Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
VITSANDS korsformade TRÄKYRKA är exteriört ett välbevarat exempel på en nyklassicistisk kyrka från 1820-talets början i det värmländska finnskogsområdet. Tornet är försett med en barockinspirerad lökkupol. Kyrkans nuvarande interiör präglas av en renovering 1937- 38 utförd efter förslag av arkitekten Bror Almqvist. Då tillkom bland annat inbyggnaderna bakom altaret och i korsarmarna, en ny altartavla anskaffades, predikstolens originalfärger togs fram och bänkar ommålades i en mörkare färgställning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - kyrkan och kyrkogården utgör en samlad miljö och speglar områdets expansion under 1800-talet - exteriören med korsform, vit panel, skiffertak, lökkupol och målade fönster är välbevarad sedan 1800-talets slut - kyrkorummet har en sammanhållen prägel av 1930-talets renovering
- orgelfasad och läktare i nyklassicistisk stil
- rester av herrskapsläktaren, bemålat fönsterglas samt tidigare väggbeklädnader bakom den östra inbyggnaden och i korsarmarna
- den gamla altartavlan med barockram samt predikstolen i plattskärningsteknik
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2004)
KYRKOMILJÖ: Kyrka ligger intill sjön Övre Brocken strax intill vägen mellan Torsby och Nyskoga. Kyrktrappan i torngaveln ligger mycket nära vägen. Prästgården ligger utom synhåll, väster om kyrkan och församlingshem och sockenstuga saknas. I kyrkoanläggningen ingår förutom kyrkan också en ekonombyggnad med personalrum och garage för kyrkogårdens skötsel.
KYRKOGÅRD: Kyrkogården är uppdelad i två separata begravningsplatser. Den gamla kyrkogården, vilken omger kyrkan, invigdes samtidigt med att den första gudstjänsten förrättades 1823. Kyrkogården skall ha utvidgats vid ett flertal tillfällen under 1800- och tidigt 1900-tal. Den nya kyrkogården tillkom 1923, och lades på andra sidan landvägen ca 100 m nordväst om kyrkan. Den har sedermera utvidgats allt efter behov, bland annat 1966. Allmänningen låg inom den nya kyrkogårdens nordvästra del och brukades som sådan fram till 1940-talet.
Kyrkan är belägen inom den gamla kyrkogårdens norra del. Kyrkogården sluttar svagt i sydostlig riktning ner mot sjön Brocken. Området är rektangulärt till formen med en nordsydlig utbredning. En stenmur som partiellt fungerar som stödmur kringgärdar kyrkogården och i söder finns också en granhäck. Platsens omgivningar består av äldre odlingsmark och gles bebyggelse i alla väderstreck samt av landsvägen som gränsar till den västra muren. Björk är det dominerande träslaget och återfinns invid muren runt hela kyrkogården. Björkar bildar också en nordsyd-gående allé utmed en av huvudgångarna. Kvartershäckarna är av måbär. Ett öppet grönområde finns söder om kyrkan. Samtliga gångvägar är grusade. Här finns två järnstaketinhägnade gravplatser. De intar framträdande platser intill kyrkan på ömse sidor om södra korsarmen. En av dem är den Lyrholmska familjegraven med bl. a. brukspatron Anders Lyrholm (1783-1854), drivande kraft bakom kyrkans uppförande. Ett femtontal grusgravar är bevarade och merparten av dem ligger tätt på rad längs den västra mursträckningen så att i stort sett halva denna sida upptas av grusgravar. Flertalet är omgärdade av stenramar och någon har stenstolpar och järnkätting. Söder om kyrkan på en öppen gräsbevuxen yta står 19 smidda järnkors från 1800-talets första hälft.
På den nya kyrkogården upptas hela den nordöstra sidan av en naturlig slänt där merparten av begravningsplatsen byggts i terrasser. 1966 års utvidgning ligger dock i stort sett på plan mark. Mellan finns trappsteg av grovt huggen natursten. Kyrkogårdsplanen är i det närmaste rektangulär och orienterar sig åt nordost-sydväst. Gravvårdarnas framsidor vetter genomgående mot nordost på nya kyrkogården. De äldre delarna och ett kort stycke utmed 1966 års utvidgnings östra gräns, begränsas av en granhäck. En stenmur vidtar runt nämnda utvidgning. Omgivningarna består av naturmark och äldre odlingsmark med gles bebyggelse. I nordost går landsvägen. Ett glest bestånd av björkar utmed kyrkogårdens gränser och en allé utmed huvudgången utgör de enda träden. Området upptas i övrigt av gräsbeklädda ytor. Samtliga gångvägar är asfalterade. Ett fåtal högresta gravvårdar på den högsta delen mitt emot allmänningen resta över hemmansägare och andra mer besuttna bryter mot den i övrigt dominerande bilden av enhetlig utformade gravvårdar. Allmänningen har alltjämt kvar något av sitt traditionella utseende. Längst upp på en avsats finns en minneslund. Längst ner mot vägen finns en öppen plats med ett stort rest träkors och ett vattenspel där andakter av olika slag hålls.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - VITSAND
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: -, år 1900: 2178, år 1995: 917
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Vitsands socken, i norra delen av Klarälvsdalen, avsöndrades från Fryksände 1822, varefter nuvarande kyrka uppfördes.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en udde med odlad mark i Övre Brocken norr om övre Fryken. En äldre träkyrka, eller möjligen ett pilgrimskapell, omtalas på en udde i Övre Brocken på Åsteby gårds ägor, några km söder om nuvarande kyrkplats.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga kyrkan uppfördes i liggtimmer, i huvudsak under åren 1822-23, och har korsformad plan; den östra korsarmen inrymmer även sakristia samt de södra och norra korsarmarna avdelat vapenhus respektive bisättningshus. Torn i väster.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - År 1833 brädfodrades exteriören och panelen rödströks sju år senare. Kyrkans yttre förändrades vid en genomgripande restaurering 1899; brädfodringen vitmålades och sadeltaken över långhus och korsarmar omlades med skiffer. Ingångar via tornets bottenvåning och på den södra korsarmsgaveln. Kyrkorummet täcks av ett brädtunnvalv. Vid ovannämnda restaurering företogs omfattande förändringar i interiören varvid innerväggarna panelades osv. Dess nuvarande karaktär präglas emellertid av den därpå följande restaureringen 1937-38, med Bror Almqvist som arkitekt, då inbyggnaderna bakom altaret och i korsarmarna tillkom och ett nytt altare och altartavla, målad av Olle Hjortzberg, anskaffades. Den s k herrskapsläkaten ovanför altaret revs och plats lämnades därmed för en sakristia. Av äldre bevarad inredning finns predikstolen från 1669, ett arbete i senrenässans av mäster Nils "Snickare", dvs Nils Eriksson från Fryksände.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.
År 2012-2013 Ändring
Restaurering av 2 smideskors.
Värmlands Museum topografiska arkiv; Vitsands kyrka. / ATA Stockholm; Vitsands kyrka. .
Ditt Värmland, kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, LänsstyrelsenVärmland, 1990. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen Värmland. / Vitsands kyrka, Vägledning, Louise Tham, 1973.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin