Motivering (skydd): De yttre gråstensmurverken illustrerar tydligt kyrkans medeltida ursprung. Vidare uppvisar exteriören markanta 1800-talstillägg, främst tornets takspets och fyra toureller. Ett lika tidstypiskt tillägg är fönster- och dörrsnickerierna från 1953-54.
Kyrkorummets karaktär präglas i hög grad av ambitionerna vid 1953-54 års omgestaltning. Det medeltida ursprunget synliggjordes genom restaureringen av de främre valvens muralmålningar och rekonstruktionen av det trekopplade korfönstret. Till den nya bänkinredningen återanvändes yttre sidopartier från 1783. De synliga tilläggen som gjordes 1953-54 är tydliga exponenter för sin tid, såsom altarbordet, korfönstrets glasmålningar, de övriga fönstren med nyantikglas och lampetterna i lamellträ.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Den senaste stora upprustningen 1953-54 genomfördes med tydliga estetiska ambitioner. Stor omsorg lades vid val av material och tekniska lösningar. Såväl restaurerade som nytillkomna inslag från denna tid är av stort bevarandevärde.
• Bänkinredningen är till sina äldsta delar från 1783.
• Långhusets yttertak är alltjämt klätt med skivplåtar i små format, uppsatta 1860. • Tornets nedre, senmedeltida del med blinderingar är ovanlig i sitt slag.
• Tornets lanternin och fyra småtorn från 1860 är ett tydligt och välbevarat uttryck för 1800-talets stilhistoriska arkitektur.
• Kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar finns utpekade i kyrkogårdsinventering upprättad av Västmanlands läns museum.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2004)
Kyrkan omfattar långhus med sakristia utbyggd åt norr och vapenhus åt söder, samt ett stort västtorn. Långhusväggarna är till övervägande del murade av natursten, tegel kring fönsteröppningar och portaler. I södra väggen finns ett block med skålgropar. Under takfoten finns mönstermurat tegel och vapenhusets gavel är ytterligare artikulerad med trappstegsblinderingar. Tornets murverk består av natursten med bred fogstrykning upp till långhusets murkrön, däröver tegelmur med blinderingar.
Fasaderna är oputsade frånsett fönsternischerna, som är slätputsade men inte avfärgade. I de rundbågiga fönsteröppningarna sitter fönstersnickerier av oljad teak och planglasrutor i de yttre bågarna. Östra gaveln har ett trekopplat korfönster med svartlackade stålbågar. Portalerna är rundbågiga med ingångsdörrar av lackad ek och mässingstrycken. Långhus, sakristia och vapenhus har sadeltak klädda med svartmålade skivplåtar i litet format. På tornet sitter en kopparklädd, glasad lanternin med takspets, samt fyra tegelmurade småtorn.
Kyrkorummet omfattar långhusets fyra travéer, tre med kryssvalv och över koret med stjärnvalv, samt tornets bottenvåning med ett högre så kallat sturevalv. Putsen har slevdragen yta, med medeltida målning i de två östligare travéerna och ljusgrå avfärgning i de övriga. I torndelens golv ligger slipad kalksten från 1859-60, i övriga kyrkorummet sågade kalkstensplaner från 1954.
Längst fram i kyrkorummets norra sida står predikstolen från 1652, med avancerade träsniderier, vid restaurering 1953-54 rensade
från förgyllning och färg. Den slutna bänkinredningens gavlar och luckor är till sina äldsta delar från 1783, målade i grönaktigt grå nyans. Bänkryggar och -sitsar från 1954 är målade i grå nyans. På väggarna sitter lampetter, lokalt tillverkade 1954, med skärmar av lackat lamellträ.
Det samtida blockaltaret är av gjuten betong. Korfönstret är en efterbildning av ett medeltida trekopplat fönster, utfört med moderna material och en blåvit glasmosaik som präglas av 1950-talets estetik. I kyrkans övriga fönster är innerbågarna av oljad teak med blyinfattade gula antikglasrutor. Fönsterbänkarna av slipad kalksten är förhöjda för att radiatorer installerats dolda under dem.
Sakristian ligger tre steg under långhusets golvnivå och är täckt
av ett kryssvalv, vars ribbor har muralmålning. I golvet ligger sexkantigt tegel med lackad yta.
Fasadkulör (2004): Ofärgad
Byggnadsdel (2004): Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2016
Allmänt antas att kyrkan uppfördes på 1200-talet. Den bestod då av långhusets västra del och tornets bottenvåning, vars ursprungliga funktion inte klarlagts (dop- eller helgonkapell har antagits). Vid utbyggnad på 1340-talet förlängdes kyrkan mot öster och sakristian tillkom. En ny sydportal öppnades, försedd med en rikt järnbeslagen dörr. Ett trätunnvalv slogs över kyrkorummet och den nya korgaveln försågs med ett trekopplat fönster. Utbyggnaden fullbordades med invigningen av ett högaltare 1349.
Troligen på 1460/70-talet slogs tre höggotiska kryssvalv av tegel över kyrkorummet, samt stjärnvalv över koret. Bevarade målningar i de båda östra valven är från denna tid. Mot slutet av 1400-talet påbyggdes tornmuren med tegel till nuvarande höjd och ett sturevalv slogs över tornets sedan tidigare befintliga bottenvåning. Samtidigt tillbyggdes vapenhuset mot söder.
År 1617 slog blixten ned i tornets dåvarande spira, kyrkan eldhärjades så att torn, yttertak och en stor del av inredningen brann upp. Ytterligare ett blixtnedslag inträffade 1701, men då begränsade sig skadorna till tornet som länge stod stympat, innan en ersättande tornhuv färdigställts 1738. Västporten i tornet blev kyrkans huvudingång 1788, då portvalvet utvidgades och ny dubbeldörr insattes.
Blixten slog än en gång ned i kyrkan år 1858 och branden som uppstod spred sig från torntakets bärande delar ned till långhuset. Tornhuven förstördes, liksom det spånklädda långhustaket. Elden nådde även kyrkorummet, som evakuerades. Återuppbyggnad skedde efter handlingar av Stockholmsbyggmästaren Hawerman och pågick fram till 1860.
Då hade tornet fått nuvarande kopparplåtklädda lanternin med spetsigt tak och spira, samt fyra tegelmurade småtorn i hörnen. Långhusets, sakristians och vapenhusets tak täcktes med svartmålad järnplåt. Fönsteröppningarna hade förstorats och gjorts likformiga.
Vid den senaste stora upprustningen 1953-54, efter ritningar av arkitekt Carl-Olof Deurell, krymptes långhusets fönsteröppningar och fönsterbågar av teak blev insatta. Portalerna fick ingångsdörrar av japansk ek. Kyrkorummets bänkinredning och golv avlägsnades för att schakta ut ända ner till berget. Grusfyllning lades, därpå göts undergolv av betong. I bänkkvarteren lades lackat furugolv, på övriga golvytor kalksten. Korets medeltida, trekopplade fönsteröppning blev relativt fritt återskapad i gjuten betong och i den sattes fönster med stålprofiler och färgat glas.
Framskrapat medeltida kalkmåleri i valv och på korväggar restaurerades. Bänkinredningens gavlar och luckor återanvändes medan bänkryggar och -sitsar nytillverkades. I anslutning till bänkinredningen uppsattes väggpaneler och ovanför dessa lampetter tillverkade av närbelägna Orresta snickerifabrik. Predikstolen renskrapades från 1860 års målning och ursprunglig färgsättning rekonstruerades utifrån fragment. Ett fristående altarbord av kalksten byggdes. Kyrkorummets kaminer med rökrör och skorstensstockar revs, liksom resterna av en ugn i sakristian. Istället försågs kyrkan med ny elektrisk uppvärmning; bänkvärmare, golvvärmeslingor i koret och element under fönsterbänkarna av kalksten.
Då ytterväggarnas fogar lagades 1966 upptäcktes ett stenblock med skålgropar på kyrkans sydsida, nära vapenhuset. Det frilades och konserverades. 1977 stabiliserades kyrkans murverk med dragstag och frostsprängt tegel utbyttes. Orgeln fick sin nuvarande placering i kyrkorummet. Insatser som sedan dess skett rör tekniska installationer.
Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Fotografier, skrivelser
• Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900
Björksta församlingsarkiv (BF):
Räkning med specifikationer från 1858-60, avtal 1930
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Entreprenadkontrakt, fakturor, korrespondens från 1970-2004
Västerås stifts arkiv (VS):
• Västerås domkapitel E IV a; 7b, protokoll från visitationer 1777, 1786 1801 • Västerås domkapitel E IV b; 10, protokoll från visitationer 1852 och 1861, inventarium 1882 • Västerås domkapitel F III a; 3, protokoll från visitation 1638
Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Kyrkogårdsinventering, äldre fotografier
Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000 Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921 Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Julbok för Västerås stift 1956: Förnyade helgedomar, s 186-192. Västerås 1956 Liedgren, Jan: Altarinvigningen i Björksta 1349/Fornvännen 1977 (72) s 165-167/ Wejryd, Harald: Björksta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 19
Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla händelser, årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.
År 1200-1299 Nybyggnad
Långhus och torn
År 1340-2004 Ändring
Ändring - Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla händelser, årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.
Orgelbyggare: Anders Gustaf Nygren
Firma: Bo Göransson
Arkitekt: Carl-Olof Deurell
Byggmästare: Emil Gustaf Hawerman
Konstnär - Glaskonstnär: Folke Heybroek
Orgelbyggare: Jonas Ekegren
Arkitekt: Nils Olof Tollbom
Klockgjutare: P Linderberg
Arkitekt: Sven A Söderholm
Konservator: Sven Dahlén
VLM:s arkiv.
ATA.
VS. Västerås stifts arkiv (VS).
BF. Björksta församlingsarkiv (BF).
VKS. Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): .
Ahlberg & Björklund, Hakon & Stefan . (2000). Västmanlands kyrkor i ord och bild – Staffan Björklund 2000. ISBN: .
Boström, Erik. (1984). Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 . ISBN: .
Berggren, Bonzo. (1982). Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/. utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982. ISBN: .
Boëthius, Gerda. (1921). De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. . Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Stockholm: Svenska kyrkans diakoniststyrelses bokförlag 1921 . ISBN: .
(1956). Julbok för Västerås stift 1956: Förnyade helgedomar. Julbok för Västerås stift 1956: Förnyade helgedomar, s 186-192. Västerås 1956. ISBN: .
Liedgren, Jan. (1977). Liedgren, Jan: Altarinvigningen i Björksta 1349/Fornvännen 1977 (72) s 165-167/. Liedgren, Jan: Altarinvigningen i Björksta 1349/Fornvännen 1977 (72) s 165-167/. ISBN: .
Wejryd, Harald. (1979). Björksta kyrka . Wejryd, Harald: Björksta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1979
. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin