om av Samuel Christopher Grönwall i Stockholm.
Klockgjutare: Samuel Ch Grönwall
År 1868 Fast inredning - orgel
Orgel repareras av D Wallström.
År 1879 Teknisk installation - värme
2 gurneiska ugnar inköps.
År 1910 Ritning godkänd / bygglov
Ritningar kyrkans reparation blir fastställda av Kungl.Majt.
År 1911 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Genomgripande renovering av Nora kyrka efter förslag av arkitekten vid Överintendentsämbetet G A Nilsson
En källarvåning grävs under sakristian, plats för pannrum.
En ränna huggs i östgaveln, vari det muras en rökgång vilken leder till en skorsten belägen i en takryttare på taket. I samband med detta ändras även takfallet som tidigare varit brutet och som nu höjs. Ett rundfönster i östgaveln sätts i samband med detta igen.
Sydportalen sätts igen och en ny ingång tas upp i nordväggen.
Vid restaureringen av kyrkan 1911 påträffades spår av kalkmålningar samt en fönsternisch i korets sydöstra hörn. Fönsternischen är troligtvis den medeltida kyrkans östfönster. De medeltida målningarna friläggs och konserveras av konservator C L Lundin.
Tunnvalven inne i kyrkan förses koret med stuckdekorationer i jugendstil.
Den övre av de två västläktarna rivs och orgeln flyttades till den kvarvarande läktaren. På denna läktare återfinns målningar föreställande apostlar och profeter. Dessa är utförda år 1751 av målaren Johan Winge från Gävle. Läktarens fasadmålningar från 1751 ”bättras på”.
Reparationer av orgeln urförs av CR Löfander från Stockholm.
Alla inventarier renoveras. Målningen av bänkarna underkänns och får målas om vilket genomförs av målaren Boltzius från Gävle.
Trägolvet i kyrkan byts ut. Flera äldre gravstenar som var inlagda i gravar i kyrkan tas bort. Golvet rensas och jämnas med grus varefter en betongplatta gjuts över hela skeppets utrymme. Troligtvis är det i samband med detta som det medeltida grundmurarna blottas. På det gjutna golvet läggs ett spåntat trägolv vilket idag finns bevarat under bänkarna.
Hantverkare - Målare: Boltzius
Konservator: C L Lundin
Orgelbyggare: C R Löfander
Arkitekt: G. A. Nilsson
År 1912 Specifika inventarier - tornur
Kyrkuret repareras och justeras av urmakare Sahlberg i Gävle.
Urmakare: Sahlberg
År 1928-1929 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning införs.
År 1928 Teknisk installation - värme
Äldre varmluftsanläggning byts mot värmeledning med lågtrycksånga.
År 1938 Specifika inventarier - tornur
Nytt tornur monteras av Yngve Westerstrands urfabrik i Töreboda.
År 1943 Teknisk installation - värme
Ny värmepanna köps in.
År 1960-1966 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - En genomgripande renovering av kyrkan genomförs. Arkitekt är Ragnar Jonsson, konservator Alf Hedman. Byggnadsarbetena genomfördes av Anders Diös AB.
Konservator: Alf Hedman
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1968 Fast inredning - orgel
En ny orgel byggs på västläktaren. 26 stämmor fördelade på två manualer och pedaler. Orgeln är byggd av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstaden.
År 2001 Teknisk installation - värme
Byte av värmeanläggning till vattenburet uppvärmningssystem.
År 2002 Fast inredning - orgel
Orgel rengörs, justeras och stäms. Utförs av Grönlunds Orgelbyggeri AB.
År 2003 Konservatorsarbeten
Konservering, lagning och rengöring av medeltida kalkmålningarna. Utförs av konservator Misa Asp från Riksantikvarieämbetet.
Konservator: Misa Asp
Vård- och underhållsplan Nora kyrka Uppsala län.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin